Verksamhetsplan 2017 Förskola och pedagogisk omsorg

Transkript

1 Verksamhetsplan 2017 Förskola och pedagogisk omsorg

2 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Verksamhetsplan Dokumenttyp Verksamhetsrapport Omfattar Förskola Dokumentägare Verksamhetschefer grundskola Dokumentansvarig Outi Tirkkonen Publicering Författningsstöd Strategisk plan Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Verksamhetschef Diarienummer 2017/ Revidering Revidering 2 Revidering 3 2

3 Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG... 1 INLEDNING... 4 ÖVERGRIPLIG SKISS AV AVSTÄMNINGSPUNKTERNA... 4 ORGANISATION... 5 BARNGRUPPER OCH PERSONAL... 6 KOMMENTAR... 6 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 7 TILLGÅNG PÅ FÖRSKOLEPLATSER... 7 UTBYGGNATION UNDER ÅRET... 7 BORLÄNGE KOMMUN FICK STATSBIDRAG ( KR) FÖR MINDRE BARNGRUPPER FÖR LÄSÅRET 15/16. KOMMUNEN BLEV DOCK ÅTERBETALNINGSSKYLDIG PÅ KR PÅ GRUND AV ATT EN PLANERAD OMBYGGNATION PÅ BJÖRKBACKENS FÖRSKOLA BLEV KRAFTIGT FÖRSENAD OCH GENOMFÖRDES FÖRST EFTER BIDRAGSÅRET. DET BEVILJADE STATSBIDRAGET HAR ANVÄNTS BLAND ANNAT TILL MATERIALINKÖP OCH PERSONALKOSTNADER PÅ NYA AVDELNINGAR. PÅ NÅGRA FÖRSKOLOR HAR EN OMORGANISATION GJORTS SOM MÖJLIGGJORT FLER GRUPPER GENOMFÖRDA KOMPETENSUTVECKLINGSINSATSER... 8 RESURSFÖRDELNING, EKONOMI... 8 VÅRDNADSHAVARENKÄT... 9 RESULTAT... 9 ANALYS AV ENKÄTRESULTATET Slutsatser VERKSAMHETSENKÄT Slutsatser PEDAGOGISK OMSORG FRISTÅENDE VERKSAMHET SAMMANLAGD RESULTATBILD Skolinspektionen SAMMANFATTNING AV INKOMNA KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SAMMANFATTNING AV INKOMNA ANMÄLNINGAR GÄLLANDE DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERADE AKTIVITETER

4 Inledning Enligt skollagen ska utbildningen på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas. Arbetet ska dokumenteras (4 kap. 3 och 6 skollagen). Denna rapport beskriver resultaten av huvudmannens uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet under läsåret utifrån de nationella målen. Resultaten sammanställs på en övergripande nivå och en plan för fortsatt arbete/utvecklingsåtgärder tas fram. Rapporten kommer att användas som underlag för dialog med förskolecheferna i syfte att stödja förskolechef i det fortsatta arbetet på enhetsnivå. Nulägesbilden/resultatbilden bygger bland annat på uppgifter som kommer fram i förskolornas och den pedagogiska omsorgens kvalitetsarbete. Därmed finns en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete och det arbete som genomförs på enhetsnivå. Varje enhet lämnar in en årlig verksamhetsrapport till huvudmannen som ligger till grund för denna rapport. Även andra resultatbilder tas fram. Övergriplig skiss av avstämningspunkterna F=Förskola, förskolechef H=Huvudman, huvudmannens representant Siffran syftar till månaden 4

5 Organisation I Borlänge kommun fanns i slutet av läsåret 15/16 41 kommunala förskolor, 23 dagbarnvårdare som arbetar i eget hem, fyra dagbarnvårdarkollektiv, sex fristående förskolor samt en fristående pedagogisk omsorg barn hade plats i kommunal förskola, 187 i pedagogisk omsorg och 181 i fristående verksamhet, totalt gick 2920 barn i förskola eller pedagogisk omsorg i kommunen oavsett huvudman. Den kommunala verksamheten är uppdelad i fyra inkluderingsområden (IO). All verksamhet leds av två verksamhetschefer (skolchefer) som ansvarar för två inkluderingsområden vardera. Dessutom finns en verksamhetschef för elevhälsa. I kommunen har under läsåret 15/16 funnits 14 förskolechefer och en enhetschef för pedagogisk omsorg. Utöver denna personal finns en centralt placerad verksamhetsutvecklare, en ekonom, tre placeringsassistenter och en lektor (på deltid). Inom elevhälsan finns tre centralt anställda specialpedagoger med uppdrag mot förskolan (huvudsakliga arbetsuppgifter är handledning mot personal, kompetensutvecklingsinsatser och kartläggningar). Kommunens andra centrala funktioner/tjänster är tillgängliga till viss del, såsom personalhandläggare, bemanning, rekrytering, IT och telefoni. På enhetsnivå finns personer som har för området centrala funktioner såsom pedagogista, utvecklingsledare och kvalitetsutvecklare som förskolechef ansvarar för (totalt i omfattning om cirka 8, 35 årsarbetare). En del av förskolecheferna har viss tillgång till skoladministratör men stödet och dess utformning ser inte likvärdigt ut. Förskolorna i kommunen är olika stora. Verksamhet erbjuds i både små och stora enheter såväl centralt som i landsbygden. Alla förskolor har tillgång till egen utemiljö. Det finns behov av upprustning på ett flertal enheter. De flesta förskolor serverar mat som är tillagad på plats. Bostadsområdenas karaktär varierar stort i kommunen. Varje förskolechef ansvarar för 2-4 enheter (9-13 avdelningar) och pedagoger. Kommunala förskolor, andel fördelat utifrån enhetens storlek 5

6 Barngrupper och personal Antal inskrivna barn Källa:Procapita, egen mätning Antal förskolor/verksamheter 15 okt okt 2015 Riket 15 okt 2015 Pedagogisk omsorg 2015 Fristående verksamhet i kommunen 15 okt Antal avdelningar Antal barn per avdelning, 16,4 17,3 17,1-13,6 totalt Antal barn per småbarnsavdelning 13,1 14,7 13,9-14,1 Andel åa med fskl-examen Antal åa ,8 30 Andel åa med pedagogisk högskoleutbildning Andel åa utan utbildning för arbete med barn Antal barn per åa 5,4 5,5 5,3 4,4 5,0 Källa: Skolverket, senast tillgänglig statistik Riket: Avser både fristående och kommunala regi Förklaring: Åa (årsarbetare): personer som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Pedagogisk högskoleutbildning: Förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen Kommentar Antal avdelningar ser ut att ha sjunkit från 2014 till 2015 medan antal enheter är detsamma. Under våren 2015 evakuerades en förskola med fyra avdelningar på grund av fuktskada och eventuell mögelproblematik. Under sommaren 2015 inträffade en brand på en förskola vilket innebar att en del av förskolan fick evakueras och stängas för renovering. Dessa händelser medförde tillfällig stängning av fem avdelningar. Dessa förskolor finns med i statistiken då de inte är nedlagda men avdelningarna har räknats bort då de inte vid mättillfället hade inskrivna barn. Då fler barn blivit inskrivna på färre avdelningar har även gruppstorleken ökat. Under läsåret har inga nya byggnader tagits i bruk, däremot har viss omorganisation skett. Under våren 2016 har viss ny- och utbyggnation skett men effekten av dessa syns inte i tabellen ovan på grund av att mätningen gjordes i oktober. Vid en jämförelse över tid samt med riket kan konstateras att situationen i Borlänge kommuns förskolor försämrats både vid en jämförelse med tidigare år men även jämfört med riket. Gruppstorleken (delvis som en följd av färre avdelningar) och antal barn per årsarbetare har ökat och personalens utbildning/kompetens har sjunkit. Vid årets mätning ligger Borlänge kommun kraftigt under riket vad gäller andel förskollärare (46 mot 36). Det har även skett en försämring mot tidigare år. En förklaring till detta är att förskolan byggts ut under de senaste åren och vid rekrytering har man inte lyckats anställa förskollärare på de nya tjänsterna. Det har lett till att andelen outbildad personal ökat och förskollärartätheten sjunkit. Kommunens förskolechefer upplever stora svårigheter med rekrytering av utbildad personal. Statistiken sammanställs av SCB och enligt rutinen ska all personal som arbetar med barnen redovisas, vilket innebär att även assistenter finns medräknade i uppgifterna vilket till viss del påverkar barn per årsarbetare. 6

7 Kompetensförsörjning I kommunen finns ett mycket stort behov av förskollärare. Stora pensionsavgångar väntar och få förskollärare utbildas och anställs. Detta i kombination med att förskolans organisation växer kraftigt leder till att det råder mycket stor brist på utbildad personal. Det finns ett mycket stort behov av att säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar och utvecklas så att andelen förskollärare ökar eller slutar att minska. Tillgång på förskoleplatser Under hela läsåret har det funnits kö till förskolan. Kösituationen följs upp och redovisas för barn- och bildningsnämnden i samband med det månatliga sammanträdet. Fram till november 2015 fick samtliga köande ett platserbjudande som dock inte alltid var på den önskade enheten vilket innebar att ett flertal familjer också tackade nej till kommunens erbjudande om förskola. Med andra ord har det funnits kö samtidigt som det funnits lediga platser. Utifrån detta kan det tolkas att de tillgängliga platserna funnits i fel områden utifrån vårdnadshavarnas önskemål alternativt att vårdnadshavarna ställt sig i kö utan att ett egentligt behov av plats funnits. Under vårterminen 2016 har ett stort antal familjer fått vänta på plats längre än fyra månader trots att nya förskoleplatser tillskapats i befintlig verksamhet. Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn av kommunens utbildning fick förskolan kritik för att alla vårdnadshavare inte erbjudits plats inom fyra månader. Nedan en skiss över kösituationen under året vid tre avstämningspunkter: Önskar plats Antal barn Varav väntat längre än fyra månader 7 Varav fått platserbjudande Går ej att nå (utöver de som fått erbjudande) 1 november februari april Uppgift saknas Utbyggnation under året Under året har åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med platsbehovet. Trots detta fanns kö till förskolan under vårterminen Tillägg: I slutet av augusti 2016 hade samtliga familjer (bosatta i Borlänge kommun) som köat längre än fyra månader fått platserbjudande. Parallellt med det kortsiktiga/akuta behovet pågår ett arbete med en långsiktig planering med Framtidens skola. För arbetet med Framtidens skola och lokalförsörjning har två skolstrateger anställts under våren Samarbetet med kommunfastigheterna vad gäller lokalförsörjning har förbättrats avsevärt under året. Utöver de nedan redovisade åtgärderna har planering pågått för att möta det ökade behovet under kommande år. Som ett led i detta kommer cirka 220 nya förskoleplatser att tas i drift under hösten Vid årsskiftet 2015/16 evakuerades Torsångs förskola till nybyggda lokaler vid Ornäs skola på grund av byggnation av ny förskola och skola (upp till åk 3) i Torsång. Åtgärder som vidtagits utöver det är: Förskola Åtgärd Antal nya Status juni -16 platser Ornäs förskola Ny avdelning 15 Klar jan -16 Bolbyn Renovering/ombyggnation efter fuktskada 40 Klar feb -16 Målargården Ombyggnation 15 Klar mars -16 Fyrklövern Renovering/ombyggnation efter brand 30 Ej klar Björkbacken Ombyggnation 10 Ej klar Myran Grupplokal för ped.oms. 12 Klar mars -16

8 Borlänge kommun fick statsbidrag ( kr) för mindre barngrupper för läsåret 15/16. Kommunen blev dock återbetalningsskyldig på kr på grund av att en planerad ombyggnation på Björkbackens förskola blev kraftigt försenad och genomfördes först efter bidragsåret. Det beviljade statsbidraget har använts bland annat till materialinköp och personalkostnader på nya avdelningar. På några förskolor har en omorganisation gjorts som möjliggjort fler grupper. Genomförda kompetensutvecklingsinsatser Under året har den gemensamma fortbildningen som erbjudits samtliga anställda i förskolan bestått av följande: - Små barns matematik (studiecirkel med delar av matematiklyftet), 27 personer deltog under 30 timmar vardera - Barns utveckling och olika former av psykisk ohälsa, föreläsningar och diskussionsseminarier under ledning av forskare Cecilia Wåhlstedt, Uppsala universitet. En serie i olika steg enligt nedanstående rubricering (totalt antal pedagoger som deltagit under sammanlagt fyra terminer som satsningen pågått): o Sociala och kognitiva funktioner hos förskolebarn, skolbarn och tonåringar (391) o Utvecklingspsykologi: perspektiv på kön, genus och etnicitet (369) o Internaliserande problem hos förskolebarn, skolbarn och tonåringar (272) o Externaliserande beteendeproblem (200) - Autismspektrumstörning, föredrag av elevhälsan, 35 personal - Utvecklingsstörning, föredrag av elevhälsan, 35 personal - ADHD, föredrag av elevhälsan, 35 personal - Svåra samtal med föräldrar, teori blandat med konkreta exempel i seminarieform i grupp om 7-8 deltagare, 10 grupper - NTA - workshop utifrån kommunens biologi-, kemi- och fysikplan, 45 personal Utöver den gemensamma fortbildningen har förskolorna genomfört egna kompetensutvecklingsinsatser som är kopplade till de prioriterade utvecklingsområdena. Dessa har till stor del bestått av gemensamma litteraturstudier, nätverk, föreläsningar och studiebesök. Resursfördelning, ekonomi För barn i förskola och pedagogisk omsorg finns ett grundbelopp som beslutas av barn- och bildningsnämnden. Under 2016 har varje förskola tilldelats en budget utifrån nyckeltalet 6 barn per årsarbetare (grundtilldelning). Under verksamhetsåret har månatliga avläsningar av antal placerade barn gjorts varefter grundtilldelningen justerats. Vid fördelningen tas hänsyn till personalens utbildningsnivå genom att varje förskola får täckning för de faktiska personalkostnaderna (låg utbildningsnivå ger låg tilldelning, hög ger hög tilldelning). Förskolorna får även full kostnadstäckning för lokalkostnader. De förskolor/barngrupper/barn som har behov av resurspersoner ersätts utifrån behov utöver grundtilldelningen. Modersmålsstödjare som är anställda på modersmålsenheten finns viss tid på en del förskolor. Förskolan får även ta del av tre specialpedagoger som är centralt anställda och som tillhör elevhälsans organisation. Vid behov används tolkar i verksamheten, både för föräldrakontakt men även vid exempelvis introduktion till förskolan. Kostnader för tolk belastar inte den enskilda förskolan utan ger full kostnadstäckning. Den nuvarande modellen innebär att hänsyn tas till barns olika behov och förutsättningar även om det inte alltid upplevs att det finns en tydlig modell för resursfördelning. En arbetsgrupp bestående av ett urval av förskolechefer (3), ekonom och verksamhetsutvecklare har fått i uppdrag att utvärdera den nuvarande modellen samt ta fram en utvecklad/reviderad modell för socioekonomisk resursfördelning. Beslut om en ny modell fattades av barn- och bildningsnämnden den 14 december 2016 (dnr ). 8

9 Vårdnadshavarenkät Resultat Resultatet redovisas på kommunnivå som ett medelvärde på en skala från 1 till 4 (där 4 är det högsta resultatet). Till frågorna 7-16 finns svarsalternativet vet ej. Vårdnadshavarenkäten genomförs årligen. Inför årets (2016) enkät gjordes en del av frågeställningarna om vilket medför att det inte är möjligt att göra en jämförelse med tidigare års resultat. De frågor som var likadant formulerade i tidigare års enkät är kursiverade. Enkäten har skickats även till fristående verksamheter men på grund av den mycket låga svarsfrekvensen bland dessa finns svaren inte med i nedanstående tabell. Vårdnadshavarenkät 2015 Kommunal verksamhet Svarsfrekvens 49 % 1. Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskolan/pedagogisk omsorg 2. Jag upplever att pedagogerna är lyhörda för mitt barns behov av närhet, omsorg och bekräftelse 3. Mitt barn får det stöd han/hon behöver för att lära och utvecklas 4. Jag får information om hur mitt barn trivs och utvecklas i förskolan/pedagogisk omsorg 5. Jag får information om verksamhetens mål och innehåll 6. Jag som vårdnadshavare har möjlighet att framföra synpunkter på förskolans/den pedagogiska omsorgens verksamhet 7. Jag upplever att barn och vuxna bemöter varandra med respekt 8. Mitt barns intressen och åsikter tas tillvara 9. Miljön i förskolan/pedagogisk omsorg lockar mitt barn till lek och lärande 10. Pedagogerna väcker mitt barns vilja att lära 11. När mitt barn lärt sig något nytt i förskolan/pedagogisk omsorg vill hon/han lära sig mer om det 12. Pedagogerna arbetar med mitt barns språkutveckling 13. Pedagogerna arbetar med att få mitt barn att förstå matematik 14. Pedagogerna arbetar med att få mitt barn att förstå naturvetenskap Medelvärde total 2015 Medelvärde förskolor 2016 Medelvärde pedagogisk omsorg 2016 Medelvärde total ,74 3,68 3,86 3,7 Ny 3,58 3,76 3,6 3,56 3,59 3,75 3,6 3,46 3,45 3,6 3,47 Ny 3,41 3,71 3,44 3,58 3,51 3,63 3,52 Ny formulering 3,64 3,79 3,65 Ny formulering 3,59 3,74 3,6 3,56 3,57 3,69 3,59 Ny formulering 3,64 3,72 3,65 Ny 3,54 3,56 3,54 Ny formulering 3,57 3,67 3,58 Ny formulering 3,54 3,76 3,56 Ny formulering 3,52 3,76 3,54 9

10 Analys av enkätresultatet 1336 vårdnadshavare svarade på årets enkät vilket ger en svarsfrekvens på 49 %. Inom pedagogisk omsorg var svarsfrekvensen betydligt högre (76 %). Vårdnadshavare förväntas lämna ett svar per barn men det är troligt att en stor del av vårdnadshavarna svarar endast en gång trots att flera barn går i verksamheten. Enkäten genomförs digitalt förutom inom pedagogisk omsorg och de översatta versionerna (arabiska och somaliska) som ges ut i pappersform. Den manuella hanteringen är mycket tidskrävande och bortfallet blir stort på grund av ofullständiga svar. Verksamheten upplever det svårt att få föräldrarna att svara på enkäten, oavsett om detta sker digitalt eller manuellt. Det finns stor variation i svarsfrekvensen mellan förskolorna vilket tyder på att personalen lagt olika mycket tid på att informera om enkäten. En annan möjlig orsak till den låga svarsfrekvensen är att vårdnadshavarna inte upplever att svaren har någon betydelse för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att det ges återkoppling på resultatet till vårdnadshavare. I flerspråkiga områden kan respondenternas språkkunskaper ha betydelse och de översatta enkäterna har inte alltid upplevts som tillräckliga åtgärder. Utifrån den låga svarsfrekvensen kan inga övergripande slutsatser dras. Däremot kan tendenser utläsas så att vidare arbete kan initieras, främst på enhetsnivå. Enkätresultatet analyseras på enhetsnivå (i de fall förskolan fått fler än 6 svar). Resultatet på enhetsnivå används vid utvärderingen av verksamhetens måluppfyllelse och de prioriterade förbättringsområdena men det kan även leda till kommande utvecklingsarbete. Generellt kan konstateras att resultatet i sin helhet är positivt. Det högsta medelvärdet är på fråga nr av 1336 vårdnadshavare har svarat stämmer helt i påståendet om barns trygghet. Resultatet är särskilt positivt då trygghet är en grundförutsättning för barns lärande och utveckling i förskolan. Trots att tryggheten fått bra resultat är det lägre än tidigare år. En möjlig orsak är att barngrupperna är större och personaltätheten lägre i årets mätning jämfört med tidigare vilket gör resultatet förväntat. Det lägsta resultatet är på fråga nr 5. Där har endast 748 (56 %) svarat stämmer helt. Frågan kan kopplas även till fråga nr 4 där 60 % svarat stämmer helt. Båda frågorna handlar om information till och kommunikation med vårdnadshavare. Nästan lika lågt resultat har fråga nr 6 som handlar om vårdnadshavarnas möjlighet att lämna synpunkter. På den frågan har relativt många (58) svarat att de inte vet om de har möjlighet att lämna synpunkter. Trots att resultaten för fråga 4 och 6 har förbättrats något från föregående år finns behov att vidareutveckla detta i verksamheterna. Förskolorna upplever det ofta svårt att engagera vårdnadshavare på andra sätt än delaktighet vid utvecklingssamtal. Troligen behöver metoderna för kommunikation och delaktighet utvecklas. Utifrån det finns ett behov av att undersöka gemensamma verktyg för detta. Det finns förskolor i kommunen som använder Förskoleappen för kommunikationen med vårdnadshavare. Enkätresultatet är inte utmärkande i dessa områden. Resultatet på kommunnivå har även analyserats per åldersgrupp (barn födda eller ). I stort kan inte utläsas några större skillnader mellan åldersgrupperna. De svar där en marginell skillnad kan ändå ses handlar om respektfullt bemötande (fråga nr 9), barns intressen (fråga nr 10), samt miljöer i förskolan/pedagogisk omsorg (fråga nr 10). I samtliga av dessa frågeställningar är vårdnadshavare till de äldre barnen mer missnöjda än de yngre barnen (trots en allmän nöjdhet ). Det kan troligen förklaras med att de äldre barnens vårdnadshavare ställer högre krav på verksamheten utifrån barns ålder och när förväntningarna inte motsvarar verksamhetens utformning kan det leda till ett missnöje. Däremot vad gäller fråga nr 15 (matematik) samt fråga nr 16 (naturvetenskap) är de äldsta barnens vårdnadshavare mer nöjda än de yngre barnens vårdnadshavare vilket kan förklaras med att arbetet med de äldre barnen tro- 10

11 ligen har en tydligare och mer uttalad inriktning så att det även kommuniceras på ett annat sätt. Det kan också vara så att vårdnadshavarna har en annan bild än personalen av vad exempelvis matematik i förskolan är och på vilka sätt pedagogerna arbetar med matematik i den dagliga verksamheten. Utifrån olika föreställningar ser vårdnadshavarna inte det praktiska/konkreta arbetet inom frågeområdet. Resultatet kan med andra ord tyda på bristande information eller det faktum att vårdnadshavarna ser en annan kapacitet hos barnen än vad personalen gör. På frågorna 7-16 finns svarsalternativet vet ej med. Det är förvånande många som svarat vet ej på till exempel frågan om pedagogernas arbete med barns språkutveckling (96 st). 160 har svarat vet ej på fråga nr 13 och ännu fler (157) på fråga nr 14. Beror detta på olika bilder/förväntningar på verksamheten, bristande information eller för svåra frågeställningar? Resultatet är genomgående bättre inom pedagogisk omsorg. Det kan bero på den nära dialogen och kontakten till personalen som arbetar med barnen. En annan möjlig orsak är att barngrupperna är avsevärt mindre inom pedagogisk omsorg vilket innebär trygghet för föräldrarna och barnen samt vårdnadshavarnas upplevelse av att till exempel barns åsikter tas tillvara. Även kommunikationen med vårdnadshavare blir enklare med färre relationer. Personalen inom pedagogisk omsorg har under året genomfört ett förbättringsarbete kring barns inflytande och delaktighet vilket kan förklara ett bättre enkätresultat inom de frågeställningarna. Slutsatser Utifrån genomförandet: - Bättre marknadsföring av enkäten behövs - Viktigt med återkoppling på enhetsnivå till vårdnadshavare - Hur når vi vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i högre utsträckning? - Svarsfrekvensen är låg men ger viktiga signaler/tendenser Utifrån resultatet: - Kommunikationen och informationen om verksamhetens mål och uppdrag behöver förbättras - Positivt att frågorna om trygghet, respektfullt bemötande, lustfyllt lärande och pedagogernas lyhördhet har fått de högsta resultaten Verksamhetsenkät Kommunens förskolechefer samt enhetschef för pedagogisk omsorg har svarat på en verksamhetsenkät som genomfördes för första gången i år. Enkäten syftar till att undersöka nuläget vad gäller viktiga faktorer/förutsättningar som påverkar kvaliteten i förskolan. Den syftar även till att identifiera viktiga utvecklingsområden utifrån förskolornas nuläge, behov och förutsättningar. I enkäten finns möjlighet att kommentera svaren. Dessa kommentarer är viktiga för att nyansera/berika svaren. Svaren har skalan 1-4 på samma sätt som vårdnadshavarenkäten och BRUK som används som ett verktyg för självskattning på förskolorna. Ett flertal av frågeställningarna är hämtade från BRUK. Då enkäten genomfördes för första gången i år finns inga tidigare resultat att tillgå. Därmed saknas jämförelse över tid. Vad gäller enkätens genomförande var det otydligt om det var obligatoriskt att svara på alla frågorna i enkäten. Det medförde att svarsfrekvensen inte är 100 % på alla frågor. Det är nödvändigt att ha en fördjupad diskussion om frågornas innebörd och hur de ska tolkas för att skapa gemensamma utgångspunkter. Inför årets enkät gjordes endast en kort genomgång av frågeställningarna. 11

12 Resultat (medelvärdet anges efter frågan) 1. Namn - 2. Antal anställda som jag är chef för - 3. Antal avdelningar och barn i organisationen - 4. Förskolan har rutiner och former för det systematiska kvalitetsarbetet som är ändamålsenliga och väl kända av all personal 3,07 5. Förskolan har rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga och som synliggör verksamhetens utveckling 3 6. Personalen har den kompetens som behövs för att kontinuerligt följa upp, analysera och dokumentera verksamhetens kvalitet 2,64 7. Förskollärarna har möjlighet att fullgöra sitt ansvar att kritiskt granska hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt 2,79 8. Förskolan har inomhusmiljöer som är stimulerande, säkra och hälsosamma 2,86 9. Förskolan har utemiljöer som är varierade, säkra och hälsosamma 2, Personalen diskuterar och planerar fortlöpande hur gruppstorlek och personaltäthet kan varieras utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar 3, Vid planering av förskolans verksamhet vad gäller aktiviteter, rutiner och grupperingar beaktas hur många barn och vuxna varje barn möter och samspelar med under en dag och hur det påverkar barnens utveckling och lärande 2, Forskning används som en naturlig del i det kontinuerliga utvecklingsarbetet 2, Jag som förskolechef/enhetschef har inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i förskolan/pedagogisk omsorg 3,5 14. Vad är enligt din uppfattning det viktigaste att utveckla inom Borlänge kommuns förskola/pedagogisk omsorg just nu? Anser du att du som förskolechef/enhetschef har ändamålsenliga former för uppföljning och analys av verksamheten och att du får rätt stöd för detta? Om inte vad skulle behövas för att få det att fungera? Personalen ges den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter 3, Det finns fungerande rutiner för att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling och för hur den ska följas upp 3, Personalen ser till att barns behov, intressen och åsikter ligger till grund för hur miljöerna utformas och hur den pedagogiska verksamheten planeras 3, Lärandemiljöerna är utformade så att barnen får tillgång till en bra miljö och varierat material för utveckling och lärande Alla barn får den ledning och stimulans de behöver för att de ska kunna lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar 2, Verksamheten är utformad så att barnen får det stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver 2, Verksamheten är utformad så att olika språk-och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet 3, Personalen diskuterar med barnen, ställer intresseväckande frågor, ifrågasätter och utmanar barnens lärprocesser 3, Barnen erbjuds en trygg verksamhet 3, Det finns fungerande rutiner och former för samarbetet mellan förskolan och hemmen 3, Det finns former för hur föräldrarna informeras om verksamhetens mål och innehåll 3, Det finns samarbetsformer med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barns övergång till dessa verksamheter 2,92 12

13 Analys av resultatet Förskolecheferna ger en relativt samstämmig bild av nuläget och viktiga områden att utveckla. Med andra ord bedöms verksamheten ha gemensamma brister, styrkor och behov över hela kommunen. Däremot upplever ett flertal förskolechefer skillnader mellan förskolor i ett och samma område. Enligt svaren är verksamhetens brister och svagheter ofta kopplade till personalens kompetens, utbildning och den höga personalomsättningen, vilket överensstämmer med huvudmannens bild. Ett flertal förskolechefer beskriver också att kompetensen finns hos ordinarie personal men inte hos vikarierna. Personalens kompetens och utbildning har avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet även enligt forskning och det får effekter och konsekvenser inom flera områden. Förskolecheferna bekräftar bilden av att utbildningsnivån sjunkit och kan beskriva konsekvenserna av det för verksamhetens kvalitet. Flera förskolechefer anser att personalen inte har rätt förutsättningar att planera verksamhet samt att dokumentera den på ett ändamålsenligt sätt. Detta tros bero på bristande kompetens men till viss del även på de strukturella förutsättningarna såsom organisationen och stabiliteten i den. På grund av utbyggnation av organisationen i stort har andel förskollärare sjunkit och flera arbetslag har splittrats, till förmån för nya förskoleplatser. Detta är ett dilemma för kommunen som växer. Fråga 24 om barns trygghet får högt resultat av både förskolecheferna och vårdnadshavarna. Många förskolechefer beskriver att de gjort aktiva insatser för att säkra barns trygghet. Det som påverkar resultatet negativt är hög beläggning av barn som får konsekvenser för personaltätheten och även andelen vikarier i verksamheten. På de flesta förskolor finns fungerande rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet enligt förskolecheferna men arbetet haltar på grund av hög personalomsättning och bristande kompetens och utbildning. Det gör att systematiken saknas vilket påverkar arbetets alla faser trots att många förskolechefer ändå anser att arbetet utvecklats på senare tid. Troligen behövs mer tid till förskolechefens planerade verksamhetsbesök och tid till att vara pedagogisk ledare för att få 13

14 arbetet att fungera fullt ut. Frågan om rutiner och former för dokumentation har ungefär samma medelvärde. Arbetet med dokumentationen har utvecklats men behöver utvecklas ytterligare så att effekterna av genomförd verksamhet kopplat till utvecklingsområden utifrån läroplanen synliggörs bättre. Personalens kompetens, utbildning, omsättning och tid för planering/reflektion speglas i många av svaren vilket innebär att förskolechefen behöver än mer tid till att stötta personalen i processerna. En del förskolechefer skriver att de nätverk som finns på vissa förskolor och som fungerar och har ett tydligt uppdrag gör att arbetet utvecklats. Förskolecheferna bedömer att inom- och utomhusmiljöerna behöver utvecklas och förbättras. Många förskolor är dåligt underhållna men det finns även en del nya förskolor och fler byggs för tillfället. Vid planering av nya förskolor har personalen haft stort inflytande och verksamhetens särart har beaktats i stor omfattning. Det vilar ett stort ansvar på personalen att skapa stimulerande lärmiljöer materialmässigt och pedagogiskt för barnen såväl inom- som utomhus då lärandet sker även i samspel med miljöerna och materialet. Synen på förskola har förändrats över tid och det bör synliggöras även i miljöerna. Det behövs gemensamma diskussioner om lärmiljöernas betydelse. Frågan kan även tolkats på olika sätt av förskolecheferna och det bör tydliggöras vad som menas med frågans formulering. Gruppstorleken och personaltätheten varieras på förskolorna i hög grad utifrån barns behov och verksamhetens förutsättningar. Det som påverkar möjligheterna till det negativt är kopplat till personalsituationen. Sannolikt skulle ett verktyg som möjliggör uppföljning av barns faktiska närvaro kopplat till organisationen underlätta planeringen. Då det inte finns tydligt satta gruppstorlekar i kommunen har förskolecheferna möjlighet i sin planering att ta hänsyn till barns behov kopplat till gruppstorlek vilket är en fördel. Frågan om forskning och vetenskaplig grund värderas lågt. Forskning har inte varit en naturlig del i förskolechefsgruppen i någon högre grad vilket sannolikt även påverkat förskolechefens pedagogiska ledarskap på förskolorna. Det har planerats in tillfällen då detta lyfts så att förskolecheferna stärks i sitt ledarskap och tips och idéer för fortsatt arbete på enhetsnivå presenteras. I nuläget finns en centralt anställd lektor på 20 % och en del i hennes uppdrag består just i att få in aktuell forskning i de gemensamma diskussionerna. Rutinerna för att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling fungerar i de flesta förskolor enligt enkätsvaren vilket motsvarar huvudmannens bild. I förskolechefsgruppen har det förts diskussioner om arbetet och det har varit ett erfarenhetsutbyte inom området vilket sannolikt haft en positiv effekt på svaren. Det som tas upp som en svårighet är förankringen och förståelsen för planen och dess innehåll hos vårdnadshavarna. Förskolecheferna bedömer ändå att det finns former för hur vårdnadshavarna informeras om verksamhetens mål och innehåll, samtidigt som det inte värderas lika högt av vårdnadshavarna. Sannolikt finns olika uppfattningar om vad och hur man ska informera vårdnadshavarna om målen och innehållet. Slutsatser Utifrån genomförandet och enkätens utformning: - Säkerställa förförståelse för frågornas innebörd genom gemensamma diskussioner - Säkerställa att förskolecheferna svarar på alla frågorna i enkäten Utifrån resultatet och analysen: - Personalens kompetens och utbildning behöver höjas och vikariesituationen förbättras då detta för negativa konsekvenser för flera delar i verksamheten - Förutsättningarna för planering och reflektion/utvecklingstid behöver utökas/utvecklas så att det säkerställs att verksamheten håller hög kvalitet och ständigt utvecklas 14

15 - Lärmiljöernas betydelse för barns lärande i förskolan behöver synliggöras - Vetenskaplig grund behöver synliggöras ytterligare - Det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas och förutsättningarna för att vara pedagogisk ledare måste ses över - Det ska säkerställas att övergången till förskoleklass, skola och fritidshem fungerar i alla geografiska områden i kommunen Pedagogisk omsorg Under året har pedagogisk omsorg öppnat en ny verksamhet (kollektivet Myran). Verksamheten har haft 39 anställda under läsåret 15/16. Av dessa har en pedagogisk högskoleutbildning, övriga annan utbildning. Antal barn per årsarbetare var 4,7 15/10-15 och 5 15/4-16. Inga klagomål har inkommit utifrån verksamhetens kvalitet, innehåll eller organisation. I stort bedöms verksamheten hålla hög kvalitet. Pedagogisk omsorg i Borlänge kommun ingår i förskolans organisation och arbetet leds av en enhetschef. Till sitt stöd har enhetschefen tre gruppledare med särskilt uppdrag att förankra kvalitetsarbetet hos övriga medarbetare. Gruppledarna arbetar som dagbarnvårdare men har ett reducerat antal inskrivna barn. Under hösten 2015 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av pedagogisk omsorg i Borlänge kommun. Syftet var att utreda om verksamheten utformas så att den främjar och stimulerar barns utveckling och lärande. Bland annat genomfördes oanmälda besök i verksamheten. Granskningen visade att den aktuella, besökta verksamheten utformas så att den främjar och stimulerar barns utveckling och lärande. Barnen erbjuds en språkutvecklande miljö där deras lek och intresse för att lära främjas. Däremot behöver den aktuella verksamheten i större utsträckning erbjuda barnen aktiviteter och material som kan stimulera barns intresse för kreativt skapande och erbjuda barnen större möjligheter att få ta del av andra verksamheter i samhället. Beslutet var inriktat på den besökta verksamheten och kan inte sägas prägla all pedagogisk omsorg i kommunen. Oavsett detta har all personal i pedagogisk omsorg involverats i såväl granskningens resultat som det förbättringsarbete som inletts utifrån resultatet. Arbetet med att rätta till bristerna kommer att fortgå även under hösten -16. Dagbarnvårdargrupperna har gjort en självskattning (BRUK) utifrån verksamhetens förbättringsområden men resultatet varierar stort mellan grupperna. Pedagogisk omsorg har haft två förbättringsområden under året. Ett område (1) handlade om barns möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning utifrån var och ens intressen och behov. Det andra området (2) handlade om informationen till vårdnadshavare vad gäller barns trivsel och utveckling. En del i arbetet handlade om att utveckla kommunikationen och fördjupa förståelsen för verksamheten genom att använda rätta begrepp inom matematik, naturvetenskap och teknik. Som ett resultat av förbättringsarbetet med område 1 är att barnen inom verksamheten är mer delaktiga och deras intressen tas tillvara på flera sätt. Barnen har getts möjlighet att delta i utvärderingar av verksamheter på olika sätt, bland annat genom gemensamma reflektioner utifrån dokumentation, enkäter och samtal. Arbetet har lett till att barnen utvecklat sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter vilket i sin tur lett till att samarbetet mellan barnen har utvecklats, de fått bättre möjligheter att påverka sin situation och att verksamheten utformats i större omfattning utifrån barnens erfarenheter och idéer. Barnen har också genom barnråd/samlingar varit involverade i olika beslut, såsom inköp, ommöbleringar och aktiviteter som planerats in. Arbetet har även resulterat i ökad självkänsla hos barnen då de upplever att deras tankar och åsikter tas tillvara och är betydelsefulla. 15

16 Några framgångsfaktorer i arbetet har varit återkommande reflektioner utifrån gemensamma frågeställningar/fokusfrågor som gjort att det blivit lättare att urskilja och analysera resultat. Det har gjort att fokus har flyttats från görande till analys som i sin tur lett till ökat inflytande för barnen. Att dessutom låta förändringsarbetet ta tid har varit en framgångsfaktor. Till stor del har arbetet med barns inflytande och delaktighet handlat om att släppa kontrollen och förändra/medvetandegöra förhållningssätt vilket tar tid. Dagbarnvårdarna har även sett att regelbunden återkoppling till barnen har gett resultat även barnen har blivit medvetna om att/när de fått påverka verksamhetens innehåll och utformning. Vad gäller område 2 upplever dagbarnvårdarna att föräldrarna fått ökad förståelse för verksamhetens innehåll och mål då de frekvent använt samma begrepp kopplat till konkreta aktiviteter. Även barnens medvetenhet har ökat och dagbarnvårdarna märker att även barnen använder sig nya begrepp och är medvetna om vilket ämne aktiviteterna tillhör. På det sättet har exempelvis matematik och teknik synliggjorts på ett nytt sätt. Även resultatet i vårdnadshavarenkäten har förbättrats. Ett dagbarnvårdarkollektiv fick årets miljöpris av Borlänge kommun! I analysen har verksamheten identifierat att arbetet med att synliggöra barns utveckling och lärande behöver fördjupas och utvecklas. Fristående verksamhet Antal inskrivna barn Källa:Procapita, egen mätning 15 okt okt Antal verksamheter 7 7 Antal avdelningar Antal barn per avdelning, totalt 12,9 13,6 Antal barn per småbarnsavdelning 12,9 14,1 Andel åa med fskl-examen Antal åa Andel åa med pedagogisk högskoleutbildning Andel åa utan utbildning för arbete med barn Antal barn per åa 5,1 5,0 I kommunen finns sex fristående förskolor och en fristående pedagogisk omsorg. Totalt gick 177 barn i dessa verksamheter i slutet av läsåret 15/16. Verksamheterna drivs i form av föräldrakooperativ (4), aktiebolag (2) och stiftelse (1). Det finns en förskola med Waldorf-inriktning samt en förskola med Montessori-inriktning. En förskola har kristen profil. Den pedagogiska omsorgen i privat regi drivs på en lantgård där stor del av verksamhet bedrivs utomhus med Ur och skur-inriktning. Tillsynen under året har skett i form av besök/intervjuer med förskolechefer samt personal utifrån givna frågeställningar enligt planen för tillsyn. Två av verksamheterna har inte besökts under året. En dokumentanalys har genomförts inför eller efter besöken. I de fall verksamheten skickat in dokumenten i tid före besöket har återkoppling på dessa getts. Intervjuerna har dokumenterats i form av löpande anteckningar. Under intervjun följdes de tidigare utvecklingsbehoven upp. För tillsynen finns en dokumenterad plan som följs och som är känd av de fristående verksamheterna. Under läsåret har planen för tillsynen reviderats. Utöver de planerade besöken har tillsynsansvarig (förskolans centrala verksamhetsutvecklare) vid behov haft munt- 16

17 lig kontakt med verksamheterna. Den muntliga kontakten handlar oftast om stöd och rådgivning i regelmässiga/juridiska frågeställningar men ibland även vad gäller pedagogiska frågor. Någon kritik från vårdnadshavare till barn inom fristående verksamhet har inte förekommit under året. Tidigare år då kritik framkommit har den handlat om bland annat öppettider eller barns rätt till närvaro. Om kritik framförs tar verksamhetsutvecklaren kontakt med verksamheten. Kommunens vårdnadshavarenkät skickas även till de fristående verksamheterna men svarsfrekvensen var i år mycket låg, förutom på en av förskolorna där samtliga vårdnadshavare besvarade enkäten och var mycket nöjda med den verksamhet som erbjudits. De fristående verksamheterna bjuds in till kommunens övergripande fortbildning. Allmänt kan konstateras att verksamheterna håller god kvalitet. Verksamheterna behöver dock utveckla systematiken i kvalitetsarbetet och ha ett tydligare fokus i effekterna av genomfört arbete (ej görandet). Detta kommer att följas upp vid nästa års tillsyn. Någon skriftlig återkoppling till verksamheterna har inte getts efter årets besök. Under samtalen har getts återkoppling på förbättringsområden. Samtliga verksamheter beskriver svårigheter med de ekonomiska förutsättningarna. Den fristående förskolans omfattning har avgörande betydelse för de ekonomiska förutsättningarna vilket diskuterats med samtliga förskolechefer. Samtliga fristående förskolor i kommunen har under våren 2016 överklagat kommunens beslut om grundbelopp till förvaltningsrätten. Ärendet är inte avslutat. Sammanlagd resultatbild Förskolorna redovisar och analyserar verksamhetens resultat (måluppfyllelse) av de prioriterade förbättringsområdena i en årlig verksamhetsrapport som lämnas till huvudmannen den 30 juni varje år. Det finns en gemensam, av huvudman fastställd mall för rapporten. Bedömning av resultat i rapporten bygger på en självskattning enligt BRUK, förskolans egen dokumentation av de prioriterade utvecklingsområdena samt resultat av vårdnadshavarenkäten. Rapporterna fungerar även som underlag för huvudmannens bedömning av kvaliteten i stort. Gemensamma rutiner ger stöd för förskolechefs arbete med att leda det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. De nationella målen i förskolans läroplan Lpfö 98/10 är utgångspunkten för enheternas utvecklingsarbete. Förbättringsområden som utvärderas och analyseras i verksamhetsrapporterna väljs utifrån förskolornas behov och förutsättningar vilket innebär att de prioriterade områdena på enhetsnivå varierar och det är det inte möjligt att göra en sammanlagd bedömning av samtliga områden som förskolorna arbetat med. Under en gemensam kvalitetsdialog med verksamhetsutvecklare, förskolechef och skolchef diskuteras förskolans resultat och kommande utvecklingsbehov. Avsnittet avser ge en bild av de övergripande utvecklingsinsatsernas resultat samt behoven framledes. Det ges även en kort bild av några av utvecklingsområden som varit gemensamma för flera förskolor. Systematiskt kvalitetsarbete Under de senaste åren har olika insatser genomförts i syfte att tydliggöra rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Insatserna har lett till att kvalitetsarbetet är mer närvarande i verksamheterna och att det på enhetsnivå utgår från de lokala behoven av utveckling. I nuläget finns former för arbetet och de framtagna mallarna är förankrade i verksamheterna och fungerar som stöd för såväl personalen som förskolechef. Förskolechef på respektive förskola får återkoppling på sina rapporter och behov av stödåtgärder för själva kvalitetsarbetet identifieras gemensamt. Det har lett till att det finns en fördjupad insikt av vikten av ett närvarande kvalitetsarbete. 17

18 Förbättringen/utvecklingen märks främst i förskolornas verksamhetsrapporter även om det fortfarande finns behov av att vidareutveckla och fördjupa arbetet vad gäller analys av verksamhetens resultat samt tydliga målformuleringar. Förskolecheferna uttrycker att det långsiktiga arbetet och de gemensamma mallarna som tagits fram har underlättat arbetet på enhetsnivå och att pedagogernas förståelse för arbetets faser har fördjupats. Verksamhetsenkätens resultat stödjer uppfattningen om att det finns ändamålensliga och förankrade rutiner för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Interkulturellt förhållningssätt och interkulturell kommunikation Ett kommunövergripande utvecklingsarbete initierades i augusti -15 med en gemensam föreläsning för all förskolepersonal. Utvecklingsarbetet startades utifrån ett behov av att utveckla arbetet med flerspråkiga barn och ett interkulturellt förhållningssätt. Som ett led i arbetet genomförde förskolans lektor under vintern och våren -16 en kartläggning på kommunens förskolor gällande arbetet med flerspråkiga barn samt pedagogers kunskap om interkulturellt förhållningssätt. Kartläggningen visade att de arbetssätt som tillämpas för att stimulera barns olika språk och tillämpa ett interkulturellt förhållningssätt varierar stort i olika områden. Även hur och i vilken omfattning modersmålsstödjare används samt tillgång på modersmålsstödjare varierar stort. Kartläggningen visar att det finns en något oklar bild av hur förskolans uppdrag gällande språkstimulans och interkulturalitet kan förverkligas i praktiken. Under våren -16 sammanställdes kartläggningen och planering av fortsatta insatser utifrån kartläggningen genomfördes. Läsårets arbete inom området har till stor del bestått av kartläggningen och fortsatt planering vilket innebär att några direkta resultat inte kan utläsas i nuläget. Arbetet fortgår. Utvecklingsinsatser och resultat på enhetsnivå Ett stort antal utvecklingsarbeten har genomförts på förskolorna under läsåret. Spridningen av valda förbättringsområden mellan förskolorna har varit relativt liten även om arbetet inom det valda området anpassats till förskolans och barngruppens specifika behov. Ett flertal förskolor beskriver att de nått större spridningseffekter av förbättringsarbetet genom att flera förskolors utvecklingsarbete och fortbildning samordnats. Många förskolor har startat nätverk för kollegialt lärande inom och mellan områdena vilket upplevs skapa en god grund för gemensamt fokus, erfarenhetsutbyte och utveckling samtidigt som goda exempel lyfts och tas tillvara. Långsiktiga och återkommande satsningar som når ett stort antal pedagoger (delaktighet och förankring) upplevs som en framgångsfaktor. Under läsåret har de flesta av kommunens förskolor haft pedagogisk dokumentation som ett förbättringsområde utifrån ett behov av att utveckla arbetet med att synliggöra barns lärande och verksamhetens utveckling. Många förskolor upplever att det saknas systematik i dokumentationsarbetet så att det ska leda till en utveckling och så att enskilda barns lärande ska leda till verksamhetens utveckling. De resultat som kan ses vad gäller arbetet med att dokumentera och synliggöra barns lärande och utveckling är (ett urval av förskolornas resultatbilder): - Dokumentationen har lett till ökad delaktighet för barnen och för föräldrarna, gemensamma reflektioner där lärandet synliggjorts har även lett till att barns intressen tagits tillvara på ett nytt sätt. - Dokumentationen och de gemensamma reflektionerna över den har lett till att barns intressen tas tillvara på ett nytt sätt och aktiviteternas syfte blivit tydligare för pedagogerna och för föräldrarna. 18

19 - Dokumentationen har lett till att barnen reflekterar mer över förskolans temaarbeten och sätter ord på sina upplevelser i större utsträckning jämfört med tidigare. - Barnen får större inflytande i verksamheten genom dokumentationen, nya intressen har fångats och barnen blir mer intresserade med hjälp av dokumentationsväggen. - Gemensamma reflektioner med barnen har lett till att personalen fått fatt i barns tankar och gett en ökad kunskap om hur barn tänker och reflekterar. - Förskoleappen har lett till att dokumentationen blivit mer levande, läroplanen synliggörs i alla delar och de gemensamma reflektionerna har blivit fler, vi har blivit stärkta i yrkesrollen, större uppdragsfokus. Vi har också fått till en bättre dialog med föräldrar, de har blivit mer intresserade av verksamheten. - Barnen vill delge sitt lärande till andra då vi reflekterat tillsammans med dem så att de blivit medvetna om sitt lärande. - Digital dokumentation har ökat markant och gör dokumentationen mer närvarande, levande och tillgänglig. Andra möjligheter att gå tillbaka och reflektera lärandet med barnen. Lärandet blir fördjupat. - Den pedagogiska dokumentationen har lett till att personalen ökat seendet och lyssnandet vad gäller barns processer och ser nu tydligare vad de undersöker. - Ändrade former för dokumentation har lett till att föräldrarna har upplevt det lättare att följa med i förskolans verksamhet och barns lärande. - Barnen har blivit mer synliga och mer delaktiga i dokumentationsarbetet. - Det blir tydligt att barnen tar med sig kunskaper och för över dem till andra sammanhang. De använder sig av de erfarenheter de gjort tidigare för att lösa ett nytt problem. Trots relativt hög måluppfyllelse inom området är den samlade bedömningen att flera förskolor behöver fördjupa sitt arbete ytterligare med dokumentationen och metoderna för uppföljning så att verksamhetens utveckling och barns förändrade kunnande synliggörs bättre. Dokumentationen och underlagen är en väsentlig del av det systematiska kvalitetsarbetet varför det är nödvändigt att arbetet fortgår. Någon förskola uttryckte det enligt följande: När analysarbetet inte görs systematiskt och regelbundet faller hela utvecklingsarbetet. Dokumentationen kommer inte heller till nytta då den inte bearbetas och analyseras. Strikta rutiner som är välkända/förankrade och som tillämpas av alla behövs. Tydlig ansvarsfördelning krävs. Små barns matematik varit ett övergripande innehåll även för fortbildning och de resultat som kan ses utifrån enheternas arbete är bland annat: - Insatser kring små barns matematik har lett till ökad medvetenhet hos pedagogerna som i sin tur lett till ökad förståelse för matematik hos barnen. Barnen hittar flera sätt än tidigare att upptäcka och använda matematik i vardagen. - Barnens förståelse för matematik har bemötts och utmanats på ett bättre sätt när pedagogernas medvetenhet ökat. - Både barnen och pedagogerna ser matematik på fler sätt och i nya sammanhang. Barnen använder flera matematiska begrepp. Barnen visar förståelse för matematik på nyanserade sätt (inte bara ramsräkna ). Turtagning fungerar bättre. Bygg och konstruktionslekar har utvecklats, mer varierad lek nu. Mönster barnen ser/jämför/skapar mönster överallt! Ett intresse för tid har väckts. Den sammanlagda bedömningen är återigen att det långsiktiga arbetet ger resultat och studiecirkelformen som till stor del bygger på kollegialt lärande och som utgått från delaktighet, gemensamma litteraturstudier och reflektioner har varit framgångsrikt. Det är också tydligt att 19