COACHING - SAMMANFATTNING

Transkript

1 . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1

2 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Information om utvärdering på Malmö högskola: 2

3 INLEDNING I Skåne har AMS och Försäkringskassan sedan år 2003 bedrivit ett samarbete i form av projektet Fördjupad Samverkan. Projektets verksamhet inriktas primärt på gruppen arbetslösa sjukskrivna. En central del av Fördjupad samverkan är en satsning på Coaching som inleddes under hösten Handläggare i Fördjupad samverkan har genom utbildning fått ta del av ett beprövat verktyg för samarbetet mellan handläggare och sjukskriven där ambitionen är att den sjukskrivnes egna resurser och engagemang ska tas tillvara då egen drivkraft ofta är avgörande för kvaliteten på lösningen. Utbildningen har gett handläggaren konkreta verktyg att arbeta coachande och lösningsfokuserat. Dessutom innehåller metodiken verktyg för den sjukskrivne så att denne får bättre förutsättningar att ta aktivt ansvar för sin vidare utveckling Utbildningen har riktat sig mot olika handläggare och chefer. Handläggare i alla områden har genomgått utbildningen varav ca 40 handläggare från Arbetsförmedlingen har genomgått den fördjupade delen som förutom introduktion och samtalsmetodik även består av egenprocess och grupprocess. Dessa handläggare har åtagit sig att starta upp grupper för sjukskrivna på sitt kontor eller i sitt område. I hela länet erbjuds nu coaching i grupp för deltagare inom Fördjupad samverkan. Målsättningen är på sikt att ca 50% av samtliga nya deltagare ska starta i sådana grupper. Syftet är att bättre ta tillvara den sjukskrivnes egna resurser i planering och genomförande av samverkansinsatser samt att frigöra resurser hos handläggarna i Fördjupad samverkan, som kan användas bland annat till de deltagare som behöver extra stöd och till matchningsinsatser. 3

4 Under hösten 2007 har fler än tvåhundra personer påbörjat sitt deltagande i coachinggrupper och de ansvariga är därför intresserade av att få veta hur denna nya service upplevs av deltagarna. Därför har Malmö högskola anlitats för att studera satsningen med fokus på i vilken mån coaching inom ramen för Fördjupad samverkan generar en högre grad upplevd kvalitet i handläggningen hos deltagarna i förhållande till traditionellt handläggningsförfarande. Huvudfrågan för utvärderingen är således om den service som erbjuder motsvarar den kvalitet som deltagarna kräver eller behöver. I denna sammanfattning redovisas de huvudsakliga resultaten av undersökningen som genomförts genom en enkätundersökning till personer som deltagit i pågående coachinggrupper. Totalt besvarade 120 personer enkäten, vilket ger en samlad svarsfrekvens på 60%. Av dessa representerade 64 personer coachinggruppen och 56 personer jämförelsegruppen. Dessutom har åtta telefonintervjuer genomförts med ett slumpvis urval av personer ur coachinggruppen. Den sammantagna bild som framträder av coachinggrupperna är att deltagarna förefaller vara på det hela taget nöjda med denna form av coachingverksamhet. Det som i första hand lyfts fram som positivt är den i sammanhanget centrala gruppaspekten där man upplever att deltagarna får en möjlighet att utvecklas tillsammans. Nedan följer en sammanfattande redogörelse av de resultat som återfinns i huvudrapporten. Resultaten presenteras utifrån en kategorisering som gjort med avseende på olika aspekter av coachingverksamheten. Som bilaga återfinns även en sammanställning av medelvärden på samtliga frågor i enkäten. Där framgår en generell bild av hur deltagarna ställer sig till dessa olika kategorier. När det gäller upplevelsen av relationen till handläggaren/coachen är coachinggruppen något mer positiva avseende stödet man får i förhållande till jämförelsegruppen. Samtidigt är dessa mycket mer positiva avseende såväl tillgängligheten till och engagemanget från handläggaren/coachen. Förtroendet för handläggaren/coachen framstår som bättre och man upplever i större utsträckning att denne gör tillräckligt. När det gäller möjligheterna att framföra egna idéer och om handläggaren/coachen gör tillräckligt för att hitta ett arbete är skillnaden mellan de två grupperna mindre. Totalt blir slutsatsen att coachinggruppen överlag, även om skillnaden är liten, ger ett högre 4

5 betyg än jämförelsegruppen i fråga om relationen till handläggaren/coachen. När det gäller synen på framtida arbete är skillnaderna överlag mycket små. På frågan om man vet vad man vill göra framöver är skillnaden liten, medan skillnaden mellan svaren på frågan om van vet vad man klarar av (såväl kompetens- och kapacitetsmässigt) är obetydlig. Det senare gäller även inställningen till huruvida man kommer att kunna få ett arbete som man vill ha. På denna fråga är båda grupperna klart pessimistiska. Detta är en genomgående negativ tendens att synen på vad som kan komma att hända efter insatserna avseende inträde på arbetsmarknaden är negativ. Man är alltså generellt sett nöjd med kontakterna med Af/Fk, coachinggruppen något mer än jämförelsegruppen, men båda grupperna verkar inte tro på någon egentlig lösning. Vad gäller framtidstro är det snarare, något förvånande, så att jämförelsegruppen är mindre negativ. När det gäller en övergripande inställning till framtida arbete är det sedan alltså jämförelsegruppen som har ett något högre medelvärde (2,7) än coachinggruppen (2,6). När det gäller relationen till Af/Fk finns det, något överraskande, ganska små skillnader mellan gruppernas generella inställning. Resultaten visar att grupperna har en i princip likvärdig inställning till Försäkringskassan, medan coachinggruppen är något mer positiv till Arbetsförmedlingen. Intressant är vidare att coachinggruppen är relativt sett mer positiv till Försäkringskassan i förhållande till Arbetsförmedlingen, medan det för jämförelsegruppen förhåller sig tvärtom. Avseende de frågor som enbart ställts till personer som deltagit i coachinggrupper så kan svaren på dessa denna delas in i olika kategorier. När det gäller synen på effekter av coachinggrupperna varierar svaren kraftigt och de sprider sig generellt över en stor skala. Men det tycks vara så att deltagarna lyfter fram att de fått en klarare bild av sin situation i förhållande till arbetsmarknaden, att de kan se nya möjligheter samtidigt som de upplever att de fått nya verktyg att arbeta med. De förhåller sig emellertid negativa till att deltagandet i coachinggruppen faktiskt påverkat deras möjligheter att få ett arbete. I fråga om deltagarnas allmänna inställning till coachinggrupperna 5

6 tycks den vara positiv. Det man där lyfter fram som mest positivt är den sociala aspekten av coachinggrupperna. Den fråga där respondenterna inte är fullt lika positiva är på frågan om coaching är ett bra sätt för dem att nå sina mål. Detta kan i sin tur relateras till den ljumma inställningen till att kunna få ett arbete som en följd av insatsen. Flera av svaren på frågan om vad som varit mest negativt med coachingverksamheten handlar sedan om strukturen på verksamheten och då framför allt tidsaspekten där man anser att tiden varit för kort. När det gäller relationen till coachen är inställningen mycket varierad, något som inte minst visar sig genom de öppna svaren. Det är därför svårt att dra några slutsatser, men vad som framgår är att man upplever arbetsfördelningen mellan deltagare och coach som tydlig, man upplever att man får det stöd man behöver och man förväntar sig ej att coachen ska finna ett arbete åt deltagarna. Det område där man överlag är mest positiv är på frågor som rör gruppens betydelse för deltagarna. På frågor med såväl fasta som öppna svarsalternativ lyfter respondenterna fram hur positivt de upplever det sociala sammanhang som gruppen innebär. Detta är på alla sätt det starkaste intryck som vi tar med oss från denna undersökning. Svaren på dessa frågor bekräftar i stor utsträckning det som framkommit i tidigare undersökningar, däribland utvärderingarna av projekt som MAPS, Revectis och Fortes. Även här kan vi alltså med klarhet sluta oss till att grupper av deltagare som befinner sig på en likvärdig nivå medför en social dimension som ger deltagarna möjlighet att bli en del av ett socialt sammanhang som i sig blir till en stödjande grupprocess. När det gäller tydlighet kan det konstateras att ett mönster som tidigare lyfts fram kommer igen. Man är på det hela taget klar över varför man deltar i coaching och man tycker att informationen varit bra, men man har generellt en dålig uppfattning om vad som kommer att hända med efter att coachinggruppen avslutats. Även detta känns igenom från tidigare insatser som MAPS, där deltagarna inte heller var klara över vad som skulle ske efter avslut. Här tycks finnas ett behov av att skapa en tydligare väg för deltagaren ut ur insatsen. När det gäller det material som använts i coachinggrupperna är det väldigt svårt att få en tydlig bild av hur detta egentligen fungerat. 6

7 Svaren fördelar sig väldigt spritt med en tydlig dragning åt ett neutralt svarsalternativ. För att summera dessa resultat visas här ett diagram som redovisar medelvärden för de ovan presenterade frågegrupperingar. Diagrammet visar det genomsnittliga värdet för varje grupp av frågor, alltså effektåsikts-, relations-, grupp-, tydlighets- och materialfrågor. Sammantaget ger detta en bild av att deltagarna förhållit sig övervägande positivt till aktiviteterna i coachinggrupperna. Detta gäller framför allt på frågor om vad man på det hela taget anser om coachinggrupperna och hur man värderar gruppen som sådan. Det framgår även av svaret på frågan om hur man skattar den här formen av coaching överlag, vilket redovisas i diagrammet nedan. Det man förhåller sig mer reserverat till handlar om hur man ser på effekterna av att ha deltagit i coachinggrupperna och då framför allt i relation till framtida arbete. Dessa tendenser går också att utläsa av svaren på de mer allmänt hållna frågorna om vad man anser om arbetet i coachinggrupperna. Där framgår att man överlag upplever coachinggruppen som mycket eller ganska bra, ganska effektiv och övervägande mycket eller ganska värdefull. Till detta kan läggas att en 7

8 övervägande andel anser att man haft mycket eller ganska stor nytta av att delta i coachinggrupperna. Men liksom tidigare är det mindre positivt, utan snarare väldigt jämnt fördelat bland svaren, i fråga om hur mycket man anser att coachinggruppen varit en hjälp på vägen mot framtida arbete. En sammanfattande tolkning av resultaten skulle således vara att coachinggruppen upplevs som en givande insats, framför allt genom sitt gruppinriktade perspektiv, men att den fortsatta vägen mot arbete förblir otydlig och oklar för de allra flesta. 8

9 Bilaga 1 Medelvärden för enkätfrågor Fråga coachgrupp/jmf.grupp DEL 1 7. Anser du att du får det stöd du behöver av din 2,85/2,65 handläggare/coach? (max 4) 8. Anser du att din handläggare/coach är tillgänglig för dig 2,98/2,83 i den utsträckning du behöver? (max 4) 9. Anser du att din handläggare/coach gör tillräckligt mycket 2,89/2,64 för att hjälpa dig? (max 4) 10. Anser du att du får bra information av din 3,00/2,83 handläggare/coach? (max 4) 11. Anser du att din handläggare/coach har bra förståelse 2,93/2,82 för dina behov? (max 4) 12. Hur upplever du engagemanget hos din 3,98/2,55 handläggare/coach? (max 5) 13. Har du förtroende för din handläggare/coach? (max 5) 3,90/3, Anser du att du kan framföra egna idéer till din 3,31/2,77 handläggare/coach? (max 4) 15. Anser du att din handläggare/coach ägnar mycket tid 2,98/2,53 åt att hitta lösningar? (max 4) 16. Anser du att din handläggare/coach ägnar mycket tid 2,32/2,44 åt att analysera problem? (max 4) 17. Anser du att din handläggare/coach har tillräckliga resurser 2,68/2,36 för att hjälpa dig få ett arbete? (max 4) 18. Anser du att din handläggare/coach hjälpt dig komma 2,65/2,36 närmare arbetsmarknaden? (max 4) 19. Vet du vad du vill göra i arbetslivet? (max 4) 2,67/2, Vet du vilka arbetsuppgifter som du kompetensmässigt 2,81/2,94 klarar av att utföra? (max 4) 21. Vet du vilka arbetsuppgifter som du kapacitetsmässigt 2,50/2,70 klarar av att utföra? (max 4) 22. Hur ser du på dina möjligheter att få ett arbete som 2,79/2,76 du vill ha? (max 5) 23. Hur ofta funderar du över om du uppfyllt dina mål 2,81/3,17 när det gäller att få ett arbete? (max 5) 25. Hur starkt anser du att stödet från omgivningen är i 3,18/3,57 anslutning till din sjukskrivning/arbetslöshet? (max 5) 28. Hur vill du beskriva din framtidstro avseende 3,17/3,38 ditt framtida yrkesliv? (max 5) 75. Vad är din allmänna åsikt om Försäkringskassan? (max 5) 3,47/3, Vad är din allmänna åsikt om Arbetsförmedlingen? (max 5) 3,69/3,33 9

10 DEL 2 EFFEKTER (skala 1-5) 29. Mitt arbete i coachinggruppen har resulterat i nya idéer 3,0 om vilka arbetsgivare som kan vara intresserade av det jag kan och vill. 30. Mitt arbete i coachinggruppen har gett mig nya verktyg 3,0 för att ta reda på mer om den del av arbetsmarknaden som passar mig. 32. Mitt arbete i coachinggruppen har fört mig närmare en 2,8 lösning på min arbetssituation 34. Att ingå i coachinggruppen har ökat min kompetens när 2,7 det gäller att få ett arbete 35. Coachinggruppen har gett mig en bättre klarhet gällande 3,0 min arbetssituation 47. Arbetet i coachinggruppen har fått mig att se nya 3,1 möjligheter i arbetslivet 49. Jag tror att jag kommer att få ett arbete som passar mig 2,5 när coachinggruppen avslutas 54. Arbetet i coachinggruppen har gett mig ett 3,0 ökat självförtroende ÅSIKTER (skala 1-5) 31. Att ingå i coachinggruppen har varit en bra investering 3,4 av min tid på väg mot nästa steg i arbetslivet. 33. Coaching är ett effektivt redskap när det gäller 3,2 57. Arbetet i coachinggruppen passar mig bättre än andra 3,3 aktiviteter jag har deltagit i tidigare 58. Coachinggruppen är ett roligare sätt att jobba än 3,4 andra aktiviteter jag har deltagit i tidigare RELATIONEN (skala 1-5) 37. Min handläggare/coach har tagit ett stort ansvar 3,1 för min planering 40. Min handläggare/coach har hjälp mig att ta större ansvar 2,8 för min situation 41. Att ingå i coachinggruppen har fått mig att ta större ansvar 3,2 för min egen planering 42. Jag upplever att min handläggare/coach kan träna mig att 2,9 få ett arbete på egen hand 44. Jag förväntar mig att min handläggare/coach ska hitta 2,1 ett arbete åt mig 46. Jag har fått det stöd jag behöver av min handläggare/coach 3,4 53. Arbetsfördelningen mellan mig och min 3,5 coach/handläggare är tydlig 10

11 GRUPPFOKUS (skala 1-5) 43. Det är bättre att ha individuell coaching än att ingå i 2,6 en coachinggrupp 45. Att vara i en grupp med andra arbetssökande har 3,8 varit positivt 50. Att få träffa andra arbetssökande är viktigare än 2,7 coachingen i sig 55. Jag har fått stöd och idéer av andra deltagare 3,5 i coachinggruppen 56. Jag har kunnat ge stöd och idéer till andra deltagare 3,6 i cochinggruppen TYDLIGHET (skala 1-5) 48. Jag vet vad som kommer att hända med mig efter att 2,5 coachinggruppen är avslutad 51. Jag vet varför jag är med i coachinggruppen 3,7 52. Informationen jag fått inför coachinggruppen har varit bra 3,4 MATERIAL (skala 1-5) 59. Att arbeta med korten har varit ett bra inslag i coachingen 3,5 60. Att arbeta med kontaktboken har varit ett bra inslag 3,0 i coachingen 61. Att arbeta med det vikta arbetsarket har varit et bra inslag 3,2 i coachingen 62. Korten, kontaktboken och det vikta arbetsarket 3,0 har gett mig en annan syn på vad jag klarar av 63. Korten, kontaktboken och det vikta arbetsarket har hjälpt 2,7 mig att få en ny syn på vad jag vill göra i framtiden 64. Sammantaget, hur effektiv tycker du att 2,9 coachingen har varit? (max 4) 65. Hur skulle du skatta den här formen av 4,0 coaching överlag? (max 5) 66. Hur värdefull tycker du att coachingen har varit? (max 4) 3,0 67. Hur stor nytta har du haft av coachingen? (max 4) 2,7 68. Hur mycket har coachingen hjälpt dig? (max 4) 2,6 11