Kursinformation med litteraturförteckning. Medeltida texter 7,5 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Medeltida texter 7,5 högskolepoäng Vårterminen 2012

2 Välkommen till Medeltida texter, 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för kursen. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll Kursen innehåller studier av texter från företrädesvis svensk medeltid. För att kunna läsa och förstå texterna och för att samla faktaunderlag för diskussioner om texterna lär studenterna sig utnyttja dels relevanta ordböcker och grammatiska/språkhistoriska beskrivningar, dels översikter från olika historiska discipliner. Med utgångspunkt i olika medeltida textgenrer förs probleminriktade diskussioner kring såväl form och innehåll som texternas samhälleliga kontext och funktion. I anslutning till läsningen och analysen av texterna diskuteras stilskillnader och stilförändringar på olika textnivåer. Kursens arbetsformer Undervisningen består av seminarier. Dessemellan ska du göra hemuppgifter, som redovisas muntligt och/eller skriftligt. Seminarierna används huvudsakligen till textläsning och texttolkning och redovisning och diskussion av uppgifterna. Förutom arbetet med dina egna uppgifter skall du granska kurskamraternas uppgifter. Kursen avslutas med en större hemuppgift. Lärandemål för kursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) läsa och förstå enklare texter från nordisk medeltid, kunna använda relevanta ordböcker/språkhistoriska beskrivningar och för textläsningen behärska nödvändig grundläggande grammatik 2) föra problematiserade diskussioner om såväl språkform som textinnehåll 3) relatera medeltida texter till deras samhälleliga kontext och redogöra för textgenrer från nordisk medeltid. Examination och betyg Examination sker löpande genom inlämning av hemuppgifter och genom hemtentamen. En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. 2

3 Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål, innehåll samt examinationsformer regleras av en kursplan som fastställts av humanistiska fakultetsnämnden. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Kurslitteraturen och betygskriterierna beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än skönlitteratur. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och Universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet 3

4 Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 graderas enligt en sjugradig betygskala. Lärandemål 2 graderas i två godkända steg (A-C, D-E). Lärandemål 3 graderas enligt en tvågradig skala. För att få slutbetyg A, B, eller C på kursen krävs detta delbetyg på lärandemål 1 samt det högre betyget (A-C) på lärandemål 2. I annat fall sänks slutbetyget ett steg. Lärandemål 2 kan inte höja slutbetyget. T.ex. B + A-C= B; B+D-E=C; D+A-C= D. A: 1) Studenten gör en genomgående korrekt läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten problematiserar och argumenterar om såväl språkform som innehåll med hållbara slutsatser; B: 1) Studenten gör i det närmaste genomgående korrekt läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten problematiserar och argumenterar om såväl språkform som innehåll med hållbara slutsatser; C: 1) Studenten gör en till stor del korrekt läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten problematiserar och argumenterar om såväl språkform som innehåll med hållbara slutsatser; D: Studenten gör en i huvudsak korrekt läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar. Felaktigheterna är av mindre allvarligt slag. 2) Studenten problematiserar och argumenterar om språkform och innehåll med någorlunda rimliga slutsatser; E: Studenten gör en i huvudsak korrekt läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar men tolkningen innehåller enstaka felaktigheter som tyder på allvarligare missförstånd. 2) Studenten problematiserar och argumenterar om språkform och innehåll med någorlunda rimliga slutsatser.. 4

5 Fx: Studenten gör en läsning och tolkning av enklare texter med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar, där tolkningen är ofullständig eller innehåller ett stort antal felaktigheter; problematisering eller argumentation saknas eller innehåller ett större antal felaktigheter och/eller orimliga slutsatser; presentationen av textens samhälleliga kontext och genretillhörighet innehåller luckor och/eller tyder på missuppfattningar. F: Studenten har inte fullgjort alla uppgifter och därmed inte lämnat underlag för bedömning. 5

6 Litteraturlista Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Andersson-Schmidt, Margarete Själens tröst. Om teologins popularisering i uppbyggelselitteraturen. I: Alf Härdelin (red.) Från hymn till skröna. Stockholm: Natur och kultur. S (21 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Den medeltida skriftkulturen i Sverige. Genrer och texter Red. Inger Larsson m.fl. Stockholm: Sällskapet Runica & Mediævalia och Stockholms universitet. (Scripta maiora 5.) (Ca 300 s.) Jansson, Sven-Bertil Från textkritik till popularisering. I: Jonas Carlquist (utg.) Föreläsningar i nordisk medeltidsfilologi. (Meddelanden från institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, MINS 38). Edsbruk: Akademitryck. S (18 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Jansson, Sven-Bertil Attityder till literacy. Några exempel ur svenskspråkiga texter från senmedeltiden. I: Inger Lindell (red.) Medeltida skrift- och språkkultur. Nio föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren Stockholm: Norstedts tryckeri AB, Stockholm. S (18 s. ) (Stencil, säljs på institutionen.) Jansson, Sven-Bertil Den medeltida balladen och kvinnan. I: Om kvinnor som dominerande traditionsbärare av ballader och om kvinnors roll i balladerna. Genklang. S (5 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Lindell, Inger Birgittas uppenbarelser, bok 7 en fornsvensk nyutgåva. I: Claes Gejrot m.fl. (red) Ny väg till medeltidsbreven. Västervik: Ekblad & Co tryckeri. (Skrifter utgivna av Riksarkivet 18. (19 s.) Medeltidens texter en antologi. (På kursplattform. Ca 95 s.) Moberg, Lena Den kulturella och språksociala situationen i Stockholm under senmedeltiden avspeglad i tänkeböckerna. I: Lågtyskt och svenskt i Stockholms medeltida tänkeböcker. Stockholm: Almqvist & Wiksell. S (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Palm, Rune Runkunskap under medeltid en analysmodell och några resultat. I: B. Söderberg & I. Larsson (red.) Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september (Meddelanden från institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, MINS 45). Edsbruk:Akademitryck. S (19 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Palm, Rune Ett svenskt Birgittabrev. I: C. Gejrot m.fl. (red) Ny väg till medeltidsbreven. Västervik: Ekblad & Co tryckeri. (Skrifter utgivna av Riksarkivet 18. S (19 s.) Pernler, Sven-Erik "Lafrans gjorde denna kyrka" I: Solbritt Benneth m.fl. (red.) Runmärkt. Från brev till klotter. Carlssons: Borås. S (Stencil, säljs på institutionen.) Pettersson, Gertrud Svenska språket i sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (ca 200 s.) Spurkland, Terje "Gyda säger att du skall gå hem!" Runor i medeltidens vardag. I: Solbritt Benneth m.fl. (red.) Runmärkt. Från brev till klotter. Carlssons: Borås. S (7 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Ca 750 s. 6

7 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Högskolelagen :1037) 7