Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript

1 Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North

2 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND DELMÅL INTERVJU I BÖRJAN AV PRAKTIKEN INTERVJU I MITTEN AV PRAKTIKEN INTERVJU I SLUTET AV PRAKTIKEN ANALYS

3 1. Inledning 1.2 Bakgrund Syftet med projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är att personer med utländsk bakgrund snabbare ska lära sig det svenska språket genom arbetsplatsförlagd praktik. Det syftar även till att ge ökade förutsättningar till framtida egenförsörjning samt ökad integration i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Projektets mål finns på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål och delmål. Analysen av första gruppintagets tid i projektet belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets deltagare innan påbörjad praktik och har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten samt i slutet av praktiktiden. 1.3 Delmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. Syftet med den inledande intervjuomgången var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar (Se bilaga). Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Av detta framträdde en bild över hur de såg på projektens delmål i stort. 2

4 2. Intervju i början av praktiken Innan den påbörjade praktiken var de flesta av deltagarna vid god hälsa och mådde bra. Att lära sig det svenska språket tyckte de allra flesta av dem var viktigt. Flera av dem poängterade att språket är nyckeln till framtida arbete och för att kunna leva och kommunicera med andra är det väsentligt att lära sig det svenska språket. Deltagarna tycker att de har blivit väl bemötta av de svenska samhället och många är väldigt tacksamma och tycker att myndigheterna har tagit väl hand om dem. Förväntningarna inför praktiken var stora och flertalet såg fram emot att få komma ut i arbetslivet. Några riktade dock viss kritik mot de praktikplatser de hade blivit tilldelade. Invändningarna mot praktikplatserna gällde icke tillfredsställande arbetstider och någon ansåg det vara orättvist att de inte får lön eller någon annan ersättning. Överlag var förväntningarna på praktiken och praktikplatsen höga och deltagarna var inställda på att göra så bra ifrån sig som möjligt. Deltagarna trodde att praktiken skulle komma att vara givande och att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Det poängterades att man lär sig språk när man samtalar med andra människor och förhoppningarna var att det skulle bli givande att praktisera det svenska språket och bland annat få prata med arbetskamprater. Att få kontakt med andra människor ansågs även vara viktigt ur en social aspekt. För de flesta av deltagarna är jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att de kommer från ett annat land där synsättet på jämställdhet är ett annat på grund av deras religion. De flesta deltagare med samma religionsuppfattning, som dessa, menar dock att de är jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet ser positivt på den svenska jämställdhetstanken och tycker att det är bra att kvinnor och män behandlas lika. Vissa av deltagarna säger att de har fått information och/eller utbildning inom jämställdhet medan andra säger att de inte har fått det. Inget hinder för att delta i samtliga moment på arbetsplatsen föreligger för någon av deltagarna. Majoriteten beskriver att de är vid god hälsa, men de finns ett fåtal som har några mindre problem. Dock inget synligt eller dolt handikapp. Vissa hade tillfrågats om eventuella allergier, men ingen av dem uppfattade det som att de fått någon direkt information om tillgänglighet. 3

5 3. Intervju i mitten av praktiken Under den andra intervjuomgången fick deltagarna berätta hur de trivdes på sin praktikplats och kände att de har blivit bemötta. Det kan konstateras att samtliga är nöjda med sin praktikplats och upplever att de blivit bemötta på ett bra sätt. Flera av deltagarna är tacksamma att de har fått denna möjlighet och är mycket nöjda med sin praktik hittills. Det finns dock ett visst missnöje gällande själva arbetsuppgifterna på några av praktikplatserna. Deltagarna tycker att praktiken har varit givande och att deras språkkunskaper har förbättrats. De upplever att det har möjlighet att fråga om det är något de inte förstår. Vissa handledare skriver ner ord på lappar för att förklara och pekar och visar med hjälp av kroppsspråk. Flertalet tycker att de utvecklas mycket när de får prata med arbetskamrater. Önskemål om att få öva något mer på svenska språket framkom då de ibland tyckte att det tenderade att bli lite för mycket arbete på bekostnad av lärandet. Det har inte uppstått några direkta hinder för någon på praktikplatsen. Någon har upplevt hörselproblem men det har trots detta gått bra då arbetskamraterna har fått tala lite högre och tydligare. Att det råder jämställdhet på arbetsplatsen är samtliga överens om. Kvinnor och män behandlas lika. De har inte själva upplevt att de har blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Flera av deltagarna kan tänka sig att arbeta med samma eller liknande arbete i framtiden och på samma arbetsplats som de utför sin praktik på. Bland de som är mindre nöjda med arbetsuppgifterna uppges det ändå att de kan tänka sig att arbeta på samma arbetsplats med andra arbetsuppgifter. En del av deltagarna uppger att de har fått information och/eller utbildning gällande jämställdhet medan majoriteten säger att det inte har fått det. Några av de som har fått information eller någon form av utbildning i ämnet har fått det på sina respektive praktikplatser. När det gäller tillgänglighet uppger de allra flesta av deltagarna att de inte har fått någon information och/eller utbildning inom ämnet. 4

6 4. Intervju i slutet av praktiken Under den avslutande intervjuomgången uppger de flesta av deltagarna att de mår bra och är väldigt nöjda med sin vistelse på praktikplatsen. De flesta upplever att det har blivit bra, eller väldigt bra, bemötta. De flesta är nöjda med sin praktikplats och flertalet kan tänka sig att arbeta där i framtiden. De flesta vill fortsätta på praktiken och en del tror att de kommer få jobba vidare. Några har redan fått sommarjobb på sina respektive praktikplatser. Många uppskattar att de nu har fått erfarenhet av arbetslivet och kan ange referenser och visa upp arbetsintyg. Överlag har de flesta lärt sig det svenska språket bättre när de har fått delta i arbetslivet. De flesta känner att de kan göra sig bättre förstådda nu än innan praktiken samt att de förstår mer av det svenska samhället efter att de praktiskt har fått delta i arbetslivet. Det ses som ett mervärde att de har fått arbeta samtidigt som de har fått träna på och utveckla sin språkkunskaper. Några uppger att de inte har fått arbeta med att utveckla skriftspråket, men att de talade språket har förbättrats avsevärt, bland annat med avseende på ordförrådet. Deltagarna uppskattar att de får lämna skolbänken och träffa andra människor i arbetslivet. De känner att de på så sätt har blivit mer integrerade i samhället. De har lärt känna kollegor och andra människor som de kanske inte hade fått en chans att lära känna annars. Flera berättar att människor de möter ute i samhället hälsar på dem och att detta bidrar till att de känner att de har fått ett bättre självförtroende. De har även integrerats med de andra deltagarna i projektet. På SFI umgås de nästan uteslutande med människor som kommer från samma ursprungsland, men nu har de även lärt känna människor som kommer från andra länder. Deltagarna har fått lära sig mer om jämställdhet och i vissa fall tillgänglighet. Eventuella problem som uppstått på grund av något fysiskt hinder har lösts med hjälpmedel. I ett fall har det förekommit problem med den klädsel som arbetsgivaren erfordrar. Deltagaren ansåg att denne inte kunde bära denna klädsel på grund av religiösa skäl. Deltagaren har därför inte deltagit i praktiken utan har istället arbetat teoretiskt med språket i undervisningslokalen. 5

7 5. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett bra till mot de uppsatta delmålen. Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor, är svårt att utläsa i detta skede av projektet. Det faktum att deltagarna har fått en praktisera och har trivts bra är ett första steg in på arbetsmarknaden. En del av deltagarna har sökt sommarjobb och hoppas kunna få fortsätta arbeta på sin praktikplats. I dagsläget är det dock inte möjligt att dra några slutsatser eller att se om deltagarna har blivit mer självförsörjande. Förslagsvis följs det upp det första intaget upp efter sex månader för att skapa en bild av hur målgruppen ligger till. Delmålet som handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har genomfört sin praktik och har introducerats för den svenska arbetsmarknaden. Många av dem har fått nya kunskaper då de har arbetat med, för dem nya, arbetsuppgifter. De har även lärt känna sina kollegor. Deltagarna upplever att de genom projektet har blivit mer integrerade i samhället samt att de gör någonting viktigt. Deltagarna beskriver att de lär sig det svenska språket bättre och snabbare genom att delta i arbetslivet. De har fått ett ökat ordförråd och har fått arbeta med uttalet. De upplever det som mycket givande att få möjlighet att fråga när de inte förstår och att deras arbetskamrater är engagerade i deras lärande. Det finns dock en önskan bland deltagarna om att få koncentrera sig lite mer på språket och lite mindre på själva arbetsuppgifterna, speciellt bland de som utför mycket ensamarbete. För att tillgodose deras önskemål kan handledarnas roller förtydligas och fokus flyttas i riktning från praktiskt arbete mot språkinlärning. De upplever att de har gjort framsteg gällande det talade språket medan skriftspråket har fått stå tillbaka. Ett annat delmål är att titta på om lärmodellen fungerar. Enligt deltagarna är det en bra modell som bidrar till att de lär sig det svenska språket bättre när de får kombinera sin SFIundervisning med praktik. De upplever att de utvecklar sina kunskaper i det svenska språket när de får öva på att skriva och göra övningar i klassrummet och är överlag mycket nöjda med kombinationen mellan praktiskt- och teoretiskt lärande. Målet att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledning har delvis uppnåtts. Projektledningen har använt sig av processtödet Jämt och gått en utbildning med 6

8 Maria Stefansson. Överlag är projektledningen nöjda med utbildningen och anser att de fick nya infallsvinklar. Detta eftersom man kanske inte alltid agerar på ett så jämställt sätt som man tror att man gör. Ojämställda handlingar utförs ibland omedvetet eller på rutin. Det kvarstår dock att utbilda projektledningen inom tillgänglighet. Handisam som är processtöd inom tillgänglighet har kontaktats och en utbildning kommer att hållas inom kort. När det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet erfordras mer riktade insatser. Detta för att de ska uppleva att de har fått någon utbildning och/eller information i ämnet. De flesta av dem hävdar i dagsläget att de inte fått någon utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet. Projektgruppen är väl medvetna om projektets mål och arbetar dagligen mot dessa. Gruppen är väl sammansatt av en gynnsam blandning av kompetenser och kommunikationen inom gruppen är mycket god. Inom gruppen har samtliga en tilltro på projektidén och tror att projektmålen kommer att uppnås. Projektplanen är tydlig och projektet har fått en god start. Projektgruppen har börjat fundera på vissa förändringar inför nästa gruppintag. Dessa förändringar rör bland annat att öka de skriftliga aktiviteterna eftersom vissa deltagare har gått bakåt i den skriftliga delen. Många deltagare beskriver att de känner att de talar bättre svenska samt förstår mer av det svenska språket nu än tidigare, men att deras skriftspråk inte har utvecklats någonting alls eller har försämrats. Samarbetet mellan projektet och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Detta för att projektet ska få deltagare. Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerar utmärkt och resultatuppföljning sker kontinuerligt. Projektguppen är väl medveten om att de måste vara tydligare med jämställdhets och tillgänglighetsfrågorna gentemot målgruppen. 7