Kursinformation med litteraturförteckning Svenska för lärare åk 4 6, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Svenska för lärare åk 4 6, 15 högskolepoäng Höstterminen 2011

2 Välkommen till Svenska för lärare åk 4-6, 15 högskolepoäng! I detta häfte får du allmän information om kursens innehåll och uppläggning, samt mer specifik information om delkurs 1. Informationen finns även på vår webbplats Utbildning > Lärarlyftet > Svenska för lärare, 15 hp där du också hittar aktuellt schema för delkurserna. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen behandlar texter som elever i mellanåren möter eller skriver, i eller utanför skolan. I kursen prövas språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga modeller för analys av text och bild i olika genrer. Vidare behandlar kursen elevers skrivutveckling ur första- och andraspråksperspektiv. Viktiga inslag i kursen är analys och bedömning av texter som elever skriver eller möter. Didaktiska perspektiv anläggs bl.a. genom granskning av olika skrivutvecklande arbetssätt. Kursen består av två delkurser: Delkurs 1: Textanalys och elevers skrivande, 9 hp Delkursen behandlar olika medier riktade till barn med fokus på skrivna texter. I delkursen prövas språkvetenskapliga modeller för analys av text och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur ur både ett första- och andraspråksperspektiv. I fokus ligger olika texters uppbyggnad och typiska drag samt relation till kontexten. Analyserna innefattar bl.a. läsbarhet och begriplighet. Vidare behandlar delkursen elevers skrivutveckling i olika genrer ur första- och andraspråksperspektiv. Viktiga inslag härvid är bedömning av elevers texter och granskning av olika modeller för skrivundervisning. Delkurs 2: Litteratur för mellanåren, 6 hp Delkursen behandlar barnlitteratur, med inriktning på mellanåren, ur ett litteraturvetenskapligt och ett didaktiskt perspektiv. Delkursen tar upp litterära texters konstruktion, genrer och populärlitterära aspekter. Barnlitteraturen belyses utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv, samt en estetisk, historisk och social kontext. Därtill behandlas unga läsares reception och texterna i samverkan med andra narrativa medier. Delkurs 1 ges av Institutionen för nordiska språk och delkurs 2 ges av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Kursen regleras av en kursplan Kursens innehåll och mål regleras av en kursplan har tagits fram i samverkan mellan Institutionen för nordiska språk och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Länk till aktuell kursplan och kurslitteratur hittar du på vår webbplats. 2

3 Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna med språkvetenskapliga metoder analysera skrift och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur som elever i mellanåren kan tänkas möta samt relatera analyserna till relevant resonera kring och värdera olika texters läsbarhet och begriplighet i ett första- och andraspråksperspektiv utifrån relevant analysera och bedöma exempel på en- och flerspråkiga elevers skrivande resonera om elevers skrivutveckling med utgångspunkt i relevant litteratur resonera om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur identifiera och redogöra för barnlitteraturens utmärkande genrer, teman, motiv och berättartekniska drag elementärt tillämpa litteraturvetenskapliga begrepp i analyser av litterära verk planera, presentera och analysera arbete med litteratur i skolan med hänsyn till elevers erfarenheter och omvärldskunskap samt med beaktande av ett intersektionellt perspektiv Kunskapskontroll och examination Examination sker hemtentamen samt muntliga och skriftliga uppgifter. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skön För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms 3

4 universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Delkurs 1: Textanalys och elevers skrivande, 9 hp Innehåll Delkursen behandlar olika medier riktade till barn med fokus på skrivna texter. I delkursen prövas språkvetenskapliga modeller för analys av text och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur ur både ett första- och andraspråksperspektiv. I fokus ligger olika texters uppbyggnad och typiska drag samt relation till kontexten. Analyserna innefattar bl.a. läsbarhet och begriplighet. Vidare behandlar delkursen elevers skrivutveckling i olika genrer ur första- och andraspråksperspektiv. Viktiga inslag härvid är bedömning av elevers texter och granskning av olika modeller för skrivundervisning. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro Närvaron är obligatorisk. Examination Lärandemål 1 och 2 examineras med gruppuppgifter samt skriftlig individuell hemtentamen. Lärandemål 3, 4 och 5 examineras med muntliga och skriftliga uppgifter individuellt och i grupp. Kurskrav För att godkänt betyg ska kunna sättas krävs att du har deltagit aktivt på seminarier och genomfört samtliga gruppuppgifter och individuella uppgifter. Vid skriftliga uppgifter ska instruktioner om textens utformning följas, och uppgifterna ska vara utformade på korrekt svenska och enligt svenskans skriftkonventioner för att kunna godkännas. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) med språkvetenskapliga metoder analysera skrift och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur som elever i mellanåren kan tänkas möta samt relatera analyserna till relevant litteratur 2) resonera kring och värdera olika texters funktionalitet i ett första- och andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur 3) analysera och bedöma exempel på en- och flerspråkiga elevers skrivande 4) resonera om elevers skrivutveckling med utgångspunkt i relevant litteratur 5) resonera om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Betyget på lärandemål 1 och 2 avgör betyg på delkursen. Betyget avgörs normalt av det lägsta omdömet, t.ex. lärandemål 1 = B, lärandemål 2 = C ger betyg C på delkursen. I undantagsfall 4

5 kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. Övriga lärandemål graderas inte i flera godkända steg. A sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett kritiskt, systematiskt, grundligt och korrekt sätt samt förankrar analyserna i relevant andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur på ett självständigt och problematiserande sätt. Studenten analyserar i huvudsak korrekt och gör rimliga bedömningar av exempel på enoch flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur B sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett systematiskt, grundligt och korrekt sätt samt förankrar analyserna i relevant andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur på ett självständigt och problematiserande sätt. Studenten analyserar i huvudsak korrekt och gör rimliga bedömningar av exempel på enoch flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur C sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett grundligt och korrekt sätt samt förankrar analyserna i relevant andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur på ett självständigt och problematiserande sätt. 5

6 Studenten analyserar i huvudsak korrekt och gör rimliga bedömningar av exempel på enoch flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur D sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett i huvudsak grundligt och övervägande korrekt sätt samt relaterar analyserna till relevant andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur på ett relevant sätt. Studenten analyserar i huvudsak korrekt och gör rimliga bedömningar av exempel på enoch flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur E sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett övervägande korrekt sätt samt relaterar analyserna till relevant andraspråksperspektiv utifrån relevant litteratur på ett relevant sätt Studenten analyserar i huvudsak korrekt och gör rimliga bedömningar av exempel på enoch flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur Fx sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta på ett delvis missvisande sätt och/eller med vissa luckor och/eller 6

7 relaterar i liten utsträckning analyserna till relevant och/eller andraspråksperspektiv med delvis irrelevanta slutsatser och/eller utan anknytning till relevant Studenten analyserar på ett missvisande sätt och/eller gör orimliga bedömningar av exempel på en- och flerspråkiga elevers skrivande Studenten resonerar på ett missvisande sätt om elevers språkutveckling och/eller anknyter endast i liten utsträckning till relevant litteratur Studenten resonerar om skrivutvecklande arbetssätt på ett missvisande sätt och/eller anknyter endast i liten utsträckning till skolans styrdokument och relevant litteratur F Studenten visar inte att den med språkvetenskapliga metoder kan analysera text och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur som elever i förskoleklass eller i grundskolans tidigare år kan tänkas möta och/eller relaterar inte analyserna till relevant Studenten visar inte att den kan värdera och resonera kring olika texters funktionalitet i ett första- och andraspråksperspektiv utifrån relevant Studenten visar inte att den kan analysera och bedöma exempel på elevers skrivande Studenten visar inte att den kan resonera om elevers språkutveckling med utgångspunkt i relevant Studenten visar inte att den kan resonera om skrivutvecklande arbetssätt med utgångspunkt i skolans styrdokument och relevant litteratur Studenten uppfyller inte kurskraven. 7

8 Kurslitteratur Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. Ca 50 sidor enligt lärarens anvisningar. (60 s.) Axelsson, Monica Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. I: Ord och bild ger mening. Svensklärarens årsskrift S (15 s.) Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket. Lund: Student Följande artiklar: Bjar, Louise. Att analysera elevtexter. S (30 s.) Bøyesen, Liv. Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. S (33 s.) Lindberg, Inger. Med andra ord i bagaget. S (36 s.) Björkvall, Anders och Engblom, Charlotte Flerspråkighet och multimodalitet om lärandepotential. I: N. Musik, & Å. Wedin. (red.) Flerspråkighet, lärande och identitet. Lund: Student S (21 s.) Ekvall, Ulla Sagor kan vara overkliga men berättelser ska vara lite mer verklighetstrogna. I: Svenskans beskrivning 28. S (9 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Ekvall, Ulla Att skriva en berättelse för jämnåriga. Elevers medvetenhet om genrekrav och mottagaren. I: Svenskans beskrivning 22. Lund: Lund University Press. S (14 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red) Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk. Följande artiklar: Gunder, Anna. Textuell verklighet. S (8 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Holsanova, Jana. Användares interaktion med multimodala texter. S (18 s.) (Tillgänglig på < Karlsson, Anna-Malin. Några sätt att tala om vidgade texter S (7 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Hellspong, Lennart & Ledin, Per Vägar genom texten. Lund: Student (290 s.) Holmberg, Per Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: I. Lindberg & K. Sandwall (red.), Språket och kunskapen att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. S (19 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. I: Språk & Stil 20, NF. (25 s.) Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Student Följande artiklar: 8

9 Håkansson, Gisela. Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. S (24 s.) Kuyumcu, Eija. Genrer i skolans språkutvecklande arbete. S (24 s.) Viberg, Åke. Lexikal utveckling i ett andraspråk. S (23 s.) Josephson, Olle (red.) Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (60 s. enligt lärares anvisningar) Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Student S (189 s.) Liberg, Caroline Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000 ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. S (21 s.) Finns tillgänglig på publikationer>symposierapporter Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (lgr11), kursplanen för svenska. (Kan laddas ner på Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. ( Nauclér, Kerstin Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden? I: C. Sandqvist & U. Teleman (red.), Språkutveckling under skoltiden. Lund: Student S (19 s.) Olin-Scheller, Christina Filmmänniskor och datornördar. Pojkars identitetsskapande genom fiktionstexter. I: M. Nordberg, R. Frangeur, A. Hellman, A-S. Holm & R. Jonsson (red.). Maskulinitet på schemat. Stockholm:Liber. S (Stencil, säljs på institutionen) (15 s.) (ca 990 s.) Delkurs 2 Litteratur för mellanåren, 6 hp Delkursen ges av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Innehåll Delkursen behandlar barnlitteratur, med inriktning på mellanåren, ur ett litteraturvetenskapligt och ett didaktiskt perspektiv. Delkursen tar upp litterära texters konstruktion, genrer och populärlitterära aspekter. Barnlitteraturen belyses utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv, samt en estetisk, historisk och social kontext. Därtill behandlas unga läsares reception och texterna i samverkan med andra narrativa medier. Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar och seminarier Lärandemålmål Efter genomgången delkurs ska du kunna: 9

10 - identifiera och redogöra för barnlitteraturens utmärkande genrer, teman, motiv och berättartekniska drag - elementärt tillämpa litteraturvetenskapliga begrepp i analyser av litterära verk - planera, presentera och analysera arbete med litteratur i skolan med hänsyn till elevers erfarenheter och omvärldskunskap samt med beaktande av ett intersektionellt perspektiv Examination Hemtentamen. Betygskriterier Kontakta institutionen för mer information. Kurslitteratur Andræ, M. (2003). Böckerna om Eva och Adam. I: Barnboken, 2003:1. (s ) Barnlitteraturanalyser (2008). Maria Andersson & Elina Druker (red.). Lund: Student (c:a 80 s. enligt lärarens anvisning) Chambers, A. (1998). Böckerna inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. (c:a 50 s. enligt lärarens anvisning) Edström, V. (1980 o. senare). Barnbokens form. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 7 81) Ewald, A. (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Malmö, (s ) Gunder, A. (2004). Harry Ludens: Harry Potter and the Philosophers s Stone as a Novel and Computer Game. I: Human IT 2004:2, (s. 1 24) Kåreland, L. (2009). Barnboken i samhället. Lund: Student Enligt lärarens anvisning läses dessutom c:a 50 sidor facktext i anslutning till analysövningar och den valda skönlitteraturen. Skönlitteratur: Enligt lärarens anvisning läses ett urval skönlitteratur (total c:a 700 sidor). Urvalet innehåller sagor, barnboksklassiker, barnlyrik, grafiska romaner, mellanåldersböcker; vidare populärlitteratur, flick- och pojkläsning, samt Läsa lätt-böcker. Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 10