1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Forssaklackskolan läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (9)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation 2.3. Personal Kompetens Andel legitimerade lärare? I vilka ämnen saknas legitimerade lärare? I vilka ämnen saknas utbildade lärare? Ser ni någon trend i rekryteringsläget, är det lättare eller svårare att rekrytera? Kompetens och tillgång till elevhälsa? Täthet Antal elever per lärare? 2.4. Analys av förutsättningarna 3 (9)

4 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? sett till förändringar i meritvärdena under åren ? Eftersom vi hade en annan siffermodell under förra året är det svårt att göra direkta jämförelser med tabeller. Det är dock ingen dramatisk skillnad i något ämne vad gäller meritvärdet. Det finns dock några intressanta reflektioner. För det första har vi fler elever med mycket låga meritvärden, 0-50p. Främst rör det sig om nyanlända elever men även elever som inte deltar i skolan (mer om det senare). Bortser man från nämnda elevgrupper kan sägas att skolan förbättrat sitt resultat. För det andra har vi idag en mycket bättre korrelation mellan NP och slutbetyg vilket pekar på att vi idag sätter mer korrekta betyg i läroplanens mening. Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? Meritvärde Ej nyanländ Lägsta behörighet till gymnasiet ,3 iu. 90,7% ,0 iu. 82,5% ,0 223,3 82,8% Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Generellt sett är flickornas meritvärden högre till mycket högre än pojkarnas. Undantaget är ämnet engelska där pojkar har något högre meritvärde. Skolan följer i stort den nationella trenden gällande meritvärde fördelat på genus. Således har skolan misslyckats med att bryta den utvecklingsriktning som skolan haft under flertalet år. I ett längre perspektiv brukar flickor och pojkars meritvärden jämna ut sig men då måste man ta hänsyn till gymnasieskolans resultat Risker Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Anmärkningsvärt är att samtliga slutbetyg i de olika modersmålen har högre snittvärde än 15. Det är inte rimligt att skolans deltagande elever de facto har så pass goda kunskaper som betygen ger sken av. Här måste rektor granska betygssättningen men även granska undervisningen i de olika modersmålen för att förvissa sig om att undervisning och betygssättning utförs i överensstämmelse med läroplanens intentioner Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Eftersom vi hade en annan siffermodell under förra året är det svårt att göra direkta jämförelser med tabeller. Det är dock helt klart samtliga ämnesprovsresultat har förbättrats i vissa fall kraftigt (so, ma) dock ej Sva. Vår bedömning är att undervisningen för årets åk 9 har kongruerat betydligt bättre med de nationella provens krav än tidigare år. Utan att med säkerhet veta varför vill vi spekulera i att läroplan och nytt betygssystem har fått reellt genomslag hos lärarkåren i bredare mening. 4 (9)

5 Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Ämneslärarna i engelska har uppmärksammat att elever kan få godkänt betyg på NP i sin helhet utan att nå flera förmågor i kunskapskraven vilket är anmärkningsvärt. Det är själva beräkningsmodellen av delproven som kan ge denna effekt. Detta skall processas i aktuellt ämneslag för att undvika felaktiga slutbetyg. Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9? Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Ange niornas genomsnittsvärden i tabellen ämne betyg NP slutbetyg ev. anmärkning svenska 13,53 14,76 2,9% ej gjort NP Sva 3,29 5,35 21,1 matematik 10,55 11,75 3,1 Eng 14,47 13,77 3,7 So 12,08 12,94 8,0 No 9,37 11,81 8,6 Årets fråga Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg vad beror det på? SVA har den procentuellt högsta differensen. Enligt lärarna har ambitiösa elever med hjälp av anpassad studiegång intensivläst förmågor som de inte har klarat och på så sätt nått kunskapskraven i sin helhet för SVA. Ämnet är, som bekant, avgörande för att bli behörig till nationellt program på gymnasiet vilket eleverna är medvetna om. Är det så det brukar se ut, eller har det förändrats? Mycket bättre korrelation mellan NP och slutbetyg detta år jämfört med året innan. Vi har haft detta som prioriterat mål under läsåret och det verkar ha gett avsedd effekt. Undervisningen har anpassats bättre mot de krav som NP ställer, redan från åk Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Positivt vill rektor framhäva engagerade pedagoger som har lyckats fånga elevernas intressen, arbetat formativt och målmedvetet och med läroplanen i fokus. Det är tydligt att detta har lyckats då kongruensen mellan NP och betyg är så pass bra som visats ovan. Negativt är skolans misslyckanden med två elevkategorier. Elever med svaga kunskaper i svenska har vi inte lyckats ge nycklar för att de (med den tid de har) skall klara grundskolan. Den andra kategorin är flickor som av olika anledningar inte kommer till skolan. Trots massiva stödinsatser och samarbeten med andra myndigheter har skolan inte kunna motivera denna elevkategori för skolarbete. Vilka effekter av undervisningen kan ni se? Att vi i princip lyckas med alla elever där inte språkliga och sociala förhållanden är för ogynnsamma. Av de 28 elever som inte nådde gymnasiebehörighet ser förhållandet ut som följer: Betydande brister i svenska: 16 st Omfattande sociala problem: 4 st 5 (9)

6 Avböjt stödbehovsutredning vid misstänkt fel skolform: 2 st Sedan lågstadiet dokumenterade stora svårigheter i engelska: 2 st Andra orsaker: 4 st Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? Givetvis spelar en mängd andra faktorer in; hemförhållanden, kamratrelationer, hälsa, etc. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Den enskilde pedagogens skicklighet. 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering 4.2. Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal 4.4. Analys av det sociala klimatet 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Beskriv kort era aktiviteter. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? - Pedagogisk långsiktighet att få undervisningen att kongruera bättre med kraven för de nationella proven Uppmärksammad analys utifrån förra årets och tidigare redovisningar. Arbete i främst arbetslag men även i ämneslag. Alla pedagoger som har NP-ämnen har arbetat med gamla NP, både som analysverktyg och som arbetsmaterial med eleverna. Eleverna och pedagogerna är mycket mer medvetna om kraven som NP ställer under åk 9. Som denna redovisning framhäver har skolan lyckats med denna målsättning. - Kollegialt lärande- Vidareutveckling av tidigare års kollegialt samarbete Förstelärarna har drivit ett projekt där samtliga pedagoger besökt en kollega och vice versa under strukturerade förhållanden. Föremål för studien har varit lektionsstart. Skolan har använt Skolinspektionens mall (modifierad) för granskning och hela projektet har utvärderats av kollegiet. 90,3% av pedagogerna angav att projektet var givande eller mycket givande. Att på ett vetenskapligt sätt mäta effekterna av projektet har inte varit möjligt. - Tydligare organisation med förbättrade förutsättningar för lärande gällande tionde skolåret I princip blev det pannkaka. I ett första skede provade vi med att göra en egen klass, åk10, med avsikt att kunna individualisera fullständigt för eleverna då de hade behov av betyg i olika ämnen. Det fungerade varken med schema eller med tjänstefördelning. Vi fick istället dela upp eleverna i olika åk 6 (9)

7 9-klasser med följden att befintliga elever i klasserna och eleverna i åk 10 blev missnöjda. Resultatmässigt kan vi se att åk 10 har gett mycket låg effekt för eleverna Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Arbetet med pedagogisk långsiktighet blev väl förankrat i både arbetslag och ämneslag vilket märktes och genomsyrade hela verksamheten. Framgången blev att pedagogerna såg att deras arbete gav fina resultat och bedömningen och resultaten stämde väl med kraven för de nationella proven. Arbetet med det kollegiala lärandet kändes bra och våra förstelärare tog ett stort ansvar. Eftersom ca 90% kände att det var givande gav det ett resultat av ett utökat samarbete och att inte känna sig främmande att be om stöttning, rådgivning eller hjälp. Våra förstelärare tog ett stort ansvar och pedagogerna såg vinsten i att öppna sina dörrar. Organisationen för tionde skolåret blev en svår nöt. Vi började med en stor förhoppning om att göra något bra av det, men det var svårt att lösa på ett bra sätt. Finansieringen av dessa elever räckte inte då de visade sig vara mycket resurskrävande. Tio elever som alla skulle ha ett individanpassat schema. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Den enskilde pedagogen är viktig, ett gott kollegialt samarbete har lyft oss. Avsaknaden av tillräckligt med utrymme och lokaler har utmanat oss. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Eftersom vi hade ett tydligt och lyckat arbete gällande att få undervisningen att kongruera bättre med kraven för de nationella proven känner jag att vi har utvecklats och hittat ett bra samarbete inom både arbetslag och ämneslag. Skolan behöver se över hur vi kan lösa ett eventuellt tionde skolår på ett bättre sätt. Alla olika varianter av individuella scheman blev för stor utmaning utifrån de förutsättningar vi har. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Vi har valt att behålla förbättringsområdet gällande kollegialt lärande. Våra förstelärare har en plan och arbetar strukturerat med hur arbetet ska gå vidare. Övriga tas bort och ersätts med nya. Förklara varför just dessa områden prioriterats Vi ser att de behövs och tror att de utvecklar oss som enhet. 7 (9)

8 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Unikum/digitalisering Mål Den pedagogiska plattformen Unikum skall implementeras varvid lärares och rektors arbete skall effektiviseras vad gäller elevernas kunskapsuppföljning samt samarbetet med målsmän i samma ärende. Aktiviteter Kompetensutveckling för hela kollegiet som undervisar. Tidplan Under hela läsåret, skarpt läge för samtliga användare v.44 inför utvecklingssamtalen. Uppföljning Första utvärdering i arbetslag efter utvecklingssamtalen. Övergripande utvärderingen efter läsår. Ansvarig LUA, övergripande ansvar; biträdande rektor Malin Stövling- Löfgren Arbetsmiljötema Mål Förbättra arbetsmiljön grupp/individ Aktiviteter Livräddning HLR, friskvård, kunskap om arbetsmiljöarbete, träning mm Tidplan Uppföljning v44, certifiering Ansvarig Samverkansgruppen Organisationen kring nyanländas lärande Mål Att på ett bättre sätt kunna möta nyanlända elevers skolmässiga behov. Aktiviteter Steg 2-grupp skall återupprättas och kompetenssättas. Knyta samman elevteamet (spec.) med steg 2-gruppen och få en gemensam styrning dessa verksamheter. Tidplan Redan från läsårsstart ha ett grundkoncept färdigt. Dock nödvändigt med öppenhet för ständiga förändringar utifrån elevgruppens och individens behov. Uppföljning Löpande uppföljning via skolans EHT. Ansvarig Biträdande rektor Anna Andersson 8 (9)

9 Kollegialt lärande Mål Förbättrad skicklighet i lärarkollegiet och därmed ökad måluppfyllelse Aktiviteter Strukturerade övningar, möten och pedagogiska samtal på olika temata. Tidplan Enligt förstelärarnas planering. Ett större moment per termin. Uppföljning Efter avslutade moment. Ansvarig Skolans förstelärare. Övergripande ansvarig: TF rektor Anna Åberg Ansvarig för Verksamhetsrapporten Forssaklackskolan Anna Åberg, TF rektor och Gustaf Malmberg 9 (9)