Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits Kurskod: HI1020 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Historia Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs - visa grundläggande kunskaper om de viktigaste sociala, ekonomiska och politiska processerna i svensk, nordisk och europeisk historia från antiken fram till idag, - visa grundläggande förståelse för betydelsen av olika perspektiv vid tolkningen av historiska förlopp, - visa grundläggande förståelse för betydelsen av kategorier som klass, genus och etnicitet vid historiska förklaringar, - visa grundläggande kunskaper om källkritik, - visa grundläggande kunskaper om didaktiska frågor om innehåll, arbetssätt och bedömning när det gäller ungas och vuxnas lärande, - visa grundläggande kunskaper om och kunna problematisera de ämnesdidaktiska studiernas innehåll i teori och praktik, och - diskutera ämnesdidaktiska problem i relation till historieämnet. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande - visa förmåga att värdera historiska framställningar utifrån källkritiska aspekter,

2 2(7) - visa förmåga att presentera ett problem och arbeta med problemstyrda uppgifter enskilt och i grupp, - visa förmåga ge förklarande beskrivningar av historiska sammanhang, - visa förmåga att tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande, - visa förmåga att muntligen och skriftligen redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, - reflektera över didaktiska frågeställningar och val inom ämnesområdet, - relatera ämnesinnehållet i kursen till yrkesutövningen, och - på ett grundläggande sätt planera undervisning utifrån ämnesförståelsen i kursen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmåga att - kritiskt granska och värdera historiska framställningar, - diskutera etiska aspekter, exempelvis med avseende på makt och vår förståelse av människors tankar och handlingar i förfluten tid, - sätta in historievetenskapen i ett samhälleligt sammanhang, - kunna urskilja och reflektera över kursens innehåll i relation till skolans och ämnesområdets uppdrag, och - systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för utveckling inom yrkesområdet. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Att undervisa i historia, 6 högskolepoäng (Teaching History, 6 credits) Delkursen syftar till att ge en ämnesdidaktisk grund där historia som vetenskap och skolämne problematiseras. Skolämnet historia behandlas med utgångspunkt i aktuella läroplaner för grundskolans högstadium och gymnasieskolan och kurs- och ämnesplaner. Historielärarens uppdrag och frågor om vad, hur, varför och var ungdomar lär om historia berörs. Delkursen introducerar ämnesdidaktisk forskning om att undervisa i historia. Delkurs 2 Antiken och medeltiden, 6 högskolepoäng (Ancient and Medieval History, 6 credits) I delkursen studeras först antikens historia från antiken till Romerska rikets splittring ca 500 e.kr och därefter den europeiska medeltidens historia ca e.kr. Delkursen fokuserar statsbildningsprocessen och dess konsekvenser för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska strukturer. De europeiska medeltida rikenas utveckling och karaktär diskuteras också utifrån olika historiesyner. Delkurs 3 Tidigmodern tid ca , 6 högskolepoäng (Early Modern History to c. 1850, 6 credits) Delkursen behandlar europeisk historia under tiden från reformationen och vidare under den period som kan kallas den absoluta statens starkaste utvecklingsskede. Utvecklingen av centraliserade starka stater problematiseras, liksom de ekonomiska och sociala förändringar som motiverar att perioden betecknas som tidigmodern. Delkurs 4 Modern historia ca , 6 högskolepoäng (Modern History ca , 6 credits) Delkursen behandlar europeisk historia under den tid som kan betecknas som en övergång från ett mer feodalt samhälle till det moderna. Upplysningen, Franska revolutionen, urbanisering och industrialiseringen medför förändringar i samhället på alla plan. Under denna period växer de moderna ideologierna fram. Samtidigt kännetecknades perioden av starka konflikter och kriser. Delkurs 5 Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid, 6 högskolepoäng (Contemporary History , 6 credits) Delkursen behandlar den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa från 1914 fram till idag. Under perioden skedde en övergång till industrialiserade och sedan post-industrialiserade samhällen. Andra processer som behandlas är utvecklingen mot medborgerliga rättigheter för kvinnor och män, parlamentarism och demokrati. I fokus står också de processer som ledde till att de unga europeiska demokratierna kom att utmanas av kommunismen, fascismen och nazismen. De stora världskrigens betydelse såväl för Europa som för världen problematiseras. För perioden efter andra världskriget är det främst framväxten av välfärdsstaterna, avkolonialiseringen och dess konsekvenser samt kalla kriget som behandlas.

3 Studieformer Delkurs 1: Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Seminarier, gruppövningar och ev gästföreläsningar kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 1 löper över hela terminen parallellt med övriga delkurser. Delkurs 2: Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 3: Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 4: Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och exkursion. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 5: Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier samt handledning. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Att undervisa i historia I (Provkod: 0105) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Att undervisa i historia II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0106) PM. (Delkurs 1) Att undervisa i historia III, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0107) Individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 1) Antiken och medeltiden, I (Provkod: 0103) Deltagande i gruppövningar och seminarier. (Delkurs 2) Antiken och medeltiden II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0108) Salstentamen. (Delkurs 2) Antiken och medeltiden III, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0109) Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 2) Tidigmodern tid ca I (Provkod: 0110) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Tidigmodern tid ca II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0111) Salstentamen. (Delkurs 3) Tidigmodern tid ca III, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0112) Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 3) Modern historia ca I (Provkod: 0113) Deltagande i seminarier. (Delkurs 4) Modern historia ca II, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0114) Individuella skriftliga arbeten. (Delkurs 4) Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I (Provkod: 0115) Deltagande i seminarier. (Delkurs 5) Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0116) Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 5) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 3(7)

4 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Att undervisa i historia I Att undervisa i historia II Att undervisa i historia III Antiken och medeltiden, I Antiken och medeltiden II Antiken och medeltiden III Tidigmodern tid ca I Tidigmodern tid ca II Tidigmodern tid ca III Modern historia ca I Modern historia ca II Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. 4(7)

5 Övriga föreskrifter Kursen ges inom Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng. Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 18,0 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av läraren bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 5(7) Övergångsbestämmelser För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Bonniers världshistoria. Band 1-21 Stockholm: Bonnier lexikon, (1999) Bra böckers världshistoria. Band 1-16 Höganäs: Bra böcker, (1995-) Den svenska historien. Band 1-15 Stockholm: Bonnier lexikon, ( ) Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Berg, Mikael (2010) Historielärares historier. Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia Karlstad: Karlstad universitet Johnsson Harrie, Anna (2011) De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en inventering. Linköping: Linköpings universitet, läses avsnitten "Inledning" och "Historia" Lilliestam, Anna-Lena (2013) "Från Sputnik till historical thinking" i Marner, Anders & Örtegren, Hans (red) KLÄM Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk Umeå: Umeå universitet Lilliestam, Anna-Lena (2012) "Historisk kunskap - både innehåll och förmågor" i Eliasson, Per m.fl. (red) Historiedidaktik i Norden 9, del 2. Malmö: Malmö högskola och Högskolan i Halmstad Ludvigsson, David (2011) Lärarstudenter relation till historieämnet" i Nordidactica 2011:1 (60 sidor läses), Nygren, Thomas (2009) Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier Umeå: Umeå universitet Schiöler, Katarina (2012) Kurskonstruktioner i ett målstyrt system. En studie av hur två lärare planerar en gymnasiekurs i historia Karlstad: Karlstad universitet Schüllerqvist, Bengt (2009)

6 6(7) "Ämnesdidaktisk lärarforskning - ett angeläget forskningsfält" i Schüllerqvist, Bengt & Os beck, Christina (red) Ämnesdidaktiska insikter och strategier Karlstad: Karlstad University Press Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (2009) "Lärarnas ämnesdidaktiska insikter och strategier" i Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (red) Ämnesdidaktiska insikter och strategier Karlstad: Karlstad University Press Skolverket Bedömningsstöd för ämnet historia i gymnasieskolan (utkommer september 2013) Skolverket (2011) Gy 11: Läroplan för gymnasieskolan (s samt läses) Skolverket (2011) Lgr 11: Läroplan för grundskolan Kursplan för historia, diskussionunderlag till kursplanen i historia för grundskolan, kommentarmaterial till kursplanen i historia för grundskolan läses Skolverket (2013) Ämnesprov i historia årskurs /2013 och bedömningsanvisningar Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Gustafsson, Harald (2007) Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, ( 270 läses) Karlsson, Klas-Göran (2003) Europa och världen under 1900-talet Stockhiolm: Liber, (ca 270 sidor läses) Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006) Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid Lund: Studentlitteratur, (220 sidor läses) Språkrådet Svenska skrivregler Stockholm: Liber, (senaste upplagan) Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan (2003) Antikens historia. Europa i vardande Stockholm: Liber, (ca 100 sidor läses) Åmark, Klas (2011) Varför historia? En ämnesintroduktion för nya studenter Lund: Studentlitteratur, (ca 95 sidor läses) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan (s läses) Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan (ca 255 sidor läses) Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria Lund: Studentlitteratur, (s läses) Rystad, Göran (2004) Europa i världen ca Stockholm: Liber, (ca 270 sidor läses)

7 7(7) Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan (s läses) Magnusson, Thomas (2004) Europa i världen ca Stockholm: Liber, (ca 280 s. läses) Rydström, Jens & Tjeder, David (2009) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria Lund: Studentlitteratur, (s läses) Delkurs 5: Obligatorisk litteratur Gustafsson, Harald (2007) Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, (ca 270 sidor läses) Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006) Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, ( ca 200 sidor läses) Rydström, Jens & Tjeder, David (2006) Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria Lund: Studentlitteratur, (ca 180 sidor läses) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor. Delkurs 2: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor. Delkurs 3: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor. Delkurs 4: Tillkommer litteratur om ca 200 sidor. Delkurs 5: Tillkommer litteratur om ca 200 sidor. Där ett urval sidor markerats i den obligatoriska litteraturen, väljs dessa i samråd med läraren. Biblioteksguiden är en elektronisk vägledning för informationssökning och nås via bibliotekets hemsida