Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Transkript

1 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits Kurskod: HI1020 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Historia Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs kunna - redogöra för de viktigaste sociala, ekonomiska och politiska processerna i svensk, nordisk och europeisk historia från antiken fram till idag, - förstå betydelsen av olika perspektiv vid tolkningen av historiska förlopp, - förstå betydelsen av kategorier som klass, genus och etnicitet vid historiska förklaringar, - uppvisa grundläggande kunskaper om källkritik, - visa grundläggande kunskaper om didaktiska frågor om innehåll, arbetssätt och bedömning när det gäller ungas och vuxnas lärande, - visa grundläggande kunskaper om och kunna problematisera de ämnesdidaktiska studiernas innehåll i teori och praktik, - diskutera historia som kulturarv och kulturarvsbruk, och - diskutera historiedidaktiska problem i relation till historieämnet. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - värdera historiska framställningar utifrån källkritiska aspekter, - presentera ett problem och arbeta med problemstyrda uppgifter enskilt och i grupp,

2 2(6) - i mindre arbeten självständigt och i grupp samla, värdera och kritiskt tolka relevant material, - aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra egna presentationer och delta i diskussioner av medstudenters arbeten, - ge förklarande beskrivningar av historiska sammanhang, - tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande, - reflektera över didaktiska frågeställningar och val inom ämnesområdet, och - relatera ämnesinnehållet i kursen till yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - kritiskt granska och värdera historiska framställningar, - diskutera etiska aspekter, exempelvis med avseende på makt och vår förståelse av människors tankar och handlingar i förfluten tid, - sätta in historievetenskapen i ett samhälleligt sammanhang, - kunna urskilja och reflektera över kursens innehåll i relation till skolans och ämnesområdets uppdrag, - systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för utveckling inom yrkesområdet, och - visa självkännedom och empatisk förmåga. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Antiken och medeltiden, 7,5 högskolepoäng (Ancient and Medieval History, 7,5 credits) I delkursen studeras först antikens historia från antiken till Romerska rikets splittring ca 500 e.kr och därefter den europeiska medeltidens historia ca e.kr. Delkursen fokuserar statsbildningsprocessen och dess konsekvenser för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska strukturer. De europeiska medeltida rikenas utveckling och karaktär diskuteras också utifrån olika historiesyner. Delkurs 2a Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ia, 4,5 högskolepoäng (The History Teacher's Work and History Didactics, Ia, 4,5 credits) Under delkursen introduceras historielärarens uppdrag i den svenska gymnasieskolan och vilken kompetens en historielärare måste ha. Historieämnets skoldidaktik introduceras och ämnets roll för elevers kunskapsutveckling behandlas. Frågor om vad, hur och var ungdomar lär om historia berörs. Delkurs 2b Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ib, 3 högskolepoäng (The History Teacher's Work and History Didactics, Ib, 3 credits) I denna del av delkursen bearbetas den ämnesdidaktiska litteraturen i ett PM. Delkurs 3 Historia som kulturarv, 7,5 högskolepoäng (History as Cultural Heritage, 7,5 credits) Delkursen ägnas åt en fördjupning inom området kulturarv och kulturarvsbruk. Genom studier, gruppövningar och exkursioner tränas studenterna i analys av vår användning av historia. Centrala frågor är: varför historia, vilken historia, hur presenteras historia? Delkurs 4 Modern historia från ca 1850 till vår tid, 7,5 högskolepoäng (Modern History from c to the Present Day, 7,5 credits) Delkursen behandlar den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa från 1850 fram till idag. De sociala och ekonomiska omvälvningar som den agrara respektive den industriella revolutionen innebar problematiseras, liksom imperialismens utveckling och konsekvenser. Andra processer som behandlas är utvecklingen mot medborgerliga rättigheter för kvinnor och män, parlamentarism och demokrati. I fokus står också de processer som ledde till att de unga europeiska demokratierna kom att utmanas av kommunismen, fascismen och nazismen. För perioden efter andra världskriget är det främst framväxten av välfärdsstaterna, avkolonialiseringen och dess konsekvenser samt kalla kriget som behandlas. Delkursen avslutas med ett skriftligt arbete med samtidshistorisk inriktning. Studieformer Delkurs 1: Föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Obligatorisk närvaro på gruppövningar och seminarier. Delkurs 2: Föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Obligatorisk närvaro på gruppövningarna

3 3(6) och seminarierna. Delkurs 3: Föreläsningar, seminarier, gruppövningar och exkursion. Obligatoriskt deltagande i seminarier, gruppövningar och exkursion. Delkurs 4: Föreläsningar och seminarier samt handledning. Obligatorisk närvaro på seminarierna och handledningen. Delkurs 1,3 och 4 samläses med historia A, fristående kurs. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Antiken och medeltiden, I (Provkod: 0103) Deltagande i gruppövningar och seminarier. (Delkurs 1) Antiken och medeltiden, II, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0104) Individuellt skriftligt prov. (Delkurs 1) Antiken och medeltiden, III, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0122) Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 1) Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ia (Provkod: 0200) Deltagande i gruppövningar och seminarier. (Delkurs 2a) Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ib, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Individuellt skriftligt prov. (Delkurs 2b) Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Skriftligt PM som seminariebearbetas. (Delkurs 2) Historia som kulturarv, I (Provkod: 0310) Deltagande i gruppövningar, seminarier och exkursion. (Delkurs 3) Historia som kulturarv, II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0320) Individuella skriftliga arbeten. (Delkurs 3) Modern historia från ca 1850 till vår tid, I (Provkod: 0410) Deltagande i seminarier och handledning. (Delkurs 4) Modern historia från ca 1850 till vår tid, II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0420) Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 4) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Antiken och medeltiden, I Antiken och medeltiden, II

4 4(6) Antiken och medeltiden, III Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ia Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, Ib Historielärarens uppdrag och historieämnets skoldidaktik, II Historia som kulturarv, I Historia som kulturarv, II Modern historia från ca 1850 till vår tid, I Modern historia från ca 1850 till vår tid, II För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen ges inom Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng. Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av läraren bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Bonniers världshistoria. Band 1-21 Stockholm: Bonnier lexikon, (1999)

5 5(6) Bra böckers världshistoria. Band 1-16 Höganäs: Bra böcker, (1995-) Den svenska historien. Band 1-15 Stockholm: Bonnier lexikon, ( ) Språknämnden (2008) Svenska skrivregler Stockholm: Liber, 263 sidor, 2:a utökade upplagan Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Gustafsson, Harald (2007) Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, 297 sidor, (valda delar läses, ca 270 sidor) Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (2009) Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken Lund: Studentlitteratur, 250 sidor, (ca 100 sidor i urval läses) Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2003) Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid Lund: Studentlitteratur, 528 sidor, (ca 220 sidor läses) Åmark, Klas (2011) Varför historia? En ämnesintroduktion för nya studenter Lund: Studentlitteratur, 103 sidor, (ca 95 sidor läses) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (2009) Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken Lund: Studentlitteratur, 250 sidor Skolverket Aktuella läro-, ämnes- och kursplaner för grundskolans högstadium och gymnasieskolan Skolverket Bedömningsstöd för ämnet historia i gymnasieskolan (utkommer 2013) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Karlsson, Klas-Göran (2003/ 2 uppl.) Europa och världen under 1900-talet Stockholm: Liber, 279 sidor Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (2009) Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken Lund: Studentlitteratur, 250 sidor McKay, John P, Hill, Bennet D, Buckler, John, Buckler Ebrey, Patricia, Beck, Roger B, Crowston, Clare Haru & Wiesner-Hanks, Merry E. (senaste upplagan) A History of World Societies Boston: Bedford/St Martins, 1128 sidor, (ca 200 sidor läses) Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Gustafsson, Harald (2007) Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, 297 sidor, (valda delar läses, ca 270 sidor) Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, 406 sidor, (valda delar läses, ca 200 sidor) McKay, John P, Hill, Bennet D, Buckler, John, Buckler Ebrey, Patricia, Beck, Roger B, Crowston, Clare Haru & Wiesner-Hanks, Merry E. senaste upplagan A History of World Societies Boston: Bedford/St Martins, 1128 sidor, (ca 200 sidor läses)

6 6(6) Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria Lund: Studentlitteratur, 282 sidor, (valda delar läses, ca 180 sidor) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer artiklar om ca 50 sidor och litteratur om ca 250 sidor. Delkurs 2: Upp till 750 sidor kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Läromedel i historia tillkommer. Delkurs 3: Tillkommer litteratur som väljs i samråd med läraren, ca 700 sidor. Delkurs 4: Tillkommer litteratur som väljs i samråd med läraren, ca 200 sidor. Biblioteksguiden är en elektronisk vägledning för informationssökning och nås via bibliotekets hemsida