Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Transkript

1 InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? På de följande sidorna kommenterar vi Skolinspektionens rapport som publicerades i juni månad Våra kommentarer gäller hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån de sex punkter som är en del av rapportens sammanfattning. Vill ni ha ett möte med oss om denna typ av frågor så ringer ni Vill ni läsa hela rapporten så hittar ni den på länken nedan. Uppfoljning-och-utvardering-av-elevers-kunskapsutveckling/Resultat/

2 Individfokuserade Skolorna är bäst på att följa upp resultaten på elevnivå, främst i de högre årskurserna. Kraven på skriftliga omdömen, och individuella utvecklingsplaner (IUP) och betyg har bidragit till detta. Däremot sker uppföljning sällan sett över tid i ett årskurs 1 till 9-perspektiv. Skolorna är individfokuserade, det vill säga de fokuserar på att följa upp, utvärdera och åtgärda resultaten på elevnivå. De letar efter orsaker till resultaten hos enskilda elever och vidtar åtgärder på individnivå för att förebygga misslyckande. Det är mindre vanligt att skolor tittar på alla elevers kunskapsutveckling, oavsett prestationsnivå, eller att de aggregerar resultaten, detta särskilt i de lägre årskurserna. Vårt system för skolor och kommuner utgår från det arbete som görs på individnivå kring varje elev och ger möjlighet till att ta fram olika rapporter på övergripande nivå för ämnen, klasser, grupper, årskurser, hela skolor och på kommunnivå. Dessa olika rapporter går att ta fram både som prognoser och som utfall. Till och med prognoser under pågående läsår för att ställa sig frågor som, Hur kan vi förändra våra metoder? och Hur ska vi fördela våras resurser under resterande delen av läsåret? Rapporter och statistik från systemet fungerar för diskussioner kring frågan Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde. Konkret kan ni till exempel få fram rapporter för: Hur många elever behöver extra stöd ämne för ämne? Exakt vilka elever är det som behöver extra stöd? Exakt vilka mål är det som flest elever i årskurs 4 behöver mer stöd med i matematik?

3 Sällan åtgärder på grupp- eller skolnivå Åtgärder likställs på många skolor med stödinsatser för elever som behöver hjälp att nå godkäntgränsen. Åtgärder i en vidare bemärkelse som syftar till utvecklingsinsatser för samtliga elever, även de som nått goda resultat förekommer mer sällan. Då skolorna enbart i liten omfattning beskriver kunskapsresultaten på en högre aggregeringsnivå får de inte en realistisk bild av hur skolans resultat ligger till i förhållande till förväntade och önskvärda resultat. Detta bidrar till att de fortsätter på samma sätt och gör inte analyser eller utvecklingsinsatser på aggregerade nivåer i syfte att söka förklaringar till bristerna bortom den enskilda individen och då eventuellt hitta dem i organisationen eller i undervisningsmetoder. Vi erbjuder utbildning i analyskompetens för lärare och skolledare. Utbildningen heter Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? och har den något tillspetsade underrubriken: Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde. Analysera arbetet och resultaten Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? Varför fick vi de resultat som vi fick när vi tänkte som vi tänkte? 1. Mål. Vi tar fram målen i vår arbetsplan. De måste vara formulerade som mål. 2. Så här har vi arbetat. Arbetssätt och förutsättningar enligt vår arbetsplan. Har vi ändrat arbetssätt under vägen. När och varför? 3. Vår dokumentation och våra resultat. Vilka underlag/resultat har vi tillgång till? Prov, nationella prov, skriftliga utvärderingar, diskussioner, observationer, betyg, skriftliga omdömen, läsutveckling, enkäter med mera. Samla ihop allt material. 4. Detta blev våra resultat. Vad är det för resultat som vi har framför oss? Detta är ett kort i fickformat som är en liten del av kursmaterialet. På kortet summeras den logiska gången i att analysera sina resultat som lärare eller skola.

4 Risk att analysresultat går förlorade När det gäller systematiken i arbetet med utvärdering har många skolor visserligen schemalagda, återkommande möten av olika slag för lärarna, men få skolor kan visa fastlagda rutiner och gemensamma underlag för hur de ska arbeta vid mötena. Flertalet rektorer beskriver en kultur av muntliga diskussioner och analyser vilket innebär att det brister i dokumentation av vad skolan kommer fram till. En stor del av tillgänglig kunskap finns bara hos dem som var med och kan därmed lätt gå förlorad. Från vårt system får ni rapporter och underlag för systematik och analys. Ni får möjlighet att genomföra möten som inte enbart är muntliga diskussioner utan gemensamma diskussioner utifrån tydliggjorda bedömningar som alla kan titta på samtidigt. Diskussioner utan underlag är en sak. Diskussioner med gemensamma underlag är en annan och ger bättre möjlighet för utvärdering och inte enbart uppföljning. Det stimulerar till att också dokumentera analysen för vidare utveckling av verksamheten.

5 Känsligt koppla resultat till lärarinsatser Flera rektorer ger uttryck för att det är känsligt att analysera hur resultaten hänger ihop med lärarnas insatser eftersom enskilda lärare och grupper av lärare kan känna sig kontrollerade och ifrågasatta. Kontakta oss om du vill prata med rektorer som vet hur man gör. Vi har dessutom träffat lärare som har blivit utsatta för konkreta diskussioner med sin rektor utifrån lärarens skriftliga omdömen för en hel klass under medarbetarsamtalet. Lärarens kommentarer var ungefär: Härligt med en engagerad och intresserad rektor. Vi pratade om saker som aldrig tidigare kommit upp till ytan. Det viktiga var att han inte använde det mot mig utan med mig.

6 Orealistiskt positiv bild Rektorerna och lärarna har i flertalet fall en orealistiskt positiv bild av de samlade kunskapsresultaten på den egna skolan. Det vanliga är att både lärare och rektorer överskattar resultaten. Skolor som uppvisar sämst kunskapsresultat verkar vara mer medvetna om problemen än de skolor vars resultat är på en mellannivå. Dessutom ser skolorna orsakerna till resultaten hos den enskilde eleven och enbart i mindre utsträckning hos skolans ledning, organisation eller i undervisningsmetoder. Vi erbjuder utbildning i analyskompetens för lärare och skolledare. Utbildningen heter Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? och har den något tillspetsade underrubriken: Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde. Analysera arbetet och resultaten Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? Varför fick vi de resultat som vi fick när vi tänkte som vi tänkte? 1. Mål. Vi tar fram målen i vår arbetsplan. De måste vara formulerade som mål. 2. Så här har vi arbetat. Arbetssätt och förutsättningar enligt vår arbetsplan. Har vi ändrat arbetssätt under vägen. När och varför? 3. Vår dokumentation och våra resultat. Vilka underlag/resultat har vi tillgång till? Prov, nationella prov, skriftliga utvärderingar, diskussioner, observationer, betyg, skriftliga omdömen, läsutveckling, enkäter med mera. Samla ihop allt material. 4. Detta blev våra resultat. Vad är det för resultat som vi har framför oss? Detta är ett kort i fickformat som är en liten del av kursmaterialet. På kortet summeras den logiska gången i att analysera sina resultat som lärare eller skola.

7 Rektorns ansvar Bilden av hur rektorerna tar sitt övergripande ansvaret för uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete är mycket splittrad. Flertalet rektorer anser att det är de själva som tar ansvaret, men i få av de granskade skolorna ger lärarna en samstämmig bild av att det skulle vara så. Att lärarnas och rektorernas uppfattning skiljer sig åt avsevärt kan vara ett uttryck för att alla inte är involverade i kvalitetsarbetet, att ansvarsfördelningen i många fall är otydlig och att dessa frågor inte diskuteras tillräckligt i skolan som helhet. Vi erbjuder system, utbildning och handledning för skolor och rektorer som vill förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Om du är intresserad kan du börja med att från vår hemsida gratis ladda ner vårt exempel på en årsklocka för systematiskt kvalitetsarbete. Årsklocka för systematiskt kvalitetsarbete Skolledare! Tänk dig prognoser redan i oktober, december och april: Hur många elever, vilka elever och EXAKT vilka mål behöver eleverna mer stöd kring ämne för ämne? Så här kan en årsklocka för ditt systematiska kvalitetsarbete se ut för samarbetet med lärarna, förvaltningen och nämnden och med utbildning och lärportal från InfoMentor P.O.D.B som stöd. ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE PROGNOS 1 och 2 NOVEMBER Prognos läsutveckling (L) Utvecklingsamtal och planering med varje elev DECEMBER Prognos och analys 2: Hur många elever, vilka elever och exakt vilka mål behöver de mer stöd kring ämne för ämne.. (S+L) Summativ bedömning betyg (L) JANUARI Analys 3: Varför? (S+L) Planering (S) Lokal pedagogisk planering i systemet hela läsåret (L) ELLER HUR? OKTOBER Prognos och analys 1: Elever som riskerar att inte nå målen. (S) FEBRUARI Formativ bedömning och coachning (L = lärarna och dessutom S = skolledningen i medarbetarsamtalen) SEPTEMBER Formativ bedömning och coachning (L = lärarna och dessutom S = skolledningen i medarbetarsamtalen) Prognos läsutveckling (L) Systematik Kontinuitet Likvärdighet MARS Prognos läsutveckling (L) Utvecklingsamtal och planering med varje elev AUGUSTI Summering: Utfall föregående läsår (S+L) Mål för det nya läsåret och planering (S) Lokal pedagogisk planering i systemet hela läsåret (L) APRIL Prognos och analys 4: Elever som riskerar att inte nå målen. (S) AVGÖRANDE! UTGÅNGSPUNKT Förtrogenhet med läroplanen, kursplanerna och målen samt löpande diskussioner för mer likvärdig bedömning och betygssättning. JULI Semester och några dagar ensam på kontoret. Analys: Hur många åtgärdsprogram leder till/leder inte till nytt åtgärdsprogram? Varför? JUNI Utfall och analys 5: Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte och gjorde som vi gjorde? (S+L) (L) = Lärarna (S) = Skolledningen MAJ Utfall läsutveckling (L) Summativ bedömning nationella prov + betyg (L) LÄRPLATTFORM OCH KOMPETENSUTVECKLING FÖR BÄTTRE SKOLRESULTAT ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE UTFALL Blir du då mer intresserad så ringer du