Kurskod: MK3006 Utbildningsområde: Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap, inriktning PR C, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies and Public Relations, Advanced Course, 30 Credits Kurskod: MK3006 Utbildningsområde: Humanistiska området Huvudområde: Medie- och Högskolepoäng: 30 kommunikationsvetenskap Ämnesgrupp (SCB): Medie- o kommunikationsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2E Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - ett självständigt förhållningssätt till betydande och aktuella teorier inom huvudområdet, - kunskap om hur samhällskommunikation är organiserad och strukturerad, - förståelse för de grundläggande skillnaderna mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv, och - insikt i hur inhämtade kunskaper kan relateras och översättas till kommande arbets- och yrkesliv. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - med ett ökat ansvar för det egna lärandet självständigt samla in och med ett vetenskapligt förhållningssätt behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna, - med ökad självständighet sammanställa en teori- och forskningsöversikt för en vetenskaplig uppsats, - med utgångspunkt i huvudområdet självständigt kunna genomföra kritiska och argumenterande

2 2(5) analyser, - med ökat ansvar för det egna lärandet aktivt bidra i seminarier och övningar, och kunna göra egna presentationer, och - kunna identifiera och använda relevanta informationsresurser, såväl fysiska som elektroniska, för att följa kunskapsutvecklingen inom medie- och kommunikationsbranschen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - värdera betydelsen av medie- och kommunikationsvetenskapliga undersökningar i ett samhälleligt perspektiv, - värdera medie- och kommunikationsvetenskapliga undersökningar ur ett etiskt perspektiv, - värdera och på ett mer utvecklat vis placera medie- och kommunikationsvetenskap i relation till andra huvudområden, - tillämpa teoretisk kunskap i analyser av betydelse för olika kommunikativa praktiker, och - på ett utvecklat sätt värdera hur vetenskap skiljer sig från andra former av kunskapsbildning. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Politisk kommunikation, 7,5 högskolepoäng (Political Communication, 7.5 credits) Delkursen inleds med en genomgång av hur de två forskningsområdena medier och kommunikation formats och utvecklats under 1900-talet. Denna genomgång sätts in i ett globalt perspektiv där jämförelser görs med utvecklingen i olika delar av världen. Politisk kommunikation är sedan det centrala i kursen. Denna del av kursen ger en orientering om samhällets politiska kommunikationsprocess och de studerande förväntas skaffa sig en övergripande och delvis fördjupande kunskap inom detta område. Fokus ligger på dels organisationers och intressegruppers agerande för att kunna påverka opinion och politiska beslut, dels de villkor medierna skapar för denna kommunikation. Delkurs 2 Teori och metod, 7,5 högskolepoäng (Theory and Research Methods, 7.5 credits) I delkursen ska studenten öka sin förmåga att utveckla och formulera vetenskapliga problem, designa och genomföra undersökningar på vetenskaplig grund. Under delkursen behandlas upplägg av vetenskapliga undersökningar, intervjumetodik, textanalysmetoder och analyser av både kvalitativa och kvantitativa material. Under delkursen ska studenten skriva en forskningsöversikt och formulera ett vetenskapligt problem för den kommande uppsatsen. Delkursen fungerar som en förberedelse inför uppsatsarbetet. Delkurs 3 Uppsats, 15 högskolepoäng (Essay, 15 credits) Delkursen tränar den studerandes förmåga till sjävständigt undersökningsarbete i form av en uppsats. Inriktningen ska vara både teoretisk och empirisk. Särskild vikt läggs vid problemformulering, metodval och resultatanalys. Studieformer Delkurs 1. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och handledning. Delkurs 2. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. Delkurs 3. Undervisning sker genom handledning och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Allmän medieteori och forskning, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0404) Salstentamen. (Delkurs 1) Politisk kommunikation I, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0407) Seminarium. (Delkurs 1) Politisk kommunikation II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0408)

3 3(5) Hemtentamen. (Delkurs 1) Teori och metod, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Två seminarier och genom författande av två seminarieuppgifter. (Delkurs 2) Uppsats, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Författandet av en uppsats samt deltagande i oppositionsseminarier. (Delkurs 3) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Allmän medieteori och forskning Politisk kommunikation I Politisk kommunikation II Teori och metod Uppsats För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Medie- och kommunikationsvetenskap, inriktning PR B, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

4 4(5) Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Balnaves, Mark, Shoesmith, Brian & Hemelryk Donald, Stephanie (2008) Media Theories and Approaches. A Global Perspective Palgrave MacMillan, 400 sidor (ca 200 sidor läses)* Davis, Aeron (2010) Political Communication and Social Theory London: Routledge, 160 sidor Eriksson, Göran, Larsson, Larsåke & Moberg, Ulla (2012) Politikernas arena. En studie av regeringens presskonferenser Lund: Studentlitteratur, (ca 100 sidor läses)* Larsson, Larsåke (2005) Opinionsmakarna. En studie av PR-konsulter, journalistik och demokrati Lund: Studentlitteratur, 190 sidor Scannell, Paddy (2007) Media and Communication London: Sage, 300 sidor Strömbäck, Jesper (2009) Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation Stockholm: SNS Förlag, 250 sidor Delkurs 1: Referenslitteratur Esser, Frank & Pfetsch, Barbara (2004) Comparing Political Communication. Theories, Cases and Challanges Cambridge: Cambridge University Press, 418 sidor, (ca 80 sidor läses)* Lilleker, Darren (2006) Key Concepts in Political Communication London: Sage, 224 sidor Negrine, Ralph & Stanyer, James (2007) The Political Communication Reader London: Routledge, 315 sidor Semetko, Holli & Scammel, Margaret, red. (2012) The Sage Handbook of Political Communication London: Sage, 600 sidor (ca 100 sidor läses)* Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder

5 5(5) Malmö: Liber ekonomi, 502 sidor (ca 290 sidor läses)* Ekström, Mats & Larsson, Larsåke red. (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap Lund: Studentlitteratur, 330 sidor Eriksson, Göran, Larsson, Larsåke & Moberg, Ulla (2012) Politikernas arena. En studie av regeringens presskonferenser. Lund: Studentlitteratur, (kap. 7, s läses) Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997) Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys Lund: Studentlitteratur, 303 sidor (ca 250 sidor läses)* Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur, 370 sidor, (ca 200 sidor läses)* Delkurs 2: Referenslitteratur Denzin, Norman & Lincoln, Yvonna (2008) Strategies of Qualitative Inquiry Los Angeles: Sage, 427 sidor Wibeck, Victoria (2000) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod Lund: Studentlitteratur, 144 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Litteraturen väljs i samråd med handledare Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Kompendier/bok, ca 200 sidor tillkommer som obligatorisk litteratur. Litteratur markerad med * väljs i samråd med läraren.