EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING. Innehåll. Följ oss på webben!

Transkript

1 I fokus: Avtal 2016 Installatörsföretagen 1

2 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Hinder på vägen mellan studier och yrkesliv SIDAN 3 Många faktorer försvårar rekrytering till branschen SIDAN 4 När efterfrågan på eltekniktjänster förändras ställs nya kompetenskrav på företagen. För att klara utmaningen behöver företagen kunna anställa medarbetare med olika kompetenser och utbildningsbakgrund. Bristen på arbetskraft kan bli ett allvarligt problem för branschen och samhället. EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING Så tycker branschen: Vi måste skapa ett system där kunskaper verifieras och legitimeras på individnivå. SIDAN 6 Följ oss på webben! facebook.com/eio.se twitter.com/eio_swe Elteknikbranschen förändras i rask takt. Det beror inte minst på den snabba teknikutvecklingen som både påverkar vilken typ av tjänster som kunderna efterfrågar och som öppnar upp för nya arbetssätt. För att kunna behålla befintliga uppdrag och kunder, är företagen beroende av kompetenta medarbetare som kan leverera på de uppdrag företaget har. Sett till innehåll och krav på samverkan med andra leverantörer inom bygg och installation, ställs nya och andra krav på kompetens än tidigare. En utmaning består i att locka duktiga ungdomar till elteknikbranschen. För att det ska upplevas som attraktivt att söka sig till branschen krävs en bra utbildning, goda förutsättningar att få anställning efter studierna och intressanta karriärmöjligheter. Men kompetensförsörjning handlar också om att företagen ska kunna anställa och behålla erfarna yrkesutövare med olika kompetenser. Så som Installationsavtalet ser ut idag försvåras företagens möjligheter att möta dessa utmaningar. Yrkesutbildningsavtalet är inte marknadsanpassat och innebär ett hinder för de som vill söka sig till branschen. Avtalet tillkom i en helt annan tid där eljobben för elteknikföretagen var mer likformiga och behoven av special- kompetenser inte alls lika utpräglade som idag. installatorsforetagen.se Installatörsföretagen 2

3 Hinder på vägen mellan studier och yrkesliv För att få arbeta med arbetsuppgifter som omfattas av Installationsavtalet, vare sig det gäller svagström i form av data, larm och säkerhet, behörighetskrävande elarbeten eller enklare arbetsuppgifter eller mekaniskt arbete i form av kabeldragning eller montering av kabelstegar, måste man ha fullgjort en treårig teknisk gymnasieutbildning. Förutsatt att arbetet inte enbart består av svagströmsinstallationer måste utbildningen dessutom ha skett på El- och Energiprogrammet. Nästa steg på den traditionella vägen mot att bli elektriker är att få en anställning som lärling på ett företag som är bundet av Installationsavtalet och jobba som lärling under cirka ett år. Statistiken visar tyvärr att detta oftaär lättare sagt än gjort. Varje år utexamineras cirka personer från Eloch Energiprogrammet, varav cirka från grenen elteknik, som är den gren som tydligast är inriktad mot att utbilda installationselektriker. Av dem anställs minst som lärlingar av företag som är bundna av Installationsavtalet. Våra medlemsföretag anställer med andra ord runt 60 procent av de som har den mest relevanta utbildningen, vilket är en hög siffra. Gymnasiets elprogram utbildar inte bara för vår bransch elyrkesmän finns inom många andra delar av näringslivet också, som till exempel industri, fastighetsförvaltning och offentlig verksamhet. Samtidigt kan man konstatera att alldeles för många ungdomar som går ut gymnasiet inte kommer in på arbetsmarknaden. Även om arbetslösheten sjunkit både totalt och för gruppen är det fortfarande höga siffror. Arbetslösheten totalt i Sverige ligger enligt SCBs siffror för november 2015 på drygt 6 procent och för unga på cirka 15 procent. Enligt Arbetsförmedlingens egen statistik är arbetslösheten bland de ungdomar som gått ut gymnasiets El- och Energiprogram hela 25 procent. Drygt personer klassas som kvarstående lärlingar för installations- och serviceelektriker i statistiken för oktober 2015 och siffran har legat i den storleksordningen under lång tid. Det är en hög siffra, både totalt och relativt sett, vars orsaker behöver utredas. Installatörsföretagen 3

4 Många faktorer försvårar rekrytering till branschen Frågan om elteknikbranschen kan och bör anställa fler unga är viktig också utifrån perspektivet att vi samtidigt ser att branschen skriker efter yrkeserfarna elektriker. I en undersökning som EIO gjorde bland medlemsföretagen uppgav 86 procent av de svarande att det var mycket eller ganska svårt att rekrytera elektriker. Det är inte svårt att förstå när statistiken över arbetslöshet för medlemmar i SEFs A-kassa i okt 2014 visar en arbetslöshet om ytterst låga 1,24 procent, vilket i februari 2016 är den senast tillgängliga siffran på A-kassans hemsida. El- och energiprogrammet utbildar för hela arbetsmarknaden Man kan fråga sig varför de unga inte anställs när branschen uppvisar stor kompetensbrist. I stort sett alla som går elteknikgrenen, genomför APL med gott resultat och de som tar ut sin yrkesexamen får också lärlingsplats enligt de bedömningar EIO gör utifrån tillgänglig statistik. Istället finns förklaringen på annat håll. Många som utbildar sig till elektriker väljer att ta anställning inom till exempel industrin eller fastighetsförvaltning. Och vissa går vidare till arbeten som inte nödvändigtvis kräver de kunskaper som tillhandahålls i den genomförda utbildningen. Detta är inte unikt för elteknikbranschen utan är ett naturligt fenomen på hela arbetsmarknaden. Installationsbranschen kan inte anställa alla som utexamineras och alla som studerat på El- och energiprogrammet vill inte nödvändigtvis arbeta som installationselektriker. Företag tvekar att axla ansvar för lärlingar Samtidigt är också en lärlingsrekrytering ett stort och ansvarsfullt åtagande. Lärlingstiden innebär, förutom att det kommer arbetskraft till företaget, en hel del administration med registrering och blankettskrivande till olika instanser. Men framförallt är det inledningsvis ett betydande utbildningsåtagande där företaget ansvarar Installatörsföretagen 4

5 för handledning och för att lärlingen ska få utföra arbetsuppgifter med en viss variation. För många av branschens mindre företag är det dessutom svårt att förutse marknaden på sikt och därmed behovet av medarbetare. Eftersom elteknikbranschen till stor del består av små och medelstora företag påverkar detta stora delar av branschens rekryteringsmöjligheter. Även om lärlingslönerna är anpassade utifrån en utbildningsdel är det en kostnad som företaget behöver kunna ta betalt för. Och efter genomförd lärlingstid stiger lönekostnaderna snabbt utan att erfarenheten ökat nämnvärt. Ännu ett hinder är Yrkesutbildningsavtalets krav på att varje lärling ska anställas för hela lärlingstiden. Det går inte att anställa för kortare tid och projekt även om det för begränsade perioder skulle visa sig finnas lämpliga uppgifter för lärlingar. Istället för att göra det möjligt för en lärling att fullgöra sina lärlingstimmar hos flera arbetsgivare råder förbud mot olika tidsbegränsade anställningsformer, till exempel allmän visstidsanställning för kortare tid än lärlingstiden. Det är inte självklart för något företag, särskilt mindre verksamheter, att under dessa förutsättningar axla ansvar för en lärling vars kvalifikationer från skolan ibland upplevs som osäkra och lägga mycket tid och engagemang på att ge vederbörande både utbildning och utvecklande arbetsuppgifter. I en undersökning som vi gjorde bland våra medlemmar våren 2015 uppger 82 procent att de anställer lärlingar. Det är en hög siffra. Men hela 61 procent konstaterar också att kravet på att anställningen inte får vara tidsbegränsad innebär att företaget ibland avstår från att anställa till följd av svårigheterna att förutse arbetskraftsbehovet på lite längre sikt. Oklar kompetens Även efter avklarad lärlingstid kvarstår ofta osäkerheten hos arbetsgivaren om vad en elektriker egentligen har för kvalifikationer. ECY-certifikatet, som delas ut efter avklarad lärlingstid, är tyvärr oftast inget reellt stöd. Trots att lärlingstiden innefattar en rad arbetsmoment sker ingen kontroll eller verifiering av varken arbete eller kompetens. Det enda som krävs för att få ett certifikat är att timmar fullgörs och att lärlingen och företaget gemensamt fyller i och skickar in ett par blanketter till ECYs kansli där de olika arbetsmomenten prickats av. ECY-certifikatet intygar med andra ord att innehavaren genomgått en viss tid i gymnasieutbildning med efterföljande praktik på timmar, men säger ingenting om den faktiska kompetensen. Installatörsföretagen 5

6 Elteknikbranschen behöver fler kompetenser När kundernas efterfrågan förändras påverkas också elteknikföretagens kompetensbehov. Problemet i branschen är att det inte är den enskilde arbetsgivaren som avgör vilka kompetenser som behövs för att verksamheten ska fungera och utvecklas, utan bestämmelserna i kollektivavtalet. Enligt Yrkesutbildningsavtalet mellan EIO och SEF får företagen vid sidan av lärlingsanställningarna enbart anställa personer som genomgått den grundutbildning parterna bestämmer, tillgodogjort sig sin lärlingsperiod och således blivit berättigade till ett ECY-certifikat. Att anställa en person med en annan bakgrund är inte tillåtet med nuvarande regler. Visserligen finns valideringsregler men det ändrar inte principen: för att få komma in i branschen måste man ha skaffat den i kollektivavtalet bestämda utbildningen och lärlingstiden. Saknar en anställd den bakgrunden måste arbetsgivaren se till att personen kompletterar sin utbildning. Sker inte detta betraktas det som ett brott mot kollektivavtalet. Det bör vara uppenbart att Yrkesutbildningsavtalet i denna del kraftigt försvårar företagens möjligheter att utvecklas och göra de rekryteringar som behövs för att kunna ta sig an många av de uppdrag som erbjuds på marknaden. Många av EIOs medlemsföretag vittnar om betydande svårigheter att rekrytera yrkeserfarna elektriker och arbetslösheten bland de yrkeserfarna är rekordlåg. Det bör också vara uppenbart att det system vi byggt upp stänger ute personer som vill ta sig i branschen på andra vägar och i annan ordning än den förutsedda och att branschen därmed inte har strukturer som gynnar mångfald. Att branschen här har ett strukturellt problem är tydligt. Med all sannolikhet kommer dessa förhållanden att skapa problem framöver. Vi kommer till följd av bristen på personal att ha svårigheter att tillvarata de marknadsmöjligheter som växer fram och genomförandet av samhällets satsningar på infrastruktur och byggande löper risker att försvåras. Ett inflöde från utländska företag och utländska elektriker och personal kan förväntas. Ett sätt att hantera utmaningen vore att möjliggöra anställning av andra yrkesgrupper och andra kompetenser. Men det företag som till exempel vill anställa en tekniker med djupa kunskaper inom ett smalt område får med nuvarande avtal inte göra det. Och inte heller är det tillåtet att för enkla arbetsuppgifter anställa personer med annan utbildning eller bakgrund även om den föreskrivna utbildningen inte behövs enligt företagets bedömning. Långsiktigt påverkar detta givetvis företagens konkurrenskraft. Så här vill vi ändra reglerna Vi anser att utrymmet för traditionell lärlingsutbildning i kollektivavtalsreglerad form har minskat och att andra system och möjligheter är nödvändiga för branschens och företagens utveckling och en rimlig kompetensförsörjning som klarar att möta samhällets krav. Men viktigt är också att se till de utmaningar som ett yrkesliv i en modern elteknikbransch ställer på unga i dag. För att hitta lösningar får vi se till både kort och lång sikt och arbeta med många medel och delområden. Fler anställningsformer och breddade kompetenser Vårt lärlingssystem gör idag stor nytta på många sätt, men systemet behöver moderniseras. Det borde vara viktigare att unga får en eller flera kortare visstidsanställningar än att gå arbetslös. Ökade möjligheter till tidsbegränsade anställningar för lärlingar skulle bidra till att fler unga kom i jobb och ytterst sänka ungdomsarbetslösheten. Det handlar inte om att EIO vill minska anställningstryggheten för lärlingar, men det är tydligt att vi idag missar alldeles för många anställningstillfällen till följd av de strikta reglerna kring anställningsformer. Och fler unga som kanske inte kommit ifråga för de första chanserna till bra lärlingsplats skulle kunna komma ifråga för jobb. Bättre möjligheter att visstidsanställa lärlingar skulle på sikt också öka utbudet av erfaren arbetskraft, vilket som bekant efterfrågas av branschen. Installatörsföretagen 6

7 Det måste också bli lättare för att företagen att rekrytera arbetskraft med en annan utbildnings- och yrkesbakgrund än den gängse. Idag sitter vi fast i regler från andra tider. Vi missar mångfalden och tar inte tillvara de möjligheter som finns. Genom att bredda rekryteringsmöjligheterna kan branschen tillföras ny kompetens som bidrar till att stärka och utveckla företagen. Utbildningens roll Den grundläggande utbildningen är också fortsatt viktig. Samtidigt med förändringar av våra kollektivavtal måste arbetsmarknadens parter tillsammans verka för en bättre gymnasieutbildning i linje med branschens behov, fler platser inom yrkeshögskolan och anpassade kurser för vuxna som vill söka sig till branschen. Då blir det också nödvändigt att ha ett yrkeskvalifikationssystem som gör det möjligt att verifiera kunskaper även hos personer som har en annan utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter. Rätt använt kan ett yrkeskvalifikationssystem användas till att förbättra kompetensförsörjningen och bidra till ökad mångfald i elteknikbranschen. Så tycker branschen Johnny Petré, vd, Lindsténs Elektriska Vad tycker du kan förändras när det gäller lärlingssystemet? Lärlingssystemet är klockrent och bör finnas kvar inom branschen. Men det måste säkerställas att det inte är någon pappersprodukt där det bara gissas ihop timmar. Vi måste skapa ett system där kunskaper verifieras och legitimeras på individnivå. Efter lärlingstiden bör företagen få hjälp med system för utveckling av varje individ, och med ett system för verifiering av individens kompetenser. Ett sådant system hade underlättat för rörligheten inom branschen och hade samtidigt skapat trygghet för företagen vid nyanställning. Detta, i kombination med satsningar från branschen, skolor och samhälle där utbildning ges inom olika nivåer, skulle skapa de anställningsbara individer som marknaden kräver. Integration med företagen är ett måste. Visst det är en lång resa, men den måste göras. Ser du någon konkret lösning? Jag är säker på att ETG-konceptet är framtiden och vi ska verka för att det blir en ledstjärna inom grundutbildning, inte bara inom vår bransch utan för samhället. Situationen idag, att vi har en marknad som skriker efter kunnig personal och i princip kan anställa hur mycket som helst samtidigt som många skolor inte kan leverera tillräckligt bra elever, får inte fortsätta. Krav måste ställas, och en integration av verkligheten i skolans värld är ett måste. Magnus Sandström, vd, Sandströms Elfirma Vad anser du är den viktigaste frågan när det gäller avtalsrörelsen 2016? Att förändra möjligheten till lärlingsanställning. Vi måste få anställa lärlingar med tidsbegränsning. Om bestämmelserna om lärlingar blev som ni önskar, hur skulle elteknikbranschen då förändras? Först och främst skulle vi våga anställa fler ungdomar. Hur ser ni på den allt ökade konkurrensen i elteknikbranschen, och hur kan avtalet bidra till att bevara en stark bransch? I vår Vision2020 kommer montörer att gå mer och mer från elinstallatörer eller elektriker till att vara eltekniker. Det kommer krävas ännu mer kompetenshöjning Agnetha Sjöstedt, vd, Tectel Vad hoppas du mest på för modernisering av avtalet när det gäller kompetensförsörjning? När det gäller lärlingsmöjligheter och yrkesutbildningsavtalet så gäller samma sak, ett avtal får inte begränsa möjligheterna för nya medarbetare att komma in i yrket. Jag skulle vilja se en snabbare, högkvalitativ väg till yrket för, till exempel, personer som fullgjort ett gymnasieprogram, oavsett vilket. Det borde finnas en ettårig, teoretisk branschutbildning där endast de karaktärsämnen som krävs för yrkesområdet inom den specifika elektrikerinriktningen erbjuds till de som har lämplighet och intresse för yrket. Då kunde det dessutom finnas ett traineeavtal med en potentiell arbetsgivare redan innan utbildningen påbörjades. Detta är nog den viktigaste frågan för att elteknikbranschen ska kunna fortsätta att utvecklas genom god kompetensförsörjning, och då får vi inte enbart utgå ifrån att det är gymnasiekompetens från elprogrammet som alla ska ha i grunden. Det handlar alltså dels om att fånga upp de personer som är 19 år eller äldre, och som är intresserade av yrket, och ge dem en högkvalitativ karriärväg till yrket. Dels handlar det om att utveckla ett validereringssystem för de personer som har andra yrkeserfarenheter, för att de att sedan ska kunna klä på dessa med kompletterande teoretiska och praktiska färdigheter. Installatörsföretagen 7

8 Installatörsföretagen februari 2016 EIO. Idé och produktion Paues Åberg Vi är Installatörsföretagen en organisation som bildats av Elektriska Installatörsorganisationen EIO och VVS Företagen. De föränderliga och allt högre kundkraven i kombination med en snabb teknisk utveckling gör att marknaderna för VVS- och elteknikföretag överlappar varandra. För att kunna fortsätta att stötta våra medlemmar effektivt i framtiden, och för att bli en ännu starkare röst i samhället, har vi enat våra krafter. Installatörsföretagen representerar medlemsföretag med runt anställda. Företagen omsätter cirka 58 miljarder kronor. Medlemsföretagens intressen tillvaratas genom bland annat påverkansarbete mot och information till myndigheter, politiker och allmänheten. Det är föreningarna VVS Företagen och EIO som enskilt tecknar kollektivavtal med respektive motpart. Installatörsföretagen 8