Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan

Transkript

1 Bildningssektorn Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan Var är vi? Hur blev det? Vart ska vi? Hur gör vi? Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet ska ge svar på: Var är vi? Kartläggning av måluppfyllelsen inom de områden som följts upp och utvärderats för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Syftet är att skapa en samsyn om nuläget. Det handlar om att följa upp resultat och viktiga förutsättningar för genomförandet av utbildningen. Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehoven framåt. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen som är utgångspunkten för arbetet. Hur gör vi? Nulägesbedömningen med analys, prioriterade utvecklingsområden och tillgängliga resurser ligger till grund för planeringen framåt. Planeringen ska innehålla förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering. Hur blev det? Undersökning och granskning av de effekter som de genomförda insatserna haft. Den förväntade effekten jämförs med resultatet av förbättringsinsatserna och en jämförelse av om resultatet är som det ska vara enligt styrdokumenten. Lärdomar som görs ska ligga till grund för nya insatser eller säkras långsiktigt.

2 Årshjul för Borlänges förskolor BRUK (F) 11 Redogörels e för BBN (H) 12 Vårdnadsha varenkät 2 Verksamhet splan (H) 10 Kvalitetsdial og (H+F) 9 Lpfö 98/10 Plan mot diskriminerin g och likabehandlin g (F) Verksamhet senkät (F) 4 Förbättrings plan (F) 8 Verksamhet srapport (F) 6 BRUK (F) 5 F=Förskola, förskolechef H=Huvudman, huvudmannens representant Siffran syftar till månaden I Borlänge kommun görs detta genom att: Varje enhet lämnar in en årlig verksamhetsrapport som beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområden som utgår ifrån förskolans läroplan, förskolans utvecklingsbehov och de lokala förutsättningarna. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten, BRUK-självskattningen och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Det förutsatts att varje förskola har rutiner och systematik i dokumentationen av utvecklingsarbetet då denna ligger till grund för rapporten. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade förbättringsområdena. Verksamhetsrapporten lämnas till huvudman senast den 30 juni enligt mall. Verksamhetsrapporten är ett sätt att följa upp verksamhetens kvalitet. Struktur i verksamhetsrapporten: - Beskrivning av förskolan - Personella förutsättningar samt barngruppernas storlek, personalens kompetens, eventuella kommentarer/analys till nyckeltal, organisation

3 - Genomförda fortbildningsinsatser kopplade till aktuellt utvecklingsarbete samt hur dessa påverkat måluppfyllelsen - Resultat av vårdnadshavarenkäten - Analys av enkätresultatet varför ser det ut som det gör, vad har påverkat resultatet, framgångsfaktorer, svagheter, mönster? - Sammanfattande analys av genomförd BRUK-självskattning - Sammanlagd resultatbild (nytt nuläge, effekter av genomfört arbete, förskolans bidrag till resultatet och barns förändrade kunnande) och analys av resultaten - Ledarskap, arbetsmiljö, ekonomi - Nya förbättringsområden som identifierats utifrån analysen Varje enhet tar fram en förbättringsplan som bygger på resultatet och analysen i verksamhetsrapporten och andra uppföljningar och utvärderingar som förskolan tagit fram och analyserat. Förbättringsplanen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Förbättringsplanen säkerställer att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förbättringsområdena fastställs senast i september och planen revideras kontinuerligt under året. Förbättringsplanen ska följa den mall som huvudmannen tagit fram. Utifrån förskolans resultat och analys hålls en kvalitetsdialog med ansvarig förskolechef, verksamhetschef samt verksamhetsutvecklare. I dialogform diskuteras förskolans resultat och planerade förbättringsarbete. Vid behov bokar verksamhetsutvecklare ytterligare träffar med förskolechef för att fördjupa dialogen och ge stöd till förskolechef i det fortsatta arbetet. En samlad bild av förskolornas resultat beskrivs i en årlig verksamhetsplan. I verksamhetsplanen analyseras resultaten på en övergripande nivå och en plan för fortsatt arbete tas fram (utvecklingsåtgärder). Analysen syftar till att undersöka vad som påverkar och orsakar resultaten för den samlade verksamheten. Analysen och de övergripande utvecklingsområden som identifieras kommer att användas som underlag för dialogen med förskolecheferna också i syfte att stödja förskolechef i det fortsatta arbetet på enhetsnivå. Struktur i verksamhetsplanen: - Organisation - Barngrupper och personal- kommunal regi - Kompetensförsörjning - Tillgång på förskoleplatser - Utbyggnation under året - Genomförda kompetensutvecklingsinsatser - Resursfördelning - Vårdnadshavarenkät - Verksamhetsenkät

4 - Fristående verksamhet - Sammanlagd resultatbild och analys av måluppfyllelse - Sammanfattning av inkomna klagomål och synpunkter - Sammanfattning av inkomna anmälningar gällande diskriminering och kränkande behandling - Ledarskap, arbetsmiljö, ekonomi - Redovisning av eventuella andra områden som följts upp - Övergripande utvecklingsbehov och åtgärder En vårdnadshavarenkät (1) genomförs årligen, i syfte att följa upp verksamhetens kvalitet. Denna tas fram av huvudman. Resultatet sammanställs av huvudman och skickas ut till respektive förskola som analyserar resultatet på enhetsnivå. Sammanfattning av genomförd analys redovisas i verksamhetsrapporten. En verksamhetsenkät (2) genomförs som ett led i huvudmannens uppföljning av verksamhet men också för att identifiera utvecklingsbehov. Frågorna i enkäten utgår från viktiga förutsättningar samt eventuella andra särskilda områden som följs upp. Enkäten besvaras av förskolechef per förskolechefsområde. Resultatet sammanställs och analyseras i huvudmannens verksamhetsplan. Utifrån resultatet kan nya förbättringsområden identifieras och utvecklingsåtgärder tas fram. Enkäten syftar också till att undersöka de faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan för att kunna ta beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser utifrån barns bästa och utifrån förskolornas behov och förutsättningar. Den syftar även till att synliggöra samt säkerställa utbildningens likvärdighet mellan förskolorna och förskolechefsområdena. Enkätresultatet vägs in i den övergripande resultatbilden. BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) används som verktyg för förskolornas självskattning (Skolverket). Självskattningen görs i tre olika steg (individ, grupp, enhet). Resultatet analyseras i verksamhetsrapporten och används som en del i den samlade resultatbilden. Områden i BRUK väljs utifrån förskolans förbättringsområden. Då varje område i BRUK omfattar flera delar av verksamheten är det också möjligt att identifiera nya förbättringsområden. Självskattningen görs minst två gånger årligen för att kunna synliggöra processerna och verksamhetsutveckling. Det är nödvändigt att göra en tolkning av kriterierna för att kunna göra en gemensam bedömning.

5 Vårdnadshavarenkät (1) Skala 1-4 (1=Stämmer inte alls, 2=Stämmer till viss del, 3=Stämmer till stor del, 4=Stämmer helt), frågorna 7-16 har även alternativet vet ej Enkäten ges ut på svenska, somaliska och arabiska. Den svenska versionen lämnas in digitalt medan de översatta versionen delas ut i pappersform. 1. Mitt barn går på följande förskola/pedagogisk omsorg i följande område 2. Mitt barn är född 3. Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskolan/pedagogisk omsorg 4. Jag upplever att pedagogerna är lyhörda för mitt barns behov av närhet, omsorg och bekräftelse. 5. Mitt barn får det stöd han/hon behöver för att lära och utvecklas 6. Jag får information om hur mitt barn trivs och utvecklas i förskolan/ pedagogisk omsorg 7. Jag får information om verksamhetens mål och innehåll 8. Jag som vårdnadshavare har möjlighet att framföra synpunkter på förskolans/den pedagogiska omsorgens verksamhet 9. Jag upplever att barn och vuxna bemöter varandra med respekt 10. Mitt barns intressen och åsikter tas tillvara 11. Miljön i förskolan/pedagogisk omsorg lockar mitt barn till lek och lärande 12. Pedagogerna väcker mitt barns vilja att lära 13. När mitt barn lärt sig något nytt i förskolan/pedagogisk omsorg vill hon/han lära sig mer om det 14. Pedagogerna arbetar med mitt barns språkutveckling 15. Pedagogerna arbetar med att få mitt barn att förstå matematik 16. Pedagogerna arbetar med att få mitt barn att förstå naturvetenskap Verksamhetsenkät (2) Skala 1-4 (1=Stämmer inte alls, 2=Stämmer till viss del, 3=Stämmer till stor del, 4=Stämmer helt) Enkäten avser ge en bild av viktiga förutsättningar för arbetet i förskolan. De flesta av frågorna är hämtade från BRUK. Det finns möjlighet att kommentera svaren. Varje förskolas utveckling 1. Förskolan har rutiner och former för det systematiska kvalitetsarbetet som är ändamålsenliga och väl kända av all personal. 2. Förskolan har rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga och som synliggör verksamhetens utveckling. 3. Personalen har den kompetens som behövs för att kontinuerligt följa upp, analysera och dokumentera verksamhetens kvalitet. 4. Förskollärarna har möjlighet att fullgöra sitt ansvar att kritiskt granska hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt. 5. Förskolan har inomhusmiljöer som är stimulerande, säkra och hälsosamma. 6. Förskolan har utemiljöer som är varierade, säkra och hälsosamma. 7. Personalen diskuterar och planerar fortlöpande hur gruppstorlek och personaltäthet kan varieras utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. 8. Vid planering av förskolans verksamhet vad gäller aktiviteter, rutiner och grupperingar beaktas hur många barn och vuxna varje barn möter och samspelar med under en dag och hur det påverkar barnens utveckling och lärande. 9. Forskning används som en naturlig del i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. 10. Jag som förskolechef/enhetschef har inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i förskolan/pedagogisk omsorg. 11. Vad är enligt din uppfattning det viktigaste att utveckla inom Borlänge kommuns förskola/pedagogisk omsorg just nu? 12. Anser du att du som förskolechef/enhetschef har ändamålsenliga former för uppföljning och analys av verksamheten och att du får rätt stöd för detta? Om inte vad skulle behövas för att få det att fungera?

6 13. Personalen ges den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 14. Det finns fungerande rutiner för att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling och för hur den ska följas upp. 15. Personalen ser till att barns behov, intressen och åsikter ligger till grund för hur miljöerna utformas och hur den pedagogiska verksamheten planeras. Kunskap, utveckling och lärande 16. Lärandemiljöerna är utformade så att barnen får tillgång till en bra miljö och varierat material för utveckling och lärande. 17. Alla barn får den ledning och stimulans de behöver för att de ska kunna lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 18. Verksamheten är utformad så att barnen får det stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver. 19. Verksamheten är utformad så att olika språk-och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. 20. Personalen diskuterar med barnen, ställer intresseväckande frågor, ifrågasätter och utmanar barnens lärprocesser. 21. Barnen erbjuds en trygg verksamhet. Övergång, samverkan och omvärld 22. Det finns fungerande rutiner och former för samarbetet mellan förskolan och hemmen. 23. Det finns former för hur föräldrarna informeras om verksamhetens mål och innehåll. 24. Det finns samarbetsformer med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barns övergång till dessa verksamheter.