Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Transkript

1 Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

2 Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam till ArbetSam Språkutveckling och arbetsplatslärande När lärarna flyttar in på arbetsplatsen Några verktyg och metoder -Europarådets språkskala, CEFR Framtiden 2

3 Förutsättningar i Storstockholms äldreomsorg 2009 Stor andel saknar grundutbildning Majoriteten av de anställda har annat modersmål än svenska Majoritet av de äldre/brukarna har svenska som modersmål Högre krav på kommunikation och dokumentation i omsorgen. Man lär sig inte svenska bara för att man får jobb!

4 Underlag SKL:s Öppna jämförelser samt Socialstyrelsens Äldreguide visar på kompetensbrister I en av länets större kommuner saknar 46 % av de anställda adekvat utbildning eller har en utbildning som är mindre än 550 poäng av dåvarande omvårdnadsprogrammet. Genomsnitt 87 poäng

5 Frågeställningar på arbetsplatserna Varför lär de sig inte svenska när de har varit här så länge? Hur kan man ändra på det? 5

6 Projektets grundidéer Språk lärs in i ett socialt sammanhang där både den som lär sig och den som redan kan måste samarbeta Utbildning och arbetsliv måste närma sig varandra, utbildningen anpassas till individernas förutsättningar och arbetsplatsens behov Språkutvecklande arbetsplatser ska utvecklas 6

7 Hur? Utbilda chefer och språkombud Metodutveckla med hjälp av språkforskare Undervisning på arbetsplatsen med lärare från kommunernas sfi och vuxenutbildning 7

8 SpråkSam deltagare Primär målgrupp: 300 anställda som deltar i arbetsplatsförlagd utbildning en halv dag per vecka 1600 anställda på 24 arbetsplatser inom äldreomsorg i Järfälla, Lidingö Stockholm, Solna, Sundbyberg, och Södertälje Totalt 51 olika språk, 69 kombinationer

9 Primär målgrupp 253 personer Arbetat antal år inom vård 0 6 år 21 % 7 9 år 31 % 10 eller mer 48 %

10 Utbildningsbakgrund ursprungsland Antal år 0 9 år 37,5 % år 38 % 13 år < 24,5 %

11 Ålder/antal Ålder Antal

12 Språket vad gör vi med det? Skapa ett socialt sammanhang: gemenskap, maktordning Uttrycker vår kultur och våra värderingar Beskriver och utvecklar tankarna Kommunicerar Lär oss Uttrycker känslor Räddar ansiktet!

13 Språk som handling Hälsa, tacka (relationer) Fråga, svara (dialog) Upplysa, informera (fakta) Berätta (upplevelser, erfarenheter) Argumentera, hålla med, invända (åsikter) Utreda, förklara (sammanhang)

14 Några faktorer som påverkarspråkinlärning Utbildningsbakgrund Ålder Modersmål Personlighet Språkbegåvning Stöttning från omgivningen! 14

15 Att vara kommunikativt kompetent handlar inte bara om att kunna ett språks formella regler Använder jag ord på en lagom nivå? Hur tilltalar jag andra? Är jag tillräckligt utförlig? Hur för jag en dialog med andra? Hur signalerar jag att jag förstått? Hur visar jag vad jag tänker göra/säga?

16 Vad är det som är svårt i svenskan? Inte alltid fackuttryck Gråsonsorden Uttal Partikelverb Det som är självklart för mig är inte självklart för andra! 16

17 Från SpråkSam till ArbetSam Språkutvecklande och lärande arbetsplatser Språkombud och reflektionsledare utbildas Vidareutveckling av lärarnas arbete samverkan mellan sfi /vux och arbetsplatserna 17

18 ArbetSam Arbetsplatslärande lärande och språkutvecklande arbetsplatser ca 650 av c:a 3500 anställda på ca 70 arbetsplatser i sju kommuner och fem företag I Stockholms län 18

19 Ökade krav på arbetsplatsen- Ett komplext och kvalificerat arbete Yrkeskompetens: Vård och omsorgsprogrammet SOSFS 2011:12, allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Carpe, Yrkeskrav inom funktionshinderområdet

20 Ökade krav på språklig förmåga Dokumentation Kontaktman Genomförandeplan Samtala - olika nivåer telefon tolka nyanser, uttrycka känslor information lagar läsa skriva dator regler arbetsuppgifterna kompetensutveckling utbildning samhälle historia traditioner

21 Arbetsplatslärande Informellt lärande utveckla individen och organisationen Icke-formellt lärande Formellt lärande Situationer/händelser i vardagsarbetet - med omsorgstagare, närstående, kollegor Reflektionssamtal i grupp APT Seminarier Lokala och nationella kurser Handledning Utbildning

22 22

23 23

24 24

25 Kunskaps- och kompetenstrappan Lära meraprofessionell Kommunicera - kompetent Förstå- förtrogen Veta kan utföra Kunna göra Vilja läravilja kunna Consider Harald Berg

26 En lärande arbetsplats är den som medvetet strävar efter att göra erfarenheter till uttalad kunskap, och som hela tiden försöker integrera erfarenhetskunskap och ny kunskap för att utveckla sin verksamhet. (Consider) En lärande arbetsplats 26

27 Roller i arbetsplatslärandet Deltagare - Individuell studieplan 3 tim/vecka 3 terminer Reflektionsledare Leda reflekterande samtal med kollegor - utifrån gruppens behov - utifrån teman - Speglingar/ återkopplingar Projektledare Stödja processen, vara med och skapa struktur Följa upp och utvärdera Chef Ansvarar för att skapa en lärande och språkutvecklande arbetsplats Lokal utbildningsplan Medarbetare Information delaktighet Lärare vård + sfi Koppla arbetsplatsens utvecklingsmål till teman och nationella kurser - studieplan Utveckla arbetsplatslärande metoder Språkombud - Medverka i utveckling av språkanvändning och kommunikation på arbetsplatsen - Stöd till deltagare och kollegor 27

28 Språkombudet Särskilt ansvar för frågor om språkutveckling på arbetsplatsen Oberoende stöd till kolleger kring stöttning av arbetskamrater och språkutveckling Tillsammans med chef, lärare och andra resurspersoner skapa en språkutvecklande arbetsplats.

29 Språkombudsutbildning Att lära sig ett andraspråk som vuxen Att ha kort utbildningsbakgrund Kommunikation och kultur, kreativt skrivande Europarådets språkskala Hur gör man i praktiken? att hålla igång en dialog, att lyckas med samtal, att stötta en kollega Läs-och skrivsvårigheter, dyslexi

30 Reflektionsledaren Att leda reflekterande samtal på arbetsplatsen Att samverka med chef, lärare och språkombud för att skapa en lärande arbetsplats 30

31 Reflektionsledarutbildning Reflektionsprocessen, betydelsen för lärande självkännedom gruppers utveckling kommunikationens betydelse för mötet mellan omsorgstagare, närstående och personal 31

32 Chefen Kartlägg omvärldskraven, kompetens och resurser Skapa en idé om utveckling Kartlägg individuella behov Ge utbildningsanordnaren ett tydligt uppdrag Skapa strukturer och förutsättningar för lärande och språkutveckling 32

33 Kartläggning av individen och organisationens utvecklingsbehov Lokal utbildningsplan för verksamheten Chef + lärare * Teman *Svenska som andraspråk ex. Social dokumentation, bemötande, Kartläggning Individuell studieplan Portfolio Tre - partssamtal ex. vårdomsorgsarbete 1 & 2, sfi B-D 33

34 Lärarnas integrerade undervisning Språkläraren Bearbetar och förbereder språkligt Ger undervisning i svenska som andraspråk, kopplat till sfi och SAS Vårdläraren Planerar utifrån arbetsplatsens behov och individens förutsättningar kopplat till vård- och omsorgsprogrammet 34

35 Arbetsplatslärande innebär nya roller och nya arbetssätt Samarbete experter olika kompetensområden. Chefer, språkombud, reflektionsledare, vårdlärare och språklärare. Lärarna - utanför skolmiljön, -arbetsplatsens material - händelser, situationer - färre läroböcker. Chef och medarbetare - lärare på arbetsplatsen Deltagarna är på hemmaplan. 35

36 Positivt Erfarenheter Hinder Integrerad undervisning vård - språk Små grupper relation, individuellt stöd Delaktighet från arbetsplatserna Meningsfullt. Konkret. Användbart. Utgå från deltagarnas erfarenheter. Heterogena grupper lär av varandra Över längre period Samverkan mellan projekt Närhet Bristfällig information om syfte och mål med utbildningen - låg motivation - rädsla för skola - rädsla att förlora jobbet Chefen ej engagerad Heterogena grupper Miljön för undervisning Struktur med schema Information till kollegor Tidspress Syn på kunskap och lärande 36

37 Att prata om språklig kompetens För lämplig nivå för språkstöd / språkutbildning samtala om språkkompetens öppet och naturligt - tolka och beskriva språkliga krav i arbetsuppgifterna konkret och objektivt - relatera språkliga krav i utbildningen till det praktiska arbetet

38 Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Skolverket 2007) /

39 Kommunikativa aktiviteter FÖRSTÅ Hörförståelse Läsförståelse TALA Muntlig interaktion Muntlig produktion SKRIVA Skriftlig produktion

40 Europarådets referensnivåer för språk Användare på nybörjarnivå Självständig användare Avancerad användare A1 A2 B1 B2 C1 C2 40

41 Skala för självbedömning

42 Språkfärdighetsprofil Hörförståelse Färdighet A2 B1 B2 C1 C2 Läsförståelse Samtal och muntlig interaktion Muntlig produktion Skriftlig färdighet

43 Erfarenheter - En bild över starka och svaga sidor - Beskrev språkutvecklingen över tid - Generell svårt relatera till egna färdigheter och arbetsplatsens krav - Svårt relatera deltagarnas kompetens till arbetsplatsens behov Önskemål - tydligare relaterad till arbetsuppgifterna - Tydliggöra och förankra kursmålen (omvårdnadsprogrammet) i det praktiska arbetet.

44 Anpassning av språkskalan Ett utvecklingsarbete med lärare och c:a 160 deltagare under ledning av Ingrid Skeppstedt Anpassad på nivåerna A1 B2 Anpassad till arbetsplatsernas krav på kunskap Kan användas av inom utbildning och för arbetsplatser 44

45 Självskattning, B2 Skriftlig färdighet

46 Andra produkter Valideringsmodell för arbetsplatsförlagd undervisning. Validering och undervisning i samma process. Handbok för lärare i arbetsplatslärande Handbok för språkutveckling på arbetsplatserna Planeringsstöd för chefer Linje lärande 46

47 Förutsättningar i Europa Åldrande befolkning Många anställda går i pension Ökade krav på individualiserad omsorg språket blir allt viktigare Lågutbildade migranter bär upp omsorgen 47

48 Dags för ett paradigmskifte? Utbildningssystem och arbetsliv hur kan den relationen utvecklas? Att lära som individ och kollektiv hur hänger det ihop? Vilka kan ta ansvar för språkinlärning och språkutveckling? 48

49 Mer information Kerstin Sjösvärd 49