Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits Kurskod: HI1001 Utbildningsområde: Humanistiska området Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Historia Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2010 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna - redogöra för de viktigaste sociala, ekonomiska och politiska processerna i svensk, nordisk och europeisk historia från Antiken fram till idag - förstå betydelsen av skilda historieteoretiska utgångspunkter vid tolkningen av historiska förlopp - förstå betydelsen av kategorier som klass, genus och etnicitet vid historiska förklaringar Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna - värdera historiska framställningar utifrån källkritiska aspekter - presentera ett problem utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt - aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra egna presentationer - analytiskt och kritiskt kunna ge förklarande beskrivningar av historiska sammanhang - tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten ha förmåga att - kritiskt granska och värdera historiska framställningar - sätta in historievetenskapen i ett samhälleligt sammanhang

2 Kursens huvudsakliga innehåll - Delkurs 1. Antiken och medeltiden, 7,5 högskolepoäng (Ancient and Medieval History, 7,5 higher education credits) I delkursen studeras först antikens historia från de första statsbildningarna i bl.a. Mesopotamien till Romerska rikets splittring ca 500 e.kr och därefter den europeiska medeltidens historia ca e.kr. Delkursen fokuserar statsbildningsprocessen och dess konsekvenser för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska strukturer. De europeiska medeltida rikenas framväxt diskuteras utifrån olika historiesyner där genushistoria ger viktiga perspektiv. - Delkurs 2. Tidigmodern tid till ca 1720, 7,5 högskolepoäng (Early Modern History, 7,5 higher education credits) Delkursen behandlar europeisk historia under den tid som i Sverige brukar kallas Stormaktstiden. Utvecklingen av centraliserade starka stater problematiseras, liksom de ekonomiska och sociala förändringar som motiverar att perioden betecknas som tidigmodern. Även här diskuteras olika historiesyner utifrån genusperspektivet. - Delkurs 3. Modern historia från 1720 till 1914, 7,5 högskolepoäng (Modern History, about , 7,5 higher education credits) I delkursen behandlas vad man kan kalla den moderna historiens första skede, från upplysningen och fram till första världskriget. De sociala och ekonomiska omvälvningar som den agrara respektive den industriella sk revolutionen innebar problematiseras, liksom imperialismens utveckling och konsekvenser. Andra processer som behandlas är utvecklingen mot medborgerliga rättigheter för kvinnor och män, parlamentarism och demokrati. - Delkurs 4. Modern historia från ca 1914 till vår tid, 7,5 högskolepoäng (Modern History, about 1914 to our time, 7,5 higher education credits) Delkursen behandlar den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa från 1914 fram till idag. I fokus står de processer som ledde till att de unga europeiska demokratierna kom att utmanas av kommunismen, fascismen och nazismen. För perioden efter andra världskriget är det främst framväxten av välfärdsstaterna, avkolonialiseringen och dess konsekvenser samt kalla kriget som behandlas. Delkursen avslutas med ett skriftligt arbete med samtidshistorisk inriktning. Studieformer Delkurs 1: Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Delkurs 2: Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Delkurs 3: Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Delkurs 4: Föreläsningar och seminarier samt handledning. Obligatorisk närvaro på seminarierna och handledningen. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Antiken och medeltiden, PM, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Antiken och medeltiden, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Salstentamen Tidigmodern tid till ca 1721, PM, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Tidigmodern tid till ca 1721, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Hemtentamen Modern historia från 1721 till 1914, PM, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0301) En PM, samt inlämningsuppgifter till varje seminarium. Modern historia från 1721 till 1914, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Hemtentamen Modern historia från ca 1914 till vår tid, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0401) 2(5)

3 3(5) Examination sker genom författande av ett stort PM. Muntliga prestationer vid seminarierna vägs in i betyget. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Antiken och medeltiden, PM Antiken och medeltiden Tidigmodern tid till ca 1721, PM Tidigmodern tid till ca 1721 Modern historia från 1721 till 1914, PM Modern historia från 1721 till 1914 Modern historia från ca 1914 till vår tid För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet samt Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 1). För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

4 Övriga föreskrifter 4(5) Betyg på hel kurs: - För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination I de fall som examination sker i form av skriftliga uppgifter utförda på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. PM, hemtentamen) och tidpunkten för inlämnande inte hålls beslutar examinator om eventuell förlängd tid för uppgiften eller om studenten skall utföra en ny uppgift (t.ex. omtentamen). Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg I de fall en inlämningsuppgift vid examinationen bedömts vara i behov av viss komplettering/revidering för att bli godkänd beslutar examinator om studenten får utföra en sådan komplettering/revidering och i så fall vilken tid som studenten får på sig för att utföra detta arbete. Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Gustafsson, Harald (2007) Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur, 297 sidor, Valda delar läses ca. 270 sidor. Lindkvist, Thomas, red. (1996) Metodövningar i historia 2. Historisk teori, metod och källkritik. Lund: Studentlitteratur, Valda delar ca. 120 sidor. Referenslitteratur Bonniers världshistoria. Band 1-21 Stockholm: Bonnier lexikon, (1999) Bra böckers världshistoria. Band 1-16 Höganäs: Bra böcker, (1995-) Den svenska historien. Band 1-15 Stockholm: Bonnier lexikon, ( ) Svenska skrivregler. Utgivna av Svenska språknämnden Stockholm : Liber, (2000)/ 2 utökade uppl., 216 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Bitel, Lisa M, Lifshitz, Felice (2008) Gender and Christianity in Medieval Europe University of Pennsylvania Press, ca 168 sidor Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006) Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur, 528 sidor, ca 220 s Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006) Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur, 528 sidor, valda delar ca 255 s

5 5(5) Wiesner-Hanks, Merry E. (2008) Women and gender in Early Modern Europe Cambridge University press, Ca 200 sidor i urval Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Crook, Malcolm (red.) (2002) Revolutionary France, Oxford: Oxford University Press, 250 sidor Hedenborg Susanne & Kvarnström Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. Stockholm: Studentlitteratur, 406 sidor, s , 260 s. Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur, 282 sidor, s , cirka 120 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Hedenborg, Susanne & Kvarnström, Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. Stockholm: Studentlitteratur, 406 sidor, s Johansson, Alf W (2006) Den nazistiska utmaningen. Aspekter på andra världskriget Stockholm: Prisma, 359 sidor Karlsson, Klas-Göran (2003)/2 uppl. Europa och världen under 1900-talet Stockholm: Liber, 279 sidor Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur, 282 sidor. s , ca 120 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer artiklar ca 50 s. Delkurs 2: Tillkommer artiklar ca 50 s. Delkurs 3: Tillkommer artiklar ca 50 s. Delkurs 4: Tillkommer litteratur som väljs i samråd med läraren, ca 200s. Historisk atlas tillkommer som referenslitteratur. Biblioteksguiden är en elektronisk vägledning för informationssökning och nås via bibliotekets hemsida