Skolverkets stöd för skolutveckling

Transkript

1 Skolverkets stöd för skolutveckling

2 Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd

3 Forskningsspridning Skollagen: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets definition av beprövad erfarenhet: Den är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Skolverket ska bevaka, sammanställa och sprida adekvat forskning för skolan. Syftet är att öka kunskapen om forskning hos skolledare och pedagoger, så att de kan dra nytta av och använda forskningsresultaten i praktiken.

4 Verktyg för forskningsspridning Webben en central funktion för att sprida skolforskning Samarbete med Forskning.se förbättra sidorna som riktar sig till dig i skolan Samarbete med Vetenskapsrådet forskningsöversikter Serien Forskning för skolan - presenterar forskning i pocket Kommunbesök Deltagande i olika mässor Anordna utvecklingsinsatser bl.a. i samverkan med RUC och Skolinspektionen

5 Forskningen i undervisningen Forskningsbaserad kunskap är inte särskilt synlig ute i praktiken Kunskapen inte tillgänglig när den behövs forskningen ger inte svar Dåliga organisatoriska förutsättningar Brist på tid Brist på kompetens Den erfarenhetsbaserade kunskapen används i högre grad än den vetenskapliga kunskapen

6 Samstämmig forskning Forskning och praktik pekar åt samma håll. Vissa faktorer utmärker sig som extra viktiga för en undervisning som gynnar eleverna. Dessa faktorer måste samspela och man måste arbeta mycket systematiskt med dem.

7 Nationell skolutveckling Det statliga utvecklingsuppdraget utgår från ett statligt ansvar för likvärdighet nationellt identifierade behov, nationella mål och prioriteringar samt huvudmännens utvecklingsbehov ska bidra till att förbättra huvudmännens förutsättningar

8 Olika perspektiv på skolutveckling Gemensamt Betonar att elevers lärmiljö är avgörande Skolutveckling handlar om att bygga upp kunskap om lärprocesser och förverkliga dem

9 Utvärdering av utvecklingsinsats inom forskningsspridning Betona förändringsarbete diskrepans mellan mål (nå ut och tillgängliggöra) och förväntade effekter (leda till konkret förändring) Målgruppsanalys Om insatsen ska leda till förändring krävs behovsanalys Nivå på seminarier och anpassning av innehåll Delaktighet och förankring utrymme för diskussion och delaktighet ger större förutsättningar för förändring än information o filmer Ensam är inte stark Flera personer från olika befattningsnivåer från skola/kommun bör delta om förändring är målet

10 Tre interna projekt Effektiv kompetensutveckling inventera och sammanställa kunskap Riktade utvecklingsinsatser Verkningsfulla faktorer som stöd för ökad måluppfyllelse

11 Riktade utvecklingsinsatser Hur Skolverket bättre ska kunna utforma utvecklingsinsatser för att nå fler målgrupper. Särskilt beakta de små kommunernas och fristående skolornas mottagarkapacitet. Pröva att arbeta mer uppsökande med riktade kommunikationsinsatser.

12 Stöd till ökad måluppfyllelse För att stödja huvudmän och skolor ska Skolverket sammanställa och nå ut med kunskap om vilka faktorer som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse Utgår från Skolverkets tidigare publicerade material samt relevant forskning Ska utmynna i ett lättillgängligt material

13 Lättillgängligt konkret material Inkludering - heterogena grupper kamrateffekter lärarförväntningar Systematiskt kvalitetsarbete Var är vi (resultat och kulturanalys) Vart ska vi och hur ska vi nå dit Organisation för lärande utifrån en medveten pedagogisk grundsyn Skolans ansvar för elevers lärande Hur kan man göra? Tillitsfullt klimat för lärare och elever där misstag ses som möjligheter till lärande Individualisering i form av utgå ifrån varje elevs behov och förutsättningar

14 Lättillgängligt konkret material Skollagen Hur kan man göra? Tydlighet VAD HUR VARFÖR? Läraren är tydlig med avsikt och mål Ömsesidigt och varierat lärande i motsats till enskilt arbete Synliggöra lärandet Kollegialt lärande Learning study, Microteaching, Kollegial handledning m.m. Hur kan man göra? Skollagen Hur kan man göra? Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförand e av undervisning Hur kan man göra? Kamrat och självbedömninga r Feedback - ger läraren kunskap för att utveckla undervisningen Formativ bedömning bedömning för lärande Hur kan man göra? Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförand e av undervisning

15 Framgångsfaktorer för god skolutveckling Fokus på mål och resultat Saklighet och forskningsanknytning Delaktighet och inflytande Långsiktighet och uthållighet Organisation och mandat Kollegialt och praxisnära lärande

16 Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande Det ska finnas ett strukturerat kvalitetsarbete med rutiner, processer och resurser, - för att på ett systematiskt sätt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

17 Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att kontinuerligt identifiera förbättringsområden. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.

18 Ansvarsfördelning Nationell nivå tillsyn, granskning, uppföljning, utvärdering och utveckling. Huvudmannanivå planera, följa upp, utvärdera, utveckla, hantera klagomål, åtgärda brister, - dokumentera. Enhetsnivå - planera, följa upp, utvärdera, utveckla, - dokumentera - rektor, förskolechef, lärare, förskollärare, övrig personal, elever, - barn, föräldrar

19 Dokumentation Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras på alla nivåer Information (ska finnas lättillgänglig hos huvudmannen). Synliggöra kvaliteten Resultat och måluppfyllelse (inkl. skolkultur) analys av förbättringsområden beslut om åtgärder Underlag för skolmyndigheterna.

20 Exempel på dokumentation Prov- och betygsresultat, personaltäthet, barngruppstorlekar, inspektionsrapporter, kvalitetsgranskningar, brukarenkäter, verksamhetsplan, kvalitetsredovisning Verksamhetsplaner, handlingsplaner Intervjuer, observationer, pedagogisk dokumentation, minnesanteckningar, logg, självvärdering, BRUK,, portfolie, IUP, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram

21 Brister i kvalitetsarbetet Systematik strukturer, rutiner, processer, resurser Resultat - individfokus Nationella mål - lokala mål Dokumentation Styrning och ledning Uppföljning, utvärdering, analys

22 Systematiskt kvalitetsarbete

23 Skolverkets utvecklingsstöd Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete BRUK - reviderat Kvalitetsarbete i praktiken Stödmaterial Användarguider, begreppsordlistor, lärande exempel, redskapsbod

24 Att diskutera 1. Hur kan Skolverket och huvudmannen bidra till att forskningsresultat sprids och leder till förändrat arbetssätt hos de verksamma i skolan? 2. Hur kan Skolverkets utvecklingsinsatser bidra till god skolutveckling? har ni goda respektive dåliga erfarenheter? hur bidrar utvecklingsinsatser till verklig utveckling? 3. Hur hanterar vi dilemmat statlig styrning in i klassrummet - lärarnas profession, autonomi och tillit till den lokala skolan 4. Vilka hinder och möjligheter ser ni för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå respektive enhetsnivå? 5. Finns ett kvalitetssystem på huvudmannanivå som är anpassat till och stödjer enheternas kvalitetsarbete? 6. I vilka kommunövergripande forum analyseras och kommuniceras relationen mål, resultat och förbättringsåtgärder?