Språkombudsutbildning

Transkript

1 Språkombudsutbildning Bakgrund Projektet APU- Arbetet platsen för utveckling drevs under tiden av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Projektet finansierades av den statliga satsningen Kompetensstegen och hade som mål att utveckla reflektion och lärandepå arbetsplatser inom äldreomsorgen i Stockholms län. Under projektets gång diskuterades erfarenheter från tidigare satsningar på kompetensutveckling för anställda i Stockholms stad samt behovet av språkstöd för dem som hade bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Tillsammans med språkforskare, konstuler med expertkompetens inom äldreomsorg samt en referensgrupp bestående av utvecklingsledare, chefer och personal inom äldreomsorgen skapades en utbildning för språkombud. Funktionen språkombud var ny och under den första utbildningen diskuterades vilken roll språkombuden skulle ha. Utbildningen utgjordes av föreläsningar och gruppdiskussioner. Det ESF-finansierade projektet SpråkSam pågick under och drevs även det av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Projektet syftade till att utveckla språkutvecklande arbetsplatser och att ge kompetensutveckling till dem som hade så bristfälliga kunskaper i svenska att de riskerade att slås ut från arbetsmarknaden. Under projektet fortsatte språkombudsutbildningen att utvecklas vidare. Projektet ArbetSam startade 2011 och ägs av Lidingö stad. Projektet syftar till att utveckla lärande arbetsplatser. Språkombuden en viktig nyckelfunktion i detta arbete och projektet fortsätter att utbilda språkombud. Nedanstående beskrivning är en aktuell version av språkombudsutbildningen. Kursbeskrivning Utbildningens syfte Språkombudsutbildningens syfte är att ge deltagarna viss medvetenhet och kunskap om språkanvändning på arbetsplatsen samt inspiration till utvecklingsarbete när det gäller kommunikationen i arbetet Utbildningens mål Utbildningens mål är att språkombuden kan fungera som stöd och handledare i språkutveckling för kollegor på arbetsplatserna samt att de kan medverka i arbetsplatsens språkutveckling. Utbildningen ger också verktyg och metoder som främjar språkutveckling på arbetsplatsen. Kursinnehåll Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Kommunikation och kultur Lyckade och misslyckade samtal 1

2 Att lära sig svenska som andraspråk Att hantera känsliga situationer Att stötta andraspråksutveckling på arbetsplatsen Att ha kort utbildningsbakgrund Kreativt skrivande Utbildningens uppläggning Utbildningen har planerats gemensamt av språkforskare och projektledare med stöd av en referensgrupp bestående av representanter för äldreomsorgsverksamheten. Föreläsningarna genomförs av forskare inom språkvetenskap, kommunikation och utbildningsvetenskap samt konsulter med expertkompetens. Föreläsningarna kompletteras med gruppdiskussioner ledda av de kursansvariga projektledarna. Under utbildningen kommer kursdeltagarna att delta i föreläsningar, diskutera vad som kännetecknar en språkutvecklande och lärande arbetsplats samt diskutera och formulera språkombudens funktion och chefens roll. Varje föreläsare involverar gruppen i diskussion och reflektion om sitt ämne. Föreläsningarna anknyts till de arbetsuppgifter som deltagarna har, d v s att beskriva vad som kännetecknar en språkutvecklande och lärande arbetsplats samt vilken funktion ett språkombud har. Deltagarna får hemuppgifter som involverar kollegor och därmed hela arbetsplatsen. Syftet med detta är att fördjupa kunskaperna och tillämpa dem praktiskt samt att engagera arbetsplatserna i projektet. Tidsåtgången för hemuppgiften beräknas till ungefär en timme per vecka. Kursen omfattar 6 heldagar samt tid för mellanliggande hemuppgifter och övningar. Efter genomgången utbildning erhålls intyg. Kurslitteratur: Handbok i svenska som andraspråk, Gunlög Sundberg och Claes Garlén (2011) Nordstedts akademiska förlag Andraspråksresan, Inger Lindberg (2009) Folkuniversitetet, Stockholm. Språkstimulerande övningar för personal inom äldreomsorgen Ingela Tykesson och Mats Landqvist, (2011) Folkuniversitetet, Stockholm. Kursansvariga Maj Berg, projektledare i ArbetSam och Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare i ArbetSam Aktuella föreläsare 2012: Ingela Tykesson, som forskar och undervisar i svenska vid institutionen för kommunikation, medier och it på Södertörns högskola. Hon har hållit kurser i skrivande på arbetsplatser och gjort en studie av samtal mellan kunder och biträden i butiker. Mats Landquist, som forskar och undervisar i svenska. Särskilda intresseområden är förhandlingar och interkulturell pedagogik. Arbetar som lektor i svenska vid institutionen för kommunikation, medier och it, Södertörns högskola. 2

3 Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet (usos). Gunlög Sundberg, som forskar och undervisar i svenska som andraspråk vid Institutionen för nordiska språk med inriktning på andraspråksanvändning i samtal, i arbetslivet och vid bedömning av språkfärdighet. Catarina Persson, som undervisar i svenska som andraspråk vid institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Sedan flera år har hon också lett fortbildning kring språkutvecklande arbetssätt i skolan och kommunikation inom arbetslivet. Ingrid Skeppstedt, har tidigare under många år arbetat på Nationellt centrum för svenska som andra språk, Stockholms universitet. Hon är numera konsult och arbetar med utvärdering och handledning i utvecklingsarbete rörande andraspråksinlärning. Inger Rålenius, som själv har dyslexi, är socionom och rådgivare på Dyslexiförbundet FMLS Skriv-Knuten. Eva Stilling, skrivpedagog och språkkonsult. Har arbetat tio år som lärare i kreativt skrivande, retorik och svenska på Södertörns högskola. Tid: Kursen startar kl och pågår till kl varje kurstillfälle med avbrott för lunch kl Dag Välkommen. Lidingö. Ulf Haraldsson, Lidingö ÄHO 9.15 Information om projektet ArbetSam. Kerstin Sjösvärd 9.45 Arbetsplatslärande, Språkutvecklande och lärande arbetsplats. Syfte och mål med språkombudsutbildningen. Maj Berg Kaffe Om erfarenheter från SpråkSam projekten. Maj Berg Chef från SpråkSam/SpråkSam Stockholms stad berättar om sina erfarenheter och reflektioner. Agneta Hollingworth, enhetschef Skolörtens servicehus Diskussion runt chefens och språkombudens roller mm LUNCH Mats Landqvist talar om kommunikation och kultur, några olika sätt att se på likheter och skillnader mellan människor som antas bero på olika kulturell bakgrund. Han kommer också in på andra typer av bakgrund som kan påverka kommunikationsmönster Kaffe Reflektionsuppgift i grupper om 3, om rollen som språkombud och vilka möjligheter man ser på respektive arbetsplatser. Maj Berg och Kerstin Sjösvärd Avslutning. Hemuppgift Projektarbete Dag Inger Lindberg föreläser om hur det är att lära sig svenska som andraspråk som vuxen. Hon tar också upp hur man bedömer kommunikativ kompetens. 3

4 Inkl reflektioner och gruppdiskussioner. Inkl Kaffe ca kl LUNCH Uppföljning av projektarbetet diskussioner och reflektioner utifrån den egna arbetsplatsen Kaffe Problem och möjligheter - Kan man vara intellektuell utan att kunna stava till det? Inger Rålenius föreläser om läs och skrivsvårigheter/dyslexi. Vad kan man göra? Hon informerar om rättigheter och visar hjälpmedel Avslutning och uppgifter till nästa gång. Dag Uppföljning och reflektion kring föregående tillfälles (7/11) föreläsningar: Inger Lindberg se gärna i boken Andraspråksresan. ( Ni som inte har fått boken kommer att få den nu). Inger Rålenius om läs- och skrivsvårigheter. Information och diskussion om projektets mål kopplat till rollen som språkombud. Återkoppling på projektarbetet och språkombudets roll i arbetsplatslärandet. Inklusive Kaffe Att stötta kollegor när det gäller läs- och skrivuppgifter i arbetet. Ingrid Skeppstedt talar om dem som har kort utbildningsbakgrund, om läsandets och skrivandets betydelse i språkutvecklingen samt om strategier som används av andraspråkstalare för att klara kommunikation på svenska. Hon går också igenom Europarådets språkskala LUNCH Konkreta exempel på att stödja språkutveckling på en arbetsplats. Catarina Persson håller i seminariet där gruppen provar på några olika typer av muntlig kommunikation i rollspel. Därefter diskuteras i vilken mån dialogerna i rollspelen är stödjande för språkutveckling. Kan samtalet förändras och bli mer språkstödjande? Gruppen arbetar också med exempel på skriftlig kommunikation på arbetsplatser och hur dessa kan förändras till att bli mer stödjande för andraspråksanvändare och övriga språksvaga. Inkl Kaffe ca kl Diskussion i grupper runt den lärande och språkutvecklande arbetsplatsen, utifrån dagens föreläsningar. Hur kan språkombuden samverka med lärare och reflektionsledare? Uppgift till nästa gång Redovisning och avslutning. Utvärdering av terminen. Dag Lyckade och misslyckade samtal. Ingela Tykesson talar om begreppet kommunikativ kompetens, med exempel från samtal mellan biträden och kunder. Det handlar också om bemötande, och anknyter även till samspelet mellan vårdbiträde och omsorgstagare Ingela berättar också om sina erfarenheter från arbetet med att utveckla språkstödjande arbetsmetoder i omsorgen. Inkl Kaffe ca kl

5 Reflektion/diskussion efter Ingela Tykessons föreläsning: ge exempel på kommunikativ kompetens Uppföljning av projektarbetet, hemuppgifter och gruppdiskussioner. Projektarbetet: Läget ute på arbetsplatserna hur går det? Funderingar efter Ingrid Skeppsteds föreläsning, om CEFR skalan? vi jobbar vidare med den senare. Uppgiften från Catarina Persson LUNCH Kreativt skrivande. Eva Stilling Avslutning Hemuppgift: uppföljning av projektarbetet. Lämnas in skriftligt nästa gång. Dag Känsliga kommunikationssituationer - hur kan man hantera dem språkligt? Gunlög Sundberg kommer att ge exempel på några skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats där man behöver uttrycka sig artigt eller försiktigt, t.ex. när man uppmanar någon eller när man skickar e-post. Hur gör man språkligt? Exemplen kommer från handbok i svenska som andraspråk. Deltagarna har med sig hemuppgiften från Gunlög som de fick förra gången. Målet med föreläsningen är att du ska kunna ge exempel på olika språkliga uttryck som kan användas för att uttrycka sig försiktigt i några känsliga kommunikationssituationer på din arbetsplats. Inkl kaffe ca kl Gruppdiskussioner Lunch Tabu i vården. Om stilnivåer i språket som används i vård och omsorg. Kerstin Sjösvärd Dag Kommunikation inom äldreomsorgen, Mats Landqvist Lunch Kreativt skrivande, uppföljning och fortsättning, Eva Stilling Avslutning 5