Kursinformation med litteraturförteckning. Svenska som andraspråk för språkkonsulter. 8 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Svenska som andraspråk för språkkonsulter 8 högskolepoäng Vårterminen 2011

2 Välkommen till Svenska som andraspråk för språkkonsulter, 8 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För att vara behörig för kursen krävs en examen från Språkkonsultprogrammet eller motsvarande. Kursens innehåll och uppläggning Kursen ger en introduktion till ämnet svenska som andraspråk samt ger en orientering om teorier och modeller för andraspråksutveckling och andraspråksanvändning i ett interkulturellt och funktionellt perspektiv. Kursen ger redskap att identifiera och beskriva typiska drag i vuxnas andraspråksanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer med fokus på utveckling och på bedömning av andraspråkskompetens. Beskrivningen behandlar grammatiska, fonologiska, lexikala och pragmatiska aspekter. Dessutom tar kursen upp nordiska kommunikationsetnografiska undersökningar som fokuserar flerspråkighet och interkulturella möten, språkanvändning och språkutvecklande arbetssätt på mångkulturella arbetsplatser. Kursen är avsedd för språkkonsulter som vill fortbilda sig inom svenska som andraspråk. Du läser tillsammans med Kull 16 som under vårterminen går på Språkkonsultprogrammet. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet 2 (8)

3 Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Arbetsformer Föreläsningar, seminarier, besök på en arbetsplats. Närvaro Obligatorisk närvaro. Examination Muntlig gruppuppgift och skriftliga uppgifter. Lärandemål för delkursen Vid kursens slut ska du kunna: 1. identifiera några typiska fonologiska drag hos en andraspråkstalare samt diskutera dragen i olika perspektiv, särskilt i ett språkattitydperspektiv 2. beskriva och bedöma typiska drag i vuxnas andraspråksanvändning i skrift med fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter genom att använda begrepp från teorier om andraspråksutveckling och andraspråksanvändning 3. beskriva vuxna andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv. Betygskriterier Lärandemål 1 har en tvågradig betygsskala (G U). Lärandemål 2 och 3 betygsätts enligt en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Betyget på delkursen avgörs normalt av det lägsta omdömet, d.v.s. om ett av lärandemålen har bedömts med betyget B och ett annat med betyget C, blir betyget på delkursen C. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. 3 (8)

4 A fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter på ett genomgående problematiserande sätt med ett resonemang som genomgående är förankrat i litteraturen. 3. Studenten beskriver självständigt och problematiserande en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv som genomgående är teoretiskt och empiriskt förankrat. B fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter på ett i huvudsak problematiserande sätt med ett resonemang som i huvudsak är förankrat i litteraturen. 3. Studenten beskriver självständigt och någorlunda problematiserande en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv som i huvudsak är teoretiskt och empiriskt förankrat. C fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter på ett någorlunda problematiserande sätt med ett resonemang som i huvudsak är förankrat i litteraturen. 3. Studenten beskriver på ett väl utvecklat sätt en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv som är förankrat i olika studier. D fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter med ett resonemang som delvis är förankrat i litteraturen. 3. Studenten beskriver på ett utvecklat sätt en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv som delvis är förankrat i olika studier. E 2. Studenten beskriver och bedömer översiktligt typiska drag i vuxnas andraspråksanvändning i skrift med fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter med ett resonemang som delvis är förankrat i litteraturen. 3. Studenten beskriver översiktligt en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv. 4 (8)

5 Fx 1. Studenten identifierar inte typiska fonologiska drag hos en andraspråkstalare och/eller diskuterar dragen på ett missvisande sätt och/eller fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter på ett sätt som visar på bristande förståelse av litteraturen och/eller 3. Studenten beskriver en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv som är missvisande. F Studenten 1. identifierar inte typiska fonologiska drag hos en andraspråkstalare och/eller diskuterar inte dragen i olika perspektiv. och/eller 2. beskriver och bedömer inte typiska drag i vuxnas andraspråksanvändning i skrift med fokus på grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter och/eller förankrar inte resonemanget i litteraturen. och/eller 3. beskriver inte en andraspråksanvändares språkanvändning i skriftliga och muntliga kommunikationssituationer på en arbetsplats i ett språkutvecklande perspektiv. Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Börestam, Ulla (red.) Postskriptum. Språkliga studier till minnet av Elsie Wijk- Andersson. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Följande artiklar: - Carlsson, Ylva. Tack för senast. S Stroh-Wollin, Ulla. Hur frågar vi, egentligen? Om frågor i ett språktypologiskt perspektiv. S (27 s.) Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching Assessment Cambridge: Cambridge University Press. Kapitel (120 s.) Garlén, Claes & Sundberg, Gunlög Handbok i svenska som andraspråk. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Förtrogenhet med följande avsnitt: Domän Arbete + artiklarna Artighet, Bestämdhet, Fråga, Förstärkande adverbial, Ordföljd, Tacka, Uppmana. S , , , , , , , (127 s.) 5 (8)

6 Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar: - Abrahamsson, Niclas. Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. S Boyd, Sally. Utländska lärare i Sverige attityder till brytning S Philipsson, Anders. Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. S Wrigstad, Thomas. Sfi-provet som bedömningsinstrument teoretiska och praktiska perspektiv. S (118 s.) Jansson, Gunilla Labbrapportskrivande som språkutvecklande lärandemiljö. Språk & Stil. 15. S (31 s.) Jansson, Gunilla Säg precis så mycket som behövs och ingenting mer! Om interkulturell kommunikation och gränslöst skrivande. I: Att se med nya ögon. Svensklärarföreningens årsskrift S (Stencil, säljs på institutionen.) (10 s.) Kurhila, Salla Clients or language learners Being a second language speaker in institutional interaction. I: R. Gardner & J. Wagner (red.). Second language conversations. London: Continuum. S (16 s.) Lindberg, Inger Språkanvändning kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: M. Olofsson (red.). Symposium Arena andraspråk. LHS Förlag. Stockholm. S (21 s.) Lindberg, Inger Samtalet som didaktiskt verktyg. I: K. Nauclér (red.). Symposium Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: LHS Förlag. S (22 s.) Lund, Karen & Svendsen Pedersen, Michael Can (a second) language be learned in the workplace? I: K.- M. Frederiksen, K.S. Jakobsen, M. Svendsen Pedersen & K. Risager (red.). Second Language at Work. (IRIS Publications. 1.) Roskilde University. S (13 s.) Nelson, Marie Andraspråkstalare i arbete. En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S , 55 82, (132 s.) Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur. S (93 s.) Rosenqvist, Håkan Uttalsboken. Svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur och kultur. Enligt lärarens anvisningar. Sundberg, Gunlög Omformuleringar som resurs och begränsning. I: I. Bäcklund (red.). Text i arbete/text at work. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S (Stencil, säljs på institutionen.) (9 s.) Sundberg, Gunlög Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, M. (red.). Symposium Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag. S (11 s.) 6 (8)

7 Søgaard Sørensen, Marianne & Holmen, Anne At blive en del af en arbejdsplads om sprog og læring i praksis. Institut for Pædagogisk Antropologi, Danmarks Pædagogiske Universitet. (76 s.) Viberg, Åke Svenskt Ordnät Lexikon på dator som modell för ordförrådet i hjärnan hos infödda talare och andraspråkstalare. I: H. Åhl (red.). Svenskan i tiden verklighet och visioner. Nationellt Centrum: HLS Förlag. S (18 s.) Totalt ca 850 sid. 7 (8)

8 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 8 (8)