1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Torsångs fritidshem läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Resultat Risker Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Slutsatser... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde /namn/ Förbättringsområde /namn/ Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (7)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation 2.3. Personal Kompetens Det är 100% högskoleutbildade pedagoger som arbetar på fritidshemmet. Det fanns en resursperson på 30 % för att stärka upp mot ett barn i behov av stöd och den personen hade inte någon utbildning Täthet Fritidshemmet har 29 barn per årsarbetare samt 30% resursförstärkning Analys av förutsättningarna Fritidshemmet har 29 barn/årsarbetare vilket är en försämring mot året innan då det var 25 barn/årsarbetare. Då Torsångs skola är en liten verksamhet är det svårt att fylla ut tjänster när det rör om 0,25 fritidspedagog för att öka bemanningen på eftermiddagen. Lärare går ibland in och öppnar för att lösa personalbristen. Fritidshemmet har hög beläggning då barnen har hög närvaro och ca 80 % av dem är på fritids mellan Behovet av öppettider har varit mellan kl (några dagar till 18.30). Den höga beläggningen och långa öppettiden gör att vi har haft svårt att täcka upp med den fritidspersonal vi har. När Torsångs skola blev placerad i moduler bredvid Ornäs skola såg vi en vinst i att kunna samköra öppningar och stängningar med de båda fritidshemmen. Detta har kunnat genomföras vid vissa stängningar men inte i den utstickning vi önskat då båda fritidshemmet är hårt belastade. Däremot fungerar samkörning av de båda fritidshemsverksamheterna på lov och vi sjukfrånvaro. 3 (7)

4 Fritidshemmet har en hög kvalité på sin verksamhet då den planeras och genomförs av behörigas fritidspedagoger som är väl förtrogna med styrdokumenten och där styrdokumenten ligger till grund för fritidshemmets verksamhet. Pedagogerna upplever en viss begränsning sina möjligheter att bedriva planerade aktiviteter under fritidstiden då det ofta är ensamarbete stor del av eftermiddagen. Detta ensamarbete gör att det ofta blir en större grupp barn då det inte går att dela den på grund av den utökning av pedagoger som gjordes gått till att stötta barn i behov av särskilt stöd. Skolan befinner sig för närvarande i tillfälliga lokaler i väntan på att Torsångs nya skola byggs. Nuvarande lokaler är små med tanke på elevantalet och få grupprum vilket ger en svårighet i att dela gruppen för att kunna skapa lugn och ro. Personalen har under detta läsår använt personalrummet som en undervisningslokal för att öka möjligheten att dela gruppen 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Hur har elevernas resultat förändrats under året? o Kommunikativ förmåga I våra samtalsgrupper ges talutrymme för alla elever. Här tränar de både på att prata och lyssna. I våra samlingar har eleverna möjlighet att ta upp problem som hänt under dagen, synpunkter på verksamheten eller bara berätta någonting. Eleverna behöver bli bättre på att ta en instruktion. o Problemlösning Vid t e x konflikter ges eleverna möjlighet till att försöka hitta lösningar själva och vi vuxna finns där som stöd. De äldre eleverna har under året lärt sig att lösa konflikterna själva i större utsträckning. o Samarbete Samarbetsförmågan kan bli bättre hos eleverna. De behöver bli bättre på att lyssna på sina kompisar och att kunna ge och ta i leken. Detta tränas i den fria leken där vuxna finns med som ett stöd. o Begreppsligs förmåga På pa-pass och under fritidstiden tränas olika förmågor utifrån Läroplanen. Detta görs genom skapande aktiviteter, motoriks träning utomhus och i sporthallen på torsdagar. o Värdegrund Värdegrundsarbetet är någonting som präglar vår verksamhet i väldigt hög grad. Vi arbetar med våra värdegrundsord i samtalsgrupperna och de äldre eleverna är väl insatta i vad orden betyder. Eleverna får vara med och tycka till, bestämma och påverka innehållet i vår verksamhet Risker Vilka resultat är det särskilt viktigt att uppmärksamma och följa upp? 4 (7)

5 Viktigt att fortsatta att träna barnen samarbetsförmåga både i styrda aktiviteter och i den fria leken. Vilka skillnader flickor-pojkar ser ni i resultaten? Flickor generellt bättre på att utrycka sina åsikter. Val av aktivitet är till viss del könsbundet Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? För små lokaler har påverkat resultatet i negativ riktning. Värdegrundsarbetet har påverkat eleverna i positiv riktning. Vi är en liten enhet och ser alla elever. Vilka effekter av undervisningen/aktiviteterna kan ni se? Eleverna väljer oftast samma aktivitet när de har möjlighet att välja. T e x att killarna väljer idrottshallen och tjejerna väljer skapande verksamhet. Vilka andra faktorer kan ha spelat in? Personaltätheten. Ju fler pedagoger desto större möjlighet att göra mindre grupper och därmed styra barens val av aktivitet. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Lokalerna och personaltätheten. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Fritidshemmet förmåga att inkludera barn i behov av stöd har förbättrats Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Arbetsklimatet har försämrats då det är trångt i lokalerna och att det är svårt att räcka till på en liten enhet Analys av det sociala klimatet Genom inkluderingen har vi sett en ökad trygghet för både elever och personal. 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Förbättra arbetsmiljön genom att skapa mindre stress och att få ned ljudnivån. Öka möjligheten för barnen att välja olika aktiviteter Beskriv kort era aktiviteter inom varje förbättringsområde. 5 (7)

6 Samlingarna har vi haft separata: F-klass för sig och 1:or+2:or för sig. Vi har nyttjat grupprum, bibliotek, hemkunskapen, klassrum, idrottshallen och gett eleverna möjlighet till att ta eget ansvar. Vi går till skogen, lekplatsen eller är ute på gården. Vi delar upp barnen i smågrupper varje gång. Vi växlar mellan styrda och fria aktiviteter. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Personalen ser att ljudnivån minskat när vi haft smågrupper. Begränsningar finns på grund av att lokalerna är för små. Eleverna har varit positiva till de aktiviteter och valmöjligheter som funnits. Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Det är viktigt att dela upp eleverna i mindre grupper för att få ner ljudnivån och minska stressen och förbättra arbetsmiljön för både elever och personal. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Vi kommer att vara fler pedagoger under nästa läsår vilket gör att vi kan utveckla och förbättra vår verksamhet. Vi ska förbättra strukturen i och med att vi dels blir fler pedagoger och får verksamheten i två skilda lokaler. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? De ska vara kvar då vi inte nått önskat resultat. Förklara varför just dessa områden prioriterats Vi vill att alla ska må bra och känna trygghet och att eleverna ska kunna vara med och påverka, ta ansvar och välja aktiviteter utifrån deras behov och önskemål Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde Förbättra arbetsmiljön genom att skapa mindre stress och att få ned ljudnivån. Mål : Aktiviteter: Vi har våra samlingar uppdelade där eleverna är i sina respektive klassrum. En pedagog ansvarar för en kort och lugn aktivitet, innan vi går och äter mellanmål. Vi kommer också att nyttja andra lokaler som grupprum, klassrum och idrottshall. På onsdagar har vi möjlighet att dela upp barnen och gå till skogen, ha skapande verksamhet och vara i idrottshallen Efter höstlovet kommer vi att ha torsdagsmys, där de som vill får se en film. Genom dessa aktiviteter hoppas vi att vi får ner ljudnivån, minska på stressen och få lugnare barn. Uppföljning: 9/ (7)

7 Ansvarig: Alla pedagoger som arbetar på fritids Förbättringsområde Öka möjligheten för barnen att välja olika aktiviteter. Mål: Ökat elevinflytande Aktiviteter Vi går till skogen, idrottshallen, har skapande verksamhet och fri lek ute eller inne. Barnen gör ett aktivt val genom att sätta upp sitt foto vid en aktivitet på vår aktivitetstavla. När barnen ska gå till skogen bestämmer pedagogen vilka som ska med, På det sättet får alla chansen att gå dit. Aktiviteterna utgår till stor del från barnens önskemål. Uppföljning: 9/ Ansvarig: Alla pedagoger som arbetar på fritids 7 (7)