Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini

Transkript

1 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini

2 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Modul Yrkesprofil (dokumentation)... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Modul Landsbygd... 5 Syfte... 5 Mål... 6 Modul Lagar och regler (Arbetsmarknad, utbildningar)... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Modul Kultur och oskrivna regler... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Mötesplats... 6 Organisation... 7 Samverkansgrupp... 7 Möjliga aktörer:... 8 Processer... 8 Nätverk... 8 Företagare... 8 Myndigheter/organisationer... 9 Rekrytering och informationsspridning... 9 Matchning av arbetsgivare och nysvenskar... 9 Arbetsmarknadens behov av kompetens och arbetskraft... 9 Konkurrenskraft... 9 Studiebesök

3 Praktik Utvärdering av kompetens Arbetsplatserfarenhet och språkutveckling Prova-på Anställning

4 Användare av Modellen Aktörer där gruppen nysvenskar ingår inom ansvarsområdet (arbetsmarknad, utbildning, språk, integration) samt aktörer med intresse av landsbygdsutveckling. Modellen Modellen grundar sig på erfarenheterna från projektet Integration i landsbygdsföretagande och är framtagen för att främja nysvenskars möjligheter att verka på den svenska landsbygden och underlätta för näringsidkare på landsbygden att rekrytera från denna grupp. Modellen definierar behovet av information hos nysvenskar och arbetsgivare för att underlätta matchningar. Modellen beskriver en integrationsprocess med utgångpunkt från den enskilda människans behov och modellens processer är utformade för att stötta individen under hela processen. Modellen förespråkar ett helhetsgrepp med fokus på individens livssituation, istället för ärendefokus. Syftet är att individen ska fokusera på att uppnå konkurrenskraft och bland annat känna trygghet kring sin försörjning under integrationsprocessen. En viktig komponent är kontinuerlig uppföljning och återmatning. Modellens definition av integration: Att tala svenska Kunskap om den svenska koden, dvs oskrivna regler i vardagen och på arbetet. (attityder och beteende) Har en yrkeskompetens/identitet Har kunskap om rättigheter och skyldigheter i samhället samt spelregler t ex på arbetsmarknaden. Konkurrenskraft 3

5 Delmål Inga transaktionskostnader Modellen kan användas på valbar målgrupp och bransch Modellens målgrupp Nya svenskar med intresse för den gröna näringen, är bosatta i Sverige och har kunskaper i svenska språket motsvarande minst nivå C på sfi. Modellen avser inte åldersgruppen skolbarn eller pensionärer. Pga att arbetet på landsbygden kan vara fysiskt krävande bör personerna ha en god hälsa. Företag på landsbygden med behov av arbetskraft och som ser möjligheterna i ett engagemang i integrationsfrågor, till exempel att landsbygden åter befolkas. Nysvenskarna är ingen homogen grupp utan utbildningsnivå och kunskaper i svenska varierar. Modellen har kategoriserat kompetenserna i nio grupper då grupperna har olika behov. 4

6 Modul Svenska språket Många nysvenskar saknar både språk och verktyg för att kommunicera sina kunskaper och mål. Språket består både av ord och en språkmelodi och därför är det värdefullt med konversation där den svenska melodin kommer fram. En praktikplats inom ett område som intresserar deltagaren kan visa på behovet/nyttan av kunskaper i svenska för att kunna kommunicera sin egen erfarenhet och att lära sig mer. Syfte Språkinlärning anpassad efter individens kunskaper, intressen och inlärningsstil. Metoden ska stimulera individerna att uttrycka sina kunskaper och intressen på svenska med hjälp av praktiska inslag i undervisning, utanför klassrummet. Mål Nya svenskar kan kommunicera sina kunskaper, erfarenheter och mål inom den gröna näringen på svenska. Modul Yrkesprofil (dokumentation) Bland nysvenskar finns personer med utbildning och/eller erfarenheter som eftersöks på den svenska landsbygden. Dessa personer behöver, förutom vardagssvenska, lära sig svenska facktermer samt få utöva yrket under svenska förhållanden. I vissa fall räcker det med en kortare prövotid/praktik för att utvärdera kompetensen och ibland behövs en komplettering. Landsbygden drivs i princip av små egenföretagare, och företag har fått lägga ned sin verksamhet då det saknats arbetskraft med specialkunskaper i Sverige, t ex inom sparrisodling. Det saknas metoder för att snabbt kunna utbilda eftersökt arbetskraft och företagen tvingas att hämta kompetent arbetskraft utanför Sverige. Kunskap värderas olika. Nysvenskar behöver information om vilka kunskapen som är efterfrågad på arbetsmarknaden i Sverige. Syfte Kartlägga och dokumentera individens samtliga kunskaper, erfarenheter och intressen för att via en handlingsplan uppnå en lyckad matchning med lämplig arbetsgivare. Mål En individuell handlingsplan för att öka individens konkurrenskraft på landsbygdens arbetsmarknad. Modul Landsbygd Information om den svenska landsbygden, som boendemiljö och försörjningsmöjlighet, ingår inte i den information som generellt ges till nysvenskar. Landsbygden behåller därför den definition som nysvensken har med sig från sitt hemland, vilket i många fall är likställt med fattigdom. Syfte Information om den svenska landsbygden och landsbygdsnäringen. Landsbygden som boendemiljö och försörjningsmöjlighet. 5

7 Mål Nya svenskar har tillräckligt med kunskap om möjligheterna/förutsättningarna för att göra ett aktivt val av landsbygden som en plats för dem att arbeta och/eller bo på. Modul Lagar och regler (Arbetsmarknad, utbildningar) Det finns inga genvägar till anställning och de flesta jobb kräver utbildning och tidigare erfarenhet. Många utbildningar kräver svenskakunskaper på sfinivå SAS. Arbetsmiljölagen ställer krav på en sund och säker arbetsplats. Det behövs personalutrymmen för att anställda ska ha möjlighet att äta, vila sig och sköta sin personliga hygien. Syfte 1) Förankring. Skapa förståelse hos nysvenskar för behovet av utbildning och praktik genom att förklara spelreglerna på arbetsmarknaden 2) Informera arbetsgivare om arbetsmarknadsåtgärder som stimulerar anställningar Mål 1) Nysvenskarna medverkar aktivt med framtagning av en individuell handlingsplan med målet att få en anställning eller egenföretagande. 2) Arbetsgivare anställer nysvenskar Modul Kultur och oskrivna regler I samhället finns en rad oskrivna regler som är viktiga att känna till då de dikterar villkoren för hur vi förväntas uppföra oss. Okunskap om reglerna orsakar missförstånd och brott mot reglerna leder till konflikter. Kulturkrockar är ett stort hinder för att nysvenskar ska få en anställning och hindret kan sänkas med tydlig information. Svenska arbetsgivare förväntar sig personligt ansvar och initiativtagande men detta går t ex emot många nysvenskars erfarenheter från mer hierarkiska organisationer. Det är viktigt att våga ta diskussioner om fördomar både hos svenskar och nysvenskar då bl a synen på samhällsstruktur och invanda könsroller ibland utmanas Syfte 1) Informera nysvenskar om svenska seder och bruk, om varför svenskar uppför sig som de gör. Bland annat informera om vanliga förväntningar på en arbetsplats, t ex arbetsgivares krav på personliga egenskaper. 2) Informera arbetsgivare om andra kulturer Mål Undvika kulturkrockar som orsakas av missförstånd. Nysvenskar ska känna sig trygga i samspelet med svenskar och samhället och arbetsgivare har kunskap om kulturskillnader. Mötesplats Mötesplatsen ansvarar för att nysvenskarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och dokumenteras samt är en samordnande funktion för att lotsa individerna hela vägen till en anställning eller eget företagande. Mötesplatsen arbetar aktivt för att möta behoven hos nysvensken och arbetsgivarna för att få till stånd en praktikplats/läroplats eller en anställning. 6

8 Arbetar även aktivt för att information om Mötesplatsen sprids. Mötesplatsen är en plats där följande aktörer möts: Nysvensken Företag/Arbetsgivare Myndigheter Organisationer Organisation Som modellöversikten visar, består konkurrenskraft av många delar. Befogenheterna för att genomföra aktiviteterna i de olika delarna är utspridda på olika myndigheter. För vissa undergrupper inom målgruppen kan konkurrenskraft därför endast uppnås genom samverkan. Modellen förespråkar att mötesplatsen är en självständig funktion då det råder en viss misstänksamhet mot myndigheter. Ibland hamnar nysvensken mellan stolarna utan att detta uppmärksammas så det behövs en bro mellan myndigheternas stuprör. Mötesplatsens processer arbetar för ett helhetstänk på individens totala situation då nysvenskens bristande kunskaper i svenska språket och om myndigheternas regelverk, kan leda till missförstånd. Samverkansgrupp Bron mellan myndigheter, organisationer och företag är en obunden funktion som samordnar nödvändiga resurser och aktiviteter för att utveckla och genomföra modellens processer. Genom ett samarbete inom samverkansgruppen kan problem betraktas ur ett helhetsperspektiv och moment22-situationer motverkas. Gruppen träffas några gånger om året och övrig tid finns medlemmarna tillgängliga för rådgivning. Samverkansgruppen ska arbeta 7

9 fram lösningar för att genomföra aktiviteter där det krävs resurser och befogenheter från flera aktörer, t ex: Orienteringskurs till svensk landsbygd. En kurs i svensk kultur, bland annat om oskrivna regler, samt ge en bild av hur livet på landet är, t ex att arbetstiden styrs av vädret. Kursen ska även ge deltagarna tillfälle att få prova på olika arbetsuppgifter, både i ladugården och på åkern. Kursen vänder sig till nysvenskar med ett intresse för landsbygdsnäringen och som accepterar att endast svenska talas på kursen då kursen även är en del i svenskundervisningen. Möjliga aktörer: Nätverk av företag Myndigheter Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Regionförbundet Östsam Kommunen (sfi, socialen, Jobb och kunskapstorget) Skolverket Organisationer LRF Hushållningssällskapet NBV (folkbildning) Naturgymnasier Processer Mötesplatsen ansvarar för alla processer, både utveckling och genomförande. De nya svenskarna har enligt modellen uppnått konkurrenskraft när de valt någon av följande vägar: Anställning Utbildning/studier Egenföretagande En anställning inom den Gröna Näringen, säsongs- eller tillsvidareanställning. Påbörjar en utbildning inom den Gröna Näringen. Väljer att överta eller starta egen verksamhet inom den Gröna Näringen. Processen avslutas när kontakt är etablerad med Almi eller motsvarande. Nätverk Myndigheter, organisationer och företag är angelägna om att ta tillvara den kunskap och arbetskraft som nysvenskarna tillför. Då problemen med pensionsavgångar och brist på nyrekrytering till företagande på den svenska landsbygden är känt delar berörda aktörer gärna med sig av både kunskaper och kontaktnät. Företagare LRF och Hushållningssällskapet är två aktörer som kan bidra med kontaktuppgifter till företag. Företagen/gårdarna själva rekommenderar vilka andra gårdar som kan vara intresserade av arbetskraft och mångfaldsfrågor. 8

10 Myndigheter/organisationer Varje myndighet omger sig med ett avancerat regelverk och representanterna i samarbetsgruppen ska inneha en beslutsposition i sin organisation/myndighet. Rekrytering och informationsspridning Nya svenskar rekryteras via Arbetsförmedlingen och Jobb och kunskapstorget. Information om Möteplatsen sprids bland annat genom uppsökande verksamhet, broschyrer och via Mötesplatsens och samverkansgruppens hemsidor. Informationen ska presenteras på olika språk. Syftet är att tidigt i integrationsprocessen väcka intresse för den svenska landsbygden genom att informera om möjligheter till arbete på landsbygden. Matchning av arbetsgivare och nysvenskar Kulturkrockar och missförstånd är ett stort hinder vid mötet mellan nysvenskar och arbetsgivare. En lyckad matchning uppnås genom förståelse av nysvenskens och arbetsgivarens behov och förväntningar, även de outtalade. Endast parter som accepterar dessa villkor kan matchas. Tydlig information om motpartens förväntningar och under högsäsongen finns inte tid för handledning. Arbetet som t ex plockare är både fysiskt krävande och stressigt. Årstidsfaktorer. Mycket av arbetet inom den gröna näringen är säsongsbundet och placeringar av praktikanter och arbetskraft behöver anpassas till rätt tidpunkt När behovet av arbetskraft uppstår är läget många gånger akut. För att kunna tillmötesgå arbetsgivarnas akuta behov krävs korta handläggningstider Utred tillgång till allmänna kommunikationer till och från arbetsplatsen Arbetsmarknadens behov av kompetens och arbetskraft Lyhördhet för arbetsgivarnas och de nyanländas behov för att kunna matcha dessa genom uppsökande verksamhet. Boka tid för personliga besök hos arbetsgivarna. Detta sparar på arbetsgivarnas tid och ger en bild av deras verksamhet. Intresse finns för att anställa och ta emot praktikanter men arbetsgivarna behöver kanaler och stöttning för ett genomförande. Konkurrenskraft Ta fram en individuell handlingsplan för att nysvensken får ta del av alla kunskaper för att uppnå konkurrenskraft. Kartläggning av deltagarens: Intresseområde inom gröna näringen Utbildning/erfarenheter från grön näring Språknivå i svenska Familjesituation och hälsa Kunskaper om svenska samhället och kulturen Ekonomisk situation 9

11 10

12 Studiebesök Studiebesöken är ett verktyg som kan användas för Ett sätt att informera oavsett språknivå hos individen där pekmetoden kan användas. Kunskaper verifieras och självförtroendet stärks när personen får tillfälle att, ibland praktiskt, visa sina kunskaper. Även nya kompetenser upptäcks som inte finns med i CVn men som är värdefulla på arbetsmarknaden Socialt. Gemensamma aktiviteter gör det lättare att prata och lära känna varandra Komplement till teoretiska genomgångar. Förstärker teorin Besöksplatsen/företagaren upptäcker kompetenser hos de nya svenskarna och väcker intresse för att ta emot praktikanter eller att anställa 11

13 Praktik Beroende på nysvenskens behov (hur långt personen kommit i integrationsprocessen), behövs olika typer av praktikplatser Utvärdering av kompetens Bland nysvenskar finns personer med utbildning och/eller erfarenheter som eftersöks på den svenska landsbygden, men kunskap värderas olika. Nysvenskar som vuxit upp med hästar ser inte nödvändigtvis hästkunskap som värdefull kunskap, eller ett yrke. En kortare prövotid/praktik kan utvärdera kompetensen. Arbetsplatserfarenhet och språkutveckling En praktikplats är värdefull för en nysvensk som vill möta en svensk arbetsplats och de skrivna och oskrivna regler som svenskar tar för givet. En praktikplats med svenska arbetskamrater ger även tillfälle att utveckla språkkunskaperna. Denna typ av praktik kan passa personer där arbetsuppgifterna är bekanta, då fokus kan läggas på kommunikationen. Prova-på Nya svenskar utan tidigare erfarenhet men med ett intresse av arbete inom den gröna näringen får tillfälle att lära känna miljön och prova på olika arbetsuppgifter. Personen behöver 12

14 tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig instruktioner på svenska och kunna ställa frågor. Anställning Företaget kan erbjuda en anställning till nya svenskar som har intresse och kunskaper inom den Gröna näringen om företaget först får en möjlighet att lära känna personen genom en praktikperiod. 13