SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

Transkript

1 sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds

2 sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration Under våren och sommaren har utvärderingen tittat på hur projektdeltagarna upplever SPIRA Integration. Detta har utförts dels genom deltagarenkäter, dels genom två så kallade fokusgrupper. Fokusgrupper: Två fokusgrupper har hållits med ett urval av deltagare i projektet. Varje fokusgrupp bestod av ca 10 deltagare, jämt fördelat mellan kvinnor och män. Syftet var att få deltagarnas synpunkter på hur projektet fungerar samt hur, om och på vilket sätt projektet påverkar deltagarna, t ex förbättrat självförtroende, klar bild över möjligheter och vad man vill, möjligheterna att komma närmare arbetsmarknaden osv. Fokusgrupperna var interaktiva, där samtliga deltagare fick komma till tals, enligt en PMI-kartläggning a) vad är positivt (Plus) b) vad är mindre bra (Minus) c) förväntningar på projektet (Individuella förväntningar). Webbenkäten: Med hänsyn taget till deltagarnas begränsningar i det svenska språket samt förmodad ovana i att besvara enkäter, begränsades enkäten i samråd med projektledaren till att huvudsakligen omfatta tre svarsalternativ: Bra Behöver bli bättre Dåligt. Att ge endast tre svarsalternativ gör att enkäten som mätinstrument blir något trubbig. Vi ser det dock som ett slags trafikljus i grönt, gult och rött. Det ger utrymme för tolkningen att svaren som faller under kategorin Bra inte behöver åtgärdas, medan svaren under kategorin Behöver bli bättre bör undersökas vidare. Kategorin Dålig innebär rött ljus, dock föll inga svar härunder. Två frågor i enkäten var så kallade öppna frågor, där respondenterna själva kunde skriva vad de anser vara bra respektive mindre bra med SPIRA Integration. Sammanlagt innehöll enkäten 10 frågeställningar, även detta med hänsyn till deltagarnas förutsättningar. Webbenkäten besvarades av totalt 36 personer, varav 20 kvinnor och 16 män. Jämställdhetsperspektiv: I webbenkäten framgår det att männen generellt är något mer positiva i sina svar än vad kvinnorna är. Skillnaderna är inte så stora, dock är det viktigt att ta fasta på svaren för att skapa en fördjupad kunskap kring frågan. Under hösten planeras ett utvärderingsmoment med inriktning mot jämställdhet och tillgänglighet, där dessa frågor sannolikt kommer kunna analyseras ytterligare. Bilden av kvinnornas lägre grad av nöjdhet framgick inte lika

3 sida 3 av 8 tydligt i fokusgrupperna, detta är sannolikt lättare att ge uttryck för i skrift än muntligt i plenum. Dock noterade utvärderaren att bland dem som deltog i fokusgrupperna tog männen betydligt större plats än kvinnorna. Om det förhåller sig på liknande sätt i övriga sammanhang i projektet kan det i sig vara en insats inom ramen för jämställdhetsintegrering som projektet har framför sig. Lärare och handledare: Lärarna och handledarna lyfts ständigt fram som en mycket viktig framgångsfaktor. 88,6 % av de svarande ansåg att lärarna är bra. Deltagarna uppskattar vad de beskriver som en ömsesidig respekt. Handledarna fungerar som jobbcoacher och hjälper till med cv och arbetsgivarkontakter. Att lektionerna är av varierande karaktär, dvs. olika ämnen, uppskattas också. Det gäller inte minst möjligheterna till fysisk träning. Projektmedarbetarna får också ros för att de tjänar som föredömen med en hälsosam livsstil. I fråga om en hälsosam livsstil är förstås maten viktig, och i sammanhanget bör nämnas att några deltagare också lyfter fram att maten på Medlefors Folkhögskola är av god kvalitet. Närvarokontrollen har dock varit ett problem för flera deltagare. Många har uttalat en frustration över att efter varje behöva gå fram till lärarna för att få en underskrift och anser att det är ett uttryck för att lärarna inte litar på dem. Eftersom att kraven om närvarorapportering kommer från Svenska ESF-rådet är detta inte något som projektet kan råda över. En kompromiss, som skulle bättra deltagarnas upplevelse, vore dock att istället för att deltagarna ska komma fram till läraren, låta läraren gå runt och ta upp underskrifter. Lära sig svenska: Bland deltagarna framträder två spår angående vad man vill åstadkomma med sin tid i projektet: några vill främst lära sig svenska, några vill dessutom få ett arbete. Språket är viktigt att förbättra för alla och en viktig del av SPIRA Integration är förstås att förbättra sin svenska. Deltagarna uppskattar särskilt att de får träffa människor från andra länder, så de tvingas till att prata svenska med varandra. Samarbetet med andra beskriver 83,3 % av de svarande som Bra. Man upplever också SPIRA Integration som något bättre än SFI: Lektionerna på SFI är längre och klimatet upplevs där som hårdare. I Projektet finns mer utrymme för samtal och att bygga relationer med varandra och med personalen. SFI beskrivs som hårdare (kanske kan det bero på att SPIRA Integration inte sätter några betyg?). Samhällsrelaterade frågor:

4 sida 4 av 8 Förutom nämnda kurser i svenska uppskattar deltagarna även de moment som behandlar det svenska samhället, hur facket, kommunen och Arbetsförmedlingen fungerar, etc. Många deltagare tycker dock det är för långa dagar i projektet och dessutom för långt att gå mellan skolan och bussen. Det blir därmed svårt att hinna träffa Arbetsförmedlingen, kommunen, etc. samt hämta på dagis. Detta livspusslande är en utmaning, men samtidigt ett faktum för de flesta i dagens samhälle. Det kan därför vara en idé att ännu tydligare lyfta fram och diskutera detta i samband med samhällslektionerna. På frågan om man som deltagare kan påverka vad som sker i projektet angav 50 % av de svarande att de kan det, men bara lite. Detta behöver i sig inte vara något alarmerande, det finns en planering i projektet som ska följas. Det kan emellertid vara en möjlighet att, som ett led i integrationsarbetet, öka det demokratiska inflytandet för deltagarna. Exempelvis uttryckte många som deltog i fokusgrupperna sin uppskattning över att få möjligheten att få göra sin röst hörd i frågor som rör hur projektet borde fortskrida. Det förefaller också rimligt att anta att en ökad delaktighet bidrar till en ökad motivation till framsteg hos deltagarna, vilket bidrar till ännu bättre projektresultat. Många deltagare uppgav också att Medlefors Folkhögskola och dess miljö ger möjlighet till naturlig integration, genom att deltagarna träffar andra folkhögskoleelever på skolområdet. Även kontakten med seniorer är ett exempel på detta. En deltagare formulerade det som att På SPIRA känner man sig mer som svensk och mindre som invandrare. Få ett jobb Några av deltagarna har uppgett önskemål om ett ännu tydligare yrkesfokus. Ett konkret förslag från en deltagare var att koppla vissa moment till arbetssituationer, som matlagning, motorer, etc. Det kan också kopplas till svenskundervisningen. Det lyftes även önskemål om ännu tydligare koppling till praktik och arbetsgivare. En viss osäkerhet ventilerades även angående vad deltagarna ska skriva på sitt CV att de har gjort efter projektet. De är också osäkra vilket resultat de själva kan komma att nå genom projektet, dvs. kommer de att få ett jobb? Detta tycks vara något som behöver lyftas fram ännu mer i projektet och kanske dessutom vid upprepade tillfällen. Samhället är idag till stora delar datoriserat, varför en viss datakunskap är en förutsättning för att få en anställning i de flesta yrken. Deltagarna uppger att projektet känns modernt och verkar i en bra miljö, med god tillgång till datorer och Wifi. Intresset för detta tycks stort, det finns till och med önskemål om ännu fler datalärare eftersom många behöver mycket hjälp inom det området.

5 sida 5 av 8 Utdrag från deltagarenkäten

6 sida 6 av 8

7 sida 7 av 8

8 sida 8 av 8 Observera att tre av frågorna i enkäten har plockats bort. Detta av anonymitetsskäl. 5 december 2013