1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat Organisation... Fel! Bokmärket är inte definierat Personal... Fel! Bokmärket är inte definierat Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Resultat Risker Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde /namn/ Förbättringsområde /namn/ Förbättringsområde /namn/ Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (8)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar Kompetens Andel högskoleutbildad personal (fritidspedagoger, lärare, förskollärare)? Det är 100% behöriga fritidspedagoger och lärare som arbetar på fritids samt två barnskötare på vardera 30 % vilket delvis varit en resursförstärkning mot barn med behov av stöd Täthet 31 barn per årsarbetare samt 30 % elevassistent 2.4. Analys av förutsättningarna Fritidshemmet har hög beläggning då barnen har hög närvaro och ca 70 % av dem är på fritids mellan Behovet av öppettider har varit mellan kl (några dagar till 18.30). Viss samkörning har gjorts med Torsångs fritidshem vid sena stängningar och vid sjukdom. På loven samarbetar fritidshemmen. Vårdnadshavarna har inte varit delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i den utsträckning som vi skulle önska. Fritidshemmet har inte erbjudit utvecklingssamtal under läsåret men kommer att införa utvecklingssamtal nästa läsår. Fritidshemmet har ingått i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån skolans perspektiv tidigare. Frågeställningarna har till stor del varit irrelevanta för fritidshemsverksamheten. Det har varit svårt att följa upp arbetet då frågeställningarna förändrats från år till år. Fritidshemmet delar i stor utsträckning lokaler med skolan. I samband med att skolan behöver rum för att undervisa mindre grupper försvinner lekmiljöer där eleverna kan gå undan i mindre grupper för att leka eller genomföra någon aktivitet med en vuxen. 3 (8)

4 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Alla elever har möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på, en del uttrycker sig gärna i större grupper medan andra hellre pratar direkt med en pedagog. Vi upplever att de allra flesta törs göra sin röst hörd. Eleverna ställs ofta inför utmaningar och arbetsformer där de får pröva sin egen förmåga. Vi ser att eleverna utifrån ålder, erfarenhet och mognad tar ett allt större ansvar för sig själva och gruppen. Eleverna är hjälpsamma och stöttar varandra. De uppmuntrar och peppar varandra att ta sig an utmaningar Risker Vilka resultat är det särskilt viktigt att uppmärksamma och följa upp? Det är viktigt att vi även i fortsättningen ser till att det finns olika forum för eleverna att uttrycka sina åsikter och önskemål om verksamheten. De äldre eleverna är få till antalet och kommer senare på eftermiddagarna, deras behov får ofta stå tillbaka till förmån för de yngre eleverna. Under skoltid finns fungerande rutiner för elever med särskilda behov. Det är inte alltid som åtgärder och resurser följer med till fritidshemmet utan då är vi hänvisade till att hantera eleverna på den ordinarie personalbemanning vi har. Periodvis innebär detta att vi måste frigöra minst en personal för att hantera enskilda elever på eftermiddagen. Vilka skillnader flickor-pojkar ser ni i resultaten? Vi kan se skillnader på individnivå men inte specifikt beroende på könstillhörighet Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? I fritidshemmets verksamhet förekommer dagligen diskussioner kring normer och grundläggande demokratiska värderingar. Vi ger eleverna god insikt och förståelse i vad de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män innebär. Vi är uppmärksamma på att flickor och pojkar har lika rättigheter och ger dem möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Fritidshemspersonalen är lyhörda och respekterar elevernas olikheter och visar stor respekt för alla människors lika värde. Klimatet på fritidshemmet kännetecknas av trygghet och tillit. Fritidshemmet främjar varje elevs möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 (8)

5 Vilka effekter av undervisningen/aktiviteterna kan ni se? Under läsårets gång inser eleverna hur stort inflytande de har över undervisningen. De kommer med förslag till aktiviteter för hela skolan, en mindre grupp eller hela klassen. Vilka andra faktorer kan ha spelat in? Vi fångar upp elevernas idéer och synpunkter och genomför dem så snart som möjligt så att de känner sig viktiga och delaktiga. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Att vi är lyhörda pedagoger som bjuder in eleverna till att aktivt delta i kritiska och reflekterande samtal om gemensamma frågor och problem. Vi uppmuntrar eleverna att vara nyfikna, kreativa och pröva sina egna idéer. Vår förhoppning är att vårt arbetssätt stärker elevernas självkänsla och självförtroende. Vi har en hög andel utbildade fritidspedagoger på fritidshemmet och planerar verksamheten utifrån LGR Socialt klimat Vi bedriver ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fritidspedagogerna har arbetat tillsammans under flera år och klimatet på fritidshemmet kännetecknas av trygghet och tillit. Vi har hög tilltro till elevernas förmåga att utvecklas till goda samhällsmedborgare Inkludering Vi ser att skolans goda arbete med inkludering som vi haft under två läsår gett resultat. Beskrivning på det arbetat finns i förra årets verksamhetsrapport Personalens förväntningar på eleverna Fortsatt höga förväntningar Arbetsklimat för elever och personal Arbetsklimatet påverkas negativt då skolans elevantal ökat under de två sista läsåren vilket gör att fritidshemmet har haft tillgång till färre lokaler under skoltiden Analys av det sociala klimatet Fortsatt mycket gott klimat. 5 (8)

6 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Synliggöra lärandet på fritidshemmet för elever och föräldrar Beskriv kort era aktiviteter inom varje förbättringsområde. Utarbeta ett nytt bildspel som beskriver fritidshemsverksamheten utifrån LGR11. Bildspelet ska visas för vårdnadshavare för att ge en inblick och förståelse för fritidshemsverksamheten. Lägga till frågan vad har du lärt dig? vid utvärdering av fritidsverksamhetens arbetsområden. Utforma texten i månadsbladen så att de beskriver lärandet i fritidshemmet. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Vi har utarbetat ett nytt bildspel men har lite kvar då vi vill anpassa det efter det nya avsnittet om fritidshemmet i LGR11. Detta räknar vi med att göra under september månad. Vi har inte lyckats få med frågan "vad har du lärt dig?" vid alla utvärderingar. Utvärderingarna går på rutin, vi har ingen färdigskriven mall. Vi gör en gemensam mall att utgå från där frågan Vad har du lärt dig? finns med. De övriga frågorna vi använder är: Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad kan vi göra bättre? Vi har kommit en bit på vägen i att synliggöra lärandet i månadsbladen. Bildspelet har tagit mycket tid och vi har skickat ut månadsblad ungefär varannan månad detta läsår. Månadsbladet är ett viktigt dokument som synliggör vår verksamhet Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Vi har avsatt dokumentationstid till att göra det nya bildspelet. Vi har varit förberedda, använt tiden väl och arbetat målinriktat med en deadline vid föräldramötet i maj. Utvärderingarna gör vi kontinuerligt till viss del tillsammans med lärarkollegierna, vi har inte varit tydliga med att frågan "vad har du lärt dig?" ska läggas till. Vi behöver också bli mer tydliga med vad vi förväntar oss att barnen kommer lära sig när vi startar ett arbetsområde. Vi har inte avsatt tillräckligt mycket tid och inte heller skrivit in i kalendern när månadsblad ska skrivas. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Vi har lärt oss att vi måste skriva in viktiga punkter som månadsbladet i vår kalender. Vi behöver också tydliggöra lärandet och utvärderingen av lärandet i fritidshemsverksamheten och skolsamverkan bland de lärarkollegor som vi arbetar tillsammans med. 6 (8)

7 Vi bör planera in ett tillfälle per månad för att skriva månadsblad. Vi ska också ta fram en ny gemensam mall för utvärdering. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Läsåret behöver vi utveckla arbetet ytterligare med att synliggöra lärandet i fritidshemmet. Förklara varför just dessa områden prioriterats Det nya avsnittet i LGR11 ger oss en ny plattform att arbeta utifrån och belyser lärandet i fritidshemsverksamheten. Vi måste jobba vidare med att synliggöra lärandet för föräldrar, elever och kollegor Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde /namn/ Mål Att belysa lärandet i fritidshemmet för eleverna Aktiviteter Starta varje nytt arbetsområde med en genomgång där vi talar om vad vi ska arbeta med, varför och vad vi förväntar oss att eleverna lär sig under arbetets gång. Avsluta varje arbetsområde med en utvärdering som innehåller frågorna: o Vad har du lärt dig? o Vad har varit bra? o Vad har varit mindre bra? o Vad kan vi göra bättre? Erbjuda alla elever tillsammans med vårdnadshavare i fritidshemmet ett utvecklingssamtal under läsåret Tidplan Kontinuerligt under läsåret Uppföljning Vecka 43, 50, 8 och 21 Ansvarig Eva Ljung Förbättringsområde /namn/ Mål Att belysa lärandet i fritidshemmet för vårdnadshavare Aktiviteter Skriva månadsbladen utifrån ett lärande perspektiv Vidareutveckla bildspelet utifrån avsnittet om fritidshem i LGR11 Erbjuda alla elever tillsammans med vårdnadshavare i fritidshemmet ett utvecklingssamtal under läsåret (8)

8 Tidplan Vi skriver månadsblad v 33 augusti-september, v 38 oktober, v 43 november, v 47 december, v 50 januari, v 4 februari, v 8 mars, v 13 april, v 17 maj-juni Uppföljning Vecka 43, 50, 8 och 21 Ansvarig Linda Qvist Förbättringsområde /namn/ Mål Att belysa lärandet i fritidshemmet för kollegor Aktiviteter Gemensamma fritidshemsplaneringar för alla som arbetar i fritidshemmet två gånger per termin Inom ramen för "Framtidens skola" arbeta tillsammans med det nya avsnittet om fritidshemmet i LGR11 Tidplan Gemensamma planeringar: måndag vecka 35, måndag v 42, måndag v 3, måndag v 14 Framtidens skola planeras av rektorerna. Uppföljning Vid terminsslut Ansvarig Gemensamma planeringar, Amanda Fridolfsson Framtidens skola Karin Wäckelgård-Nordin 8 (8)