Svenska I, inriktning 4-6, 15 högskolepoäng Swedish I, with Specialisation in Compulsory School Teaching Grades 4-6, Basic Course, 15 Credits

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska I, inriktning 4-6, 15 högskolepoäng Swedish I, with Specialisation in Compulsory School Teaching Grades 4-6, Basic Course, 15 Credits Kurskod: SV1101 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 15 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, - grundläggande kunskaper om hur barn tillägnar sig tal- och skriftspråk, - grundläggande kunskaper om barns språkande ur ett grammatiskt perspektiv, - kännedom om olika perspektiv på barns läs- och skrivutveckling, - kännedom om grundläggande språkliga aktiviteter i skolan, - kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, - grundläggande kunskaper om läs- och skrivlärandets betydelse för barns allmänna kunskapsbildning, - grundläggande förståelse för att olika teorier om lärande leder till olika konsekvenser för lärares läs- och skrivdidaktiska val, - kännedom om olika metoder som stöd för barns läs- och skrivlärande, och - ökad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

2 2(5) - analysera barns och ungdomars språkutveckling, - känna igen normal och försenad läs- och skrivutveckling, - analysera, planera för och bedöma enskilda barns läs- och skrivutveckling, - förebygga och åtgärda svårigheter som kan uppstå i barns möte med skriftspråket, och - visa ökad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmåga att - sätta språkutvecklingen i ett större utvecklingsperspektiv, - kunna ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling, och - överväga och argumentera för olika didaktiska val i arbetet med barns läs- och skrivutveckling. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Barns språkande, 7,5 högskolepoäng (Children and Language, 7.5 credits) I delkursen behandlas barns muntliga och skriftliga språkutveckling samt språkets grundläggande uppbyggnad. Delkursen omfattar grammatiskt och sociokulturellt perspektiv på språkutveckling och rör sig från konkreta exempel av barns texter och tal mot teorier och begreppsbildningar. Språkutvecklingsfaser, förhållandet mellan tal och skrift och barns olika språkvärldar är centrala teman i delkursen. Delkurs 2 Läs- och skrivdidaktik, 7,5 högskolepoäng (Reading and Writing Pedagogy, 7.5 credits) I delkursen behandlas frågor om lärares arbete med barns läs- och skrivlärande i grundskolan utifrån teorier, forskning och belysande exempel gällande barns kunskapsbildning och skriftspråkliga utveckling. Delkursen ger såväl utbildningspolitiskt som didaktiskt perspektiv på läsoch skrivlärande. Skolans möjligheter att, för alla barn, skapa goda pedagogiska villkor och rika språkmiljöer för att förebygga och hantera svårigheter i barns möte med skriftspråket studeras, liksom aspekter av och metoder för uppföljning och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Studieformer Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro vid redovisningar under delkurs 1. Obligatorisk närvaro vid seminarier på delkurs 2. Frånvaro från ett obligatoriskt tillfälle under en delkurs ersätts genom att läraren ger en ersättningsuppgift. Om frånvaron uppgår till högst två obligatoriska tillfällen under en och samma delkurs, ersätter den studerande det första tillfället enligt ovan och det andra genom att delta i uppsamlingsseminarium. Den studerande ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium. Vid tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs görs en bedömning av lärare och examinator i varje enskilt fall om, och i så fall hur, frånvaron kan ersättas. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Barns språkande I, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Salstentamen. (Delkurs 1) Barns språkande II, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Salstentamen. (Delkurs 1) Läs- och skrivdidaktik I, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Muntlig redovisning. (Delkurs 2) Läs- och skrivdidaktik II, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Salstentamen. (Delkurs 2) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

3 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barns språkande I Barns språkande II Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Läs- och skrivdidaktik I Läs- och skrivdidaktik II För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 10,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter istället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 3(5) Övergångsbestämmelser För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Språkrådet (2008)

4 4(5) Svenska skrivregler, 3:e upplagan Stockholm: Liber Svenska språknämnden (2011) Språkriktighetsboken, 2:a upplagan Stockholm: Norstedts akademiska förlag Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Axelsson, Monica (2003) Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.): Barn utvecklar sitt språk. Berg, Elisabeth (2011) Läs- och skrivundervisning Håkansson, Gisela (1998) Språkinlärning hos barn Josephson, Olle (2007) Språken byts och blandas, men det mesta består Svenska språknämnden, nr 2 Josephson, Olle; Melin, Lars & Oliv, Tomas (senaste upplagan) Elevtext: analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9, (valda delar läses) Ledin, Per (2013) Debatt om enhets-dom läs också kommentarerna Ledin, Per (2013) Därför är särskrivningar roliga Språktidningen, nr 3 Ledin, Per (2012) Skriv som du talar, skriv dom! Inlägg på bloggen På svenska, Läs också de texter som det länkas till i inlägget Liberg, Caroline (2013) Elevers läs- och skrivutveckling - mellanåren Skolverket, Laddas ner från På webbsidan finns också kompletterande material, bland annat bedömningsanvisningar, som läses extensivt. Liberg, Caroline (senaste upplagan) Hur barn lär sig läsa och skriva Nilsson, Nils-Erik (2002) Skriv med egna ord Malmö högskola Taube, Karin (2011) Barns tidiga skrivande Stockholm: Norstedts Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Allard, Birgita; Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001) Nya Lusboken. En bok om läsutveckling Stockholm: Bonnier utbildning AB Borgström, Eric & Yassin, Daroon (2010)

5 5(5) Tioåringar skriver nationellt prov I: Adelmann, Kent (red.): Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten. Sjunde Nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning Uppsala: SMDI Ewald, Annette (2007) Läskulturer. Lärare elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår Malmö högskola, (valda delar läses) Ledin, Per (1998) Att sätta punkt. Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen i sina uppsatser. I: Språk & stil, 8 Ledin, Per; Holmberg, Per; Wirdenäs, Karolina & Yassin, Daroon (2013) Skrivundervisning i skolan bör ha tydliga mål. Tokis: En skrivpedagogisk modell för textaktiviteter och textsamtal i skolan I: Resultatdialog Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013 Leimar, Ulrika (1974) Läsning på talets grund Lund: Gleerup Liberg, Caroline; Wiksten Folkeryd, Jenny & af Geijerstam, Åsa (2010) Utmana, utforska, utveckla. Om läs- och skrivprocessen i skolan Stockholm: Liber Liberg, Caroline; Wiksten Folkeryd, Jenny & af Geijerstam, Åsa (2013) Vad är det för läsförmåga som mäts i internationella test. Testet under lupp. Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar I: Resultatdialog Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013 Reichenberg, Monica (2008) Vägar till läsförståelse Stockholm: Natur och Kultur Schmidt, Catarina (2013) Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter Örebro: Örebro universitet Skolverket (2008) Nya språket lyfter + Observationsschema Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1 Litteratur tillkommer i samråd med läraren enligt följande: Tidskrift inom området barn, språk och undervisning. Studenten väljer i samråd med läraren mellan Språktidningen, Svenskläraren, Utbildning & demokrati, Pedagogiska magasinet och Alfa, ca 50 sidor. Delkurs 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2. ( Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska som andraspråk Lpfö 98 (reviderad 2010) Läroplan för förskolan (