Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Transkript

1 Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Vad är coachning Coachens utbildningar Syfte Metod Bortfall Resultat Vikten av att kunna få stöd i form av coachning Hur värdefull coachningen har varit för rektorerna i deras arbete Rektorernas tankar kring att ta emot stöd i form av coachning igen Benägenhet att rekommendera stöd i form av coachning till kollegor Diskussion och slutsats... 9 Referenser Bilaga 1: Utvärdering Coachning

3 1. Inledning Trygghetsarbetet är ett prioriterat område inom Barn & Ungdom. Det övergripande målet med trygghetsarbetet är att skapa trygga och goda lärandemiljöer. Rektors roll i detta arbete kan aldrig underskattas. En oerhört viktig faktor i trygghetsarbetet är hur rektor utövar sitt ledarskap. Barn och Ungdoms rektorer har sedan några år tillbaka erbjudits stöd i form av coachning för att utveckla sitt ledarskap. Som ett stöd i trygghetsarbetet finns Trygghetsboken. Den kan med fördel kan användas i samband med coachningstillfällena. Coachningen har letts av Barn och Ungdoms representant i Brottsförebyggarna i Gävle (BIG). Stödet har framförallt haft fokus på rektorsrollen i trygghetsarbetet. Coachningen har genomförts i BIGs lokaler och vanligtvis varat en timme. Antalet coachningstillfällen per person har varierat från enstaka tillfällen till ett mer kontinuerligt stöd över flera år. För att få en bild av hur detta stöd upplevts av rektorerna, utvärderas coachingen på uppdrag av BIGs ledningsgrupp. 1.1 Vad är coachning? Coachning bygger medvetande förstärker val och leder till förändring. Den frilägger en persons potential för att maximera deras utförande. Coachning hjälper dem lära snarare än lär ut till dem (Lambent do Brasil, 2002) Coachning är ett samtal mellan en coach och en utövare, till exempel en rektor. Tanken är att den som använder sig av coachningen, utövaren, ska få stöd att prestera bättre, må bättre och lära sig hur han/hon kan fortsätta sin egen utveckling. Coachningen kan ses som en metod för hjälp till självhjälp, den utgår från det utövaren vill utveckla och är framtidsorienterad (Coach2coach, 2007). Tanken är att coachning passar utmärkt då den som tar emot stöd vill arbeta fram en ny riktning i sitt arbete, hitta ny motivation och fatta viktiga beslut. Metoden syftar till att utövaren ska få en ökad förmåga att själv påverka sitt arbete och/eller liv. Grundtanken är att alla har förmåga att förändras och att utövaren själv bär på lösningen men kan behöva stöd i att ta fram den och använda den (a.a.). Coachen hjälper utövaren att ta fram utövarens tillgångar och strategier. Det är coachen som ställer frågorna och utövaren som har svaren. Coachen arbetar bland annat genom att ge utövaren uppgifter för att uppnå sina mål, komma förbi sina begränsningar och testa dess ståndpunkter och idéer om världen, sig själva och andra (Lambent do 3

4 Brasil, 2002). Metoden är inte en form av terapi, även om den till vissa delar påminner om kognitiv beteendeterapi (Coach2coach, 2007). Coachningen är en tidsbegränsad insats, då man efter en tid ska ha nått önskvärda resultat alternativt valt en ny inriktning på sitt arbete (Coach2coach, 2007). 1.2 Coachens utbildningar Pelle Matton, Barn och Ungdoms representant i Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) är den person som erbjuder coachning till bland annat rektorer i Gävle kommun. Han är lärare i grunden och har genomgått utbildningen International Coaching Certification Training och därmed utbildats till International Coach samt gått den svenska utbildningen Coaching Master Practitioner. 2. Syfte Denna utvärdering utfördes för att ta reda på hur rektorerna upplevt stödet i form av coachning samt om de skulle kunna tänka sig att ta emot stödet igen och/eller rekommendera det till rektorskollegor. 3. Metod Enkäter (se bilaga 1) har skickats ut via Gävle kommuns internpost till fjorton rektorer. Enkäterna har varit numrerade, för att kunna skicka ut påminnelser om att besvara enkäten. Svaren är dock anonyma för andra än skrivande. Två av frågorna har haft svarsalternativ utifrån en skala med gradering ett till sex, där graderingen sex stått för högsta möjliga betyg i positiv mening. De två övriga frågorna har haft svarsalternativen ja respektive nej. Till samtliga frågor har respondenterna haft möjlighet att skriva egna kommentarer. 3.1 Bortfall Enkäterna har skickats ut till totalt fjorton rektorer och av dessa har tolv svarat. Svarsfrekvensen är därmed cirka 86 procent. Enkäten har gått ut till ett litet antal respondenter och resultaten bör därmed betraktas med försiktighet, men de ger en bild av uppfattningen av stödet i form av coachning. Det interna bortfallet i den kvantitativa delen av frågorna är obefintligt. 4

5 Andel (%) 4. Resultat 4.1 Vikten av att kunna få stöd i form av coachning Respondenterna är eniga om att det är mycket värdefullt för dem att ha möjlighet att få stöd i form av coachning. Hur värdefullt bedömer Du att det är att kunna få stöd i form av coachning? Rektorer (n = 12, Medelvärde = 5,6 ) Svarsalternativ 1 = Inte alls viktigt, 6 = mycket viktigt Flera av rektorerna har uttryckt att coachningen varit värdefull för dem: mycket värdefullt att kunna fokusera på det väsentliga!, oerhört värdefullt för mig som rektor. Fler av rektorerna uttrycker att coachningen varit ett sätt för dem att bolla tankar och idéer med någon utomstående. En rektor skriver Som rektor är arbetet mångfasetterat och beslut av olika slag får konsekvenser för många människor. Det är ett ensamarbete på flera sätt och reflektion med en professionell person är ovärderligt. Dels så är det lättare att inte yppa saker och ting vid fel tillfällen om en kanal finns att härbärgera tankar och egna känslor. En annan rektor skriver stöd i ledande position är viktigt. Någon utifrån som kan se annorlunda på saker. Coachningen beskrivs även som ett sätt att utvecklas coachning är en bra form för utveckling. Man får stöd att göra egna reflektioner som ger underlag för en förändring. 5

6 Andel (%) 4.2 Hur värdefull coachningen har varit för rektorerna i deras arbete Majoriteten av respondenterna uttrycker att coachningen har haft stor betydelse för deras arbete som rektor Hur värdefull bedömer Du att coachningen har varit för Dig, som rektor, i ditt arbete? Rektorer (n = 12, Medelvärde = 5,1 ) Svarsalternativ 1 = inte alls viktig, 6 = mycket viktig Respondenterna har lite olika tankar kring hur coachningen har påverkat deras arbete. En rektor skriver Ovärderligt! Under den tiden kände jag stor press både från massmedia och föräldrar. Tack vare träffarna med Pelle lyckades jag hålla balansen och orkade hela vägen fram. En annan rektor skriver I just min situation då var det oerhört värdefullt. Jag fick hjälp med att se på min egen situation med andra ögon. En rektor uttrycker att det är av vikt att sortera olika sorters stöd och att det kan vara bra att inte ha flera olika stödinsatser igång samtidigt jag tycker det finns flera olika möjligheter för mig i mitt yrke att bolla tankar och idéer, det gäller även där att prioritera och ta en sak i taget. Coachningen handlar främst om rektorns roll i trygghetsarbetet. En av rektorerna uttrycker ett önskemål om att utvidga coachningen till att även innefatta andra saker Skulle önska att coachningerbjudandet kunde vara bredare. Nu är det outtalat eller uttalat så att man behandlar trygghetsarbetet i coachningen. Frågor kring ledarskap, stresshantering och fokusering är också bitar man kan behöva coachning i som rektor. 6

7 Andel (%) 4.3 Rektorernas tankar kring att ta emot stöd i form av coachning igen Rektorerna är eniga om att de kan tänka sig att återigen ta emot stöd i form av coachning Skulle Du kunna tänka Dig att ta emot stöd i form av coachning igen? Ja Nej Rektorer (n = 12) Rektorerna har liknande tankar kring denna fråga, det vill säga att rektorsarbetet ofta är ensamt och att det är av vikt att ha ett bollplank ; att det är bra att kunna spegla tankar med någon utomstående. Man blir aldrig fullärd och det är enklare att komma vidare i tanken om man har någon som speglar. Rollen som rektor innebär att man ofta är ensam och att man har få bollplank. En av respondenterna skriver Nu har jag lämnat Gävle kommun så frågan blir i ett annat sken. Om jag hade fortsatt att arbeta som rektor eller lärare så är det ett krav att få professionell handledning. 7

8 Andel (%) 4.4 Benägenhet att rekommendera stöd i form av coachning till kollegor Samtliga rektorer som svarat på enkäten skulle vilja rekommendera stöd i form av coachning till kollegor. 100 Skulle Du rekommendera denna typ av stöd till rektorskollegor? Ja Nej Rektorer (n = 12) Respondenterna uttrycker att det är viktigt att få stöd av utomstående då svårigheter uppstår och att bolla tankar och idéer med någon. En av rektorerna skriver Självklart! För mig är det en gåta att så många tycks orka utan handledning eller annat stöd. Varför ska det ske stöd först när saker och ting ställs på sin spets? Att arbeta förebyggande är otroligt viktigt. Både ur personalsynpunkt, ekonomi och kvalitet, men även vid måluppfyllelsekrav. Ytterligare en reflektion är om man är intresserad av att utvecklas i sitt yrke är det alltid viktigt att ge sig tid till reflektion, bra stöd i att prioritera. 8

9 5. Diskussion och slutsats Denna utvärdering visar på att samtliga respondenter, det vill säga rektorer som deltagit i undersökningen, är positivt inställda till stödet i form av coachning. Rektorerna uttrycker under flera frågor att det är av stor vikt för dem att få vägledning i sitt arbete samt att ha ett utomstående bollplank att dryfta tankar och idéer med. Coachingen beskrivs även av flera respondenter vara ett bra form för utveckling och ett stöd för förändring. Detta stämmer väl överens med en av grundidéerna med coaching, dvs. att utövaren genom coaching ska få stöd att prestera bättre, må bättre samt hitta ny motivation och få hjälp att prioritera och fatta viktiga beslut. Beträffande coachingens värde för respondenternas arbete beskriver en chef att stödet fått honom/henne att se på sin egen situation med andra ögon. Det är en av tankarna med coaching, då det alltd är utövaren som själv sitter på lösningarna och det är coachens uppgift att hjälpa utövaren att hitta och ta fram lösningen och använda den. En av respondenterna lyfter frågan kring att coachingen borde vara mer fri och mindre knuten till att enbart handla om trygghetsarbetet i skolorna. Frågor kring stresshantering, ledarskap och fokusering ses och som viktiga frågor som kan behöva tas upp i coachingen. Detta är tänkvärt, då coching är menat att handla om det som utövaren själv vill ta upp och arbeta med. Rektorerna som tillfrågats är eniga om att de skulle kunna tänka sig att ta emot stöd i form av coaching igen. Likaså att de rekommenderar detta stöd till rektors- och förskolechefskollegor. Två reflektioner som tydligt visar på det får avsluta denna utvärdering: om man är intresserad av att utvecklas i sitt yrke är det alltid viktigt att ge sig tid till reflektion, coachingen är bra stöd i att prioritera. Man blir aldrig fullärd och det är enklare att komma vidare i tanken om man har någon som speglar 9

10 Referenser Coach2coach. (2007). Coaching Master Practitioner - personlig utveckling när den är som bäst.. Karlstad: coach2coach academy AB. Lambent do Brasil. (2002). International coach Kurspärm Certifieringsutbildning. 10

11 Bilaga 1: Utvärdering Coachning Hur värdefullt bedömer Du att det är att kunna få stöd i form av coachning? Inte alls viktigt Mycket viktigt Egna reflektioner: Hur värdefull bedömer Du att coachningen har varit för Dig, som rektor, i Ditt arbete? Inte alls viktigt Mycket viktigt Egna reflektioner: Skulle Du kunna tänka Dig att ta emot stöd i form av coachning igen? Ja Nej Motivering: 11

12 Skulle Du rekommendera denna typ av stöd till rektorskollegor? Ja Nej Motivering: Ordet är fritt: Tack för din medverkan! 12