Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg. En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne

Transkript

1 Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne

2 Bakgrund Förstudien utgår från ett behov av att utveckla strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatser inom vård- och omsorgssektorn. Specifik utmaning är att det saknas ändamålsenliga system för att integrera nyanlända/utlandsfödda i branschen och att det finns brister i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, fackliga organisationer och andra aktörer.

3 Tillvägagångssätt Fokusgrupper/intervjuer med fyra verksamheter: Korttidsboende Hemtjänst LSS-boende Sjukhusvården Intervjuer med utbildningsansvariga Samtal med personer från Arbetsförmedlingen, Yrkes-SFI i Skåne, MILSA. Dokumentstudier

4 Språket som huvudfråga Frågan som dominerar är nyanländas språkkunskaper. Olika aspekter lyfts fram beroende på verksamhet. Medicinsk vård (sjukhus eller korttidsboenden) lägger fokus på att individen behöver kunna följa instruktioner, t ex kring medicinering. Omsorg (hemtjänst, äldreomsorg och LSS) fokuserar snarare på kommunikation med brukaren. Ökad arbetsdelning servicepersonal ses som en lösning. Dels en ingång i yrket, dels avlastning av övrig personal. Men denna personal behöver integreras i arbetet, ofta blir man blir isolerad från övrig personal och vidareutvecklas inte i yrket. Leder till inlåsningseffekt. Yrkesspråket ses som centralt. Såväl utbildare som verksamhetsföreträdare pekar på att SFI och yrkesutbildning måste samverka och inkludera ett yrkesspråk. Oklart om det är SFI-lärare eller yrkeslärare som bör ansvara.

5 Kunskap om andraspråk och lärande Det finns behov av kompetensutveckling om svenska som andraspråk och om andraspråksinlärning. Såväl personal som yrkeslärare behöver mer kunskaper om andraspråksinlärning. Behov av mer kunskaper kring vuxnas lärande på arbetsplatsen. Rutiner för språkstöd i skolan och stöd för individers språkinlärning på arbetsplatsen behöver utvecklas. Språkombud är en lösning som möts positivt av många, tillsammans med ökad samverkan mellan SFI, vårdlärare och arbetsplats.

6 Handledarrollen central Stor vikt läggs vid handledaren och dennas roll för mottagandet på arbetsplatsen. Alla tillfrågade verksamheter har haft utbildade handledare, men meddelar ett stort behov av att vidareutbilda fler och stärka denna funktion. Utmaningar är att det finns för få handledare, det behövs mer tid för handledning och det behövs utvecklade rutiner för introduktion på arbetsplatsen. Handledarutbildning Steg 3 ses som en bra utveckling och man ser positivt på ett genomförandeprojekt: Vi behöver en ny skjuts som vi fick med MÖTAS

7 Brukarperspektivet Respekten för brukaren lyfts ofta fram. Särskilt då arbetet utförs i dennes hem lyfts aspekter fram kring brukarens integritet i förhållande till kommunikation och bemötande fram i anknytning till praktik. Vid utveckling av (mer) praktik behöver brukarnas intressen beaktas, trygghet och tillit är centrala värden. Brukares inställning lyfts också fram som en utmaning. Dels avser detta brukares (ofta äldres) attityder till personer med invandrarbakgrund. Dels avser det attityder mot män som t ex ska utföra intimhygien.

8 Horisontella principer Jämställdhet: Bland nyanlända som söker sig till vården finns en ökad andel män. För att locka fler lyfter man fram behov av förändringar på arbetsplatserna, t ex manliga mentorer till manliga elever under praktiken, manliga handledare till manlig personal vid introduktion och nyanställning. Generellt behov av kunskap om jämställdhet i vården. Tillgänglighet Genom samverkansstrukturen i VO-C kan man skapa en flexibilitet som kompenserar för nyanländas bristande nätverk och kunskap om arbetsmarknaden. Språkstöd och stöd till lärande på arbetsplatsen kan öka tillgängligheten till arbete i branschen.