Verksamhetsrapport för Maserskolan läsåret

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Maserskolan läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Bilagor Dokument5 2 (15)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation Vid analys av Maserskolans organisation framgår det att vi behöver öka vår kompetens inom olika områden för att på bättre sätt kunna möta alla elevers behov och därmed öka vår måluppfyllelse. Under läsåret lyckades vi inte rekrytera specialpedagog. Lärarna uttrycker ett behov av handledning för att på bästa sätt kunna stötta eleverna vidare mot målen. Vi ser behov av utveckling av vår mottagande verksamhet av nyanlända elever med ett steg 2 där elever kan få ytterligare stöttning efter den mottagande verksamheten och innan de är ute i klass på heltid i samtliga ämnen. Vi ser behov av ökat antal kompetenta studiehandledare, ökad tid med ITpedagog och ökad grad av personal som kan planera och genomföra stimulerande rastaktiviteter inom vår organisation Personal Maserskolan har läsåret färre legitimerade och behöriga lärare än tidigare Kompetens Andel legitimerade lärare? Läsåret hade Maserskolan som ansvariga för undervisningen 9,96 heltidstjänster per 100 elever. Läsåret hade enheten som ansvariga för undervisningen 10,2 heltidstjänster per 100 elever och av dessa innehar 75,8% en lärarlegitimation och ytterligare 5 personer (15,8%) inväntar besked om sin legitimation. Under läsåret arbetade, förutom undervisande personal, 3 personer heltid som språkstödjare på kurdiska, somaliska och arabiska. I vilka ämnen saknas legitimerade lärare? 3 (15)

4 De ämnen där undervisning delvis genomförs av undervisande personal som saknar legitimation är: matematik, no, idrott, moderna språk slöjd, so-ämnen, engelska och musik. Flertalet av dessa lärare är dock under utbildning eller inväntar besked om sin legitimation. I vilka ämnen saknas utbildade lärare? Inom ämnena slöjd och ma/no finns personal som inte har genomgått eller påbörjat en lärarutbildning. Ser ni någon trend i rekryteringsläget, är det lättare eller svårare att rekrytera? Under de senaste åren har det blivit svårare och svårare att rekrytera legitimerad och behörig personal. Samtidigt pågår det en stor läraromsättning i Sverige just då lärare aktivt söker nya tjänster för att i högre grad kunna påverka sin egen lön. Precis som i övriga riket råder det en stor lärarbrist i och det förekommer en stark konkurrens mellan kommunerna för att försöka fylla verksamheternas behov. Löneläget är en enormt viktig fråga för varje enskild kommun för att enheterna inte ska tappa fler kompetenta lärare och för att förbättra rådande rekryteringsläge. I den politiska debatt som sändes på SvT under våren framkom det att det inom en snar framtid kommer att fattas runt lärare i Sverige. Att skolan har svårigheter att rekrytera legitimerade lärare medför även en ökad arbetsbörda för redan befintlig personal då ny och vissa fall obehörig personal kan behöva mycket stöttning i sitt vardagliga arbete. Kompetens och tillgång till elevhälsa? Även inom den centrala elevhälsan saknas utbildad personal och framförallt tillgång för enheterna att få regelbunden kontakt med personal så som skolläkare och skolpsykolog. Maserskolan har under vårterminen 2016 haft tillgång till båda professionerna och stora elevhälsaträffar genomförs med enheten samt central elevhälsas skolläkare och skolpsykolog ca 3 tillfällen/termin. Det svåra rekryteringsläget innebär även att rektor inte kan använda sig av sin befogenhet och placera elever i särskild undervisningsgrupp inom verksamheten för utvecklingsklass. Detta medför att enheten får stora svårigheter att ge alla elever den hjälp som de har rätt till enligt skollagen. På Maserskolan har vi under läsåret haft tillgång till skolsköterska 3 dagar/vecka och 2 kuratorer som vardera arbetar 50% och därmed bildar en heltidstjänst. Vi ser behov av skolsköterska varje dag. Detta skulle medföra att vi fick möjlighet att arbeta än mer förebyggande med elevernas hälsa Täthet Antal elever per lärare? Maserskolan hade under läsåret ,65 heltidstjänster på 310 elever = 9,8 elever/lärare Analys av förutsättningar Maserskolan är i stort behov av utbildad specialpedagog och IT-pedagog på heltid samt fler utbildade speciallärare för att den undervisande personalen ska kunna få den stöttning och handledning som är nödvändig. Det svåra rekryteringsläget och enhetens ekonomiska förutsättningar medför dock svårigheter för att lösa detta behov. 4 (15)

5 På Maserskolan kommer placeras nyanlända elever i en mottagningsgrupp när de kommer till Maserskolan. Denna verksamhet benämner vi steg 1. I mottagningsgruppen fortsätter den kartläggning som har påbörjats på kommunens mottagningsenhet och eleverna undervisas och introduceras även i skolans ämnen. De elever som har tillräckliga kunskaper med sig deltar i ordinarie undervisning i klass/grupp. Vi ser i nuläget svårigheter för eleverna att gå från mottagningsgrupp/steg 1 och vidare in i ordinarie klasser. Därför skulle vi behöva bygga upp en ytterligare verksamhet (steg 2) där de elever kan gå som behöver mer hjälp efter steg 1. Detta kan framförallt innebära ytterligare hjälp i synnerhet inom svenska, so- ämnen och noämnen. Vidare är verksamheten även i behov av personal som kan arbeta för stimulerande rastaktiviteter under dagarna. Kanske skulle socialpedagoger vara lämpliga för detta arbete. I dagsläget planerar vi att försöka lösa behovet med befintlig personal. All undervisande personal måste fortsättningsvis ha mentorselever eftersom detta arbetsmoment tar upp mycket av lärarnas arbetstid. Dessutom ser vi utökade behov av sva-kompetens och utbildade språkstödjare/studiehandledare. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? sett till förändringar i meritvärdena under åren ? I ämnet svenska når eleverna goda resultat. 95,7% av eleverna som läser svenska når ett godkänt betyg eller mer. Undervisningen i både svenska och svenska som andra språk fokuserar mycket på genrer och lärarna förbereder eleverna och har fokus mot de nationella proven tidigt under högstadieperioden. Lärarna arbetar även mycket med läsförståelsen som är en viktig del inom ämnet och skolans övriga ämnen. I svenska som andra språk når 63,6% av eleverna som läser ämnet ett godkänt betyg eller mer. Enheten har stora utmaningar då många av Maserskolans elever har kort tid i Sverige och det krävs mycket tid och övning för att utveckla den språkliga kompetens som krävs för att lyckas väl på högstadiet. Dessutom upplever många av dessa elever en enorm press då de i många fall bedöms i ämnet svenska i skolans samtliga ämnen. Detta då mycket av undervisningen bedrivs på svenska och läromedlens innehåll inte finns översatt till elevernas modersmål vilket kunde ha underlättat inlärningen. Här ser vi stora utmaningar med att inte få eleverna att tappa hoppet och ge upp när de trots arbetsinsats inte når målen. För att möta detta är det av yttersta vikt att vi fortsätter att tydligt visa eleverna deras utveckling mot målen. Många av våra nyanlända elever upplever stora svårigheter att nå målen inom ämnet engelska då många av eleverna inte har mött ämnet tidigare. Dessutom upplever många elever svårigheter inom so och no då språket är avancerat och innehållet språkligt komplicerat och svårtillgängligt. Maserskolans lärare arbetar språkstödjande och vi har språkstödjare inom kurdiska, somaliska och arabiska, men inte i den grad som vi har behov för. Kommunen har under läsåret tecknat avtal med Inläsningstjänst och där finns vissa av våra läromedel sammanfattade på flera olika språk. Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? 5 (15)

6 Årets nior har utvecklats mycket under sina år på Maserskolan. Nedan följer deras resultat: Läsåret Åk 9 92 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 190p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre tid än 4 år i Sverige räknas bort (22 elever = 24%) 213,7p Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 8 ( ) följande resultat: Läsåret Åk 8 83 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 176p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (18 elever = 21,7%) 196,1p Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 7 ( ) följande resultat: Läsåret Åk 7 88 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 148,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 2 år i Sverige räknas bort (24 elever = 27,3%) 193,4p Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Maserskolan har tidigare sett en trend att svenska pojkar presterar bättre än svenska flickor. Därefter följer flickor med ett annat modersmål än svenska följt av pojkar med ett annat modersmål än svenska. Denna trend har under året ändrats och idag ser vi ingen större skillnad mellan flickors och pojkars resultat, men det skiljer sig förståeligt nog mellan elever med modersmål svenska och elever med kort tid i Sverige Risker Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Avgångsbetygen inom ämnet modersmål är högt och något som skolledningen kommer att studera närmare under kommande läsår Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Då tidigare år har redovisat resultaten av de nationella proven på ett annat sätt än vad som efterfrågas i år är det svårt att göra exakta jämförelser mellan förra årets resultat och årets resultat. Vi kan se att resultaten på de nationella proven i svenska som andra språk är lägre än förra året. Detta beror på att enheten har fler elever med kort tid i Sverige än tidigare. Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Vi har blivit uppmärksammade på att elever kan få godkänt betyg på nationella provet i sin helhet utan att nå flera förmågor i kunskapskraven. Det är själva beräkningsmodellen av delproven som kan ge denna effekt. Detta skall vi studera 6 (15)

7 närmare och uppmärksamma all personal på för att undvika felaktig betygssättning gällande elevernas slutbetyg. Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9? Kommunen har inte möjlighet att lämna svar på denna fråga då eleverna kommer från flertalet olika skolor inom och utanför kommunen. Förhoppningsvis kommer kommunens inköp av lärplattformen Unikum att underlätta liknande analyser framöver Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Ange niornas genomsnittsvärden i tabellen Ämne betyg NP Slutbetyg ev. anmärkning Svenska 14,31 14,84 Sva 6,70 8,13 matematik 8,81 10,11 Eng 11,03 11,82 So/geografi 9,78 10,54 No/fysik 8,51 10,16 Årets fråga Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg vad beror det på? Resultaten mellan de nationella proven och resultaten av våra avgångsbetyg skiljer sig inte så mycket åt. Att slutbetygen ligger något högre beror på lärarnas professionella helhetsbedömning vilket är mer omfångsrikt än enskilda nationella prov där många av eleverna upplever stor stress och därmed blir blockerade under provtillfället. Är det så det brukar se ut, eller har det förändrats? Maserskolans resultat brukar stämma väl överens med enhetens avgångsbetyg Analys av elevernas resultat Maserskolans resultat på årskurs- och skolnivå Tidigare år har meritvärdet baserats på elevernas bästa resultat på 16 av skolans ämnen. Numera baseras meritvärdet på elevernas resultat på 17 av skolans ämnen. Observera att tidigare år har räknat elever som nyanlända om de har varit i Sverige i mindre än 2 år. Nu följer vi Skolverkets direktiv och räknar elever som nyanlända om de har varit i Sverige i mindre än 4 år. Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 186,3p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (8 elever = 7,8%) 194p 7 (15)

8 Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 28,7%) 192,4p Läsåret Åk 7 88 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 148,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om elever med mindre än 2 år i Sverige räknas bort (24 elever = 27,3%) 193,4p Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,5p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 26,7%) 187,8p Samma elevgrupp hade vårterminen i åk 7 ( ) följande resultat: Läsåret Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 165,4p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (31 elever = 28,7%) 192,4p Läsåret hade dåvarande åk 8 följande resultat: Åk 8 83 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 176p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (18 elever = 21,7%) 196,1p Läsåret Åk 9 92 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 190p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre tid än 4 år i Sverige räknas bort (22 elever = 24%) 213,7p Samma elevgrupp hade i vårterminen i åk 8 ( ) följande resultat: Läsåret Åk 8 83 elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 176p Meritvärde utifrån 17 ämnen om nyanlända elever med mindre än 4 år i Sverige räknas bort (18 elever = 21,7%) 196,1p Läsåret hade dåvarande åk 9 följande resultat: Åk elever Meritvärde utifrån 17 ämnen 192,3p Meritvärde utifrån 17 ämnen om elever med mindre tid än 4 år i Sverige räknas bort (17 elever = 14.5%) 209p 8 (15)

9 Maserskolans resultat i åk 9 kopplat till gymnasiebehörighet Åk Behörighet till ett studieförberedande program minst betyg E i 12 ämnen varav krav på godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Samtliga elever: 64 elever av 92 elever = 69,6% = 65% = 70% 16 av våra 22 nyanlända elever med mindre tid än fyra år i Sverige nådde inte upp till behörighetskraven för ett studieförberedande program. Om dessa elever räknas bort: 64 elever av 76 elever = 84,2% = 76% = 78% År Behörighet till ett yrkesförberedande program minst betyg E i 8 ämnen varav krav på godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Samtliga elever: 66 elever av 92 elever = 71,7% = 65,8% = 72,3% 16 av våra 22 nyanlända elever med mindre tid än fyra år i Sverige nådde inte upp till behörighetskraven för ett yrkesförberedande program. Om nyanlända elever med mindre tid än 4 år i Sverige räknas bort: 66 elever av 76 elever = 86,8% = 77% = 81% Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? - Vår mottagningsgrupp för nyanlända elever fungerar mycket väl och elevernas kunskaper och tidigare skolbakgrund kartläggs samtidigt som de undervisas i skolans ämnen. - Inom organisationen har Maserskolan byggt upp en Studiehall som är bemannad varje dag av två lärare med bred ämneskompetens. Här får elever som har behovet möjlighet att få mer lärarstöd/elev och skolan försöker att ha denna verksamhet öppen så mycket som möjligt för alla elever under dagarna. - Under läsåret har Maserskolan haft läxhjälp/studiehjälp vid två eftermiddagspass/vecka vilket har varit en mycket uppskattad och välbesökt verksamhet. - PÅ Maserskolan arbetar vi medvetet med att skapa positiva och dynamiska gruppsammansättningar där eleverna kan hjälpa till att utveckla varandras förmågor inom ämnet. - Enheten reviderar och styr schemamässigt elevernas tillgång till språkstöd under lektionerna för att stödet ska komma dit det som mest behövs. - De utmaningar skolan har haft svårast att överbrygga är språkliga hinder och psykosocial ohälsa. Elever med kort tid i Sverige har framför allt svårt att utveckla svenska och engelska vilket även påverkar elevernas resultat i övriga 9 (15)

10 ämnen. Elever med psykosocial ohälsa har i några fall, trots stödinsatser och samarbete med andra myndigheter, inte lyckats motiveras till skolarbete. Vilka effekter av undervisningen kan ni se? - Vi lyckas väl med våra elever och det blir tydligt när vi studerar deras resultat i åk 7 och den progression som inträder under elevernas år på Maserskolan. Vi ser fram emot möjligheten att kunna jämföra elevernas resultat i åk 6 med resultaten de når när går ut åk 9. Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? - Det är svårt att säga, men elevernas hemförhållanden, vänners påverkan, elevers förståelse av vikten av skola och elevers möjlighet att sätta upp framtida mål påverkar resultaten både i positiv och negativ riktning. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? - Personalens höga förväntningar på eleverna, den enskilda pedagogens skicklighet samt steg 2 i vår modell som vi benämner tyck om påverkar våra resultat positivt. Det är viktigt att eleverna känner sig viktiga och sedda i skolan varje dag. Att eleverna trivs på skolan, känner tillit till personalen och uttrycker att personalen på Maserskolan bryr sig om dem och hur de lyckas i skolan framkommer i alla undersökningar som vi kontinuerligt genomför med eleverna. 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering Ett av våra fokusområden är att varje elev ska känna sig inkluderad i den vardagliga verksamheten på skolan. Inför läsåret genomgick Maserskolan en omstrukturering gällande lokalerna. Studiehallen/resursgruppen placerades centralt i skolan. Verksamheten är bemannad med två legitimerade lärare vars kompetens är bred. Tanken är att elever ska kunna komma hit för att få extra hjälp och ges möjlighet till fördjupning inom ämnen, dels under lektionstid men även under raster och håltimmar. Verksamheten fungerar väl, dock ser vi behov av ett tydligare samarbete mellan studiehallens personal och den ordinarie verksamhetens personal för ökad effektivitet och utveckling Personalens förväntningar på eleverna Detta är en del i vår modell att all personal ska visa höga förväntningar på varje enskild elev Arbetsklimat för elever och personal Arbetsklimatet för elever och personal har förbättrats betydligt under året då stort fokus har legat på att skapa trygghet och studiero. 10 (15)

11 4.4. Analys av det sociala klimatet Vi har arbetat intensivt med vår arbetsmodell, benämnd Masermodellen, som ger oss goda resultat. Modellen medför en ökad tydlighet för eleverna och fokus ligger på en gemensam lektionsmodell, gemensam värdegrund, inkludering, höga förväntningar på varje elev och tydlighet gällande syftet med varje lektion och vikten av skola. Idag ser vi att vårdnadshavarna visar oss en stor tilltro och elevrådet uttrycker att modellen är viktig för dem i deras dagliga skolarbete. Vi hör att många pratar gott om vår verksamhet och elevernas trivsel, tilltro till personalen, goda relationer, vuxna som bryr sig och framgångsrika profileringar och studieresultat. Inför läsåret genomgick Maserskolan en stor renovering, vilket har påverkat inomhusmiljö, ljus och ljud på ett positivt sätt, vilket påverkar elevernas och personalens gemensamma arbetsmiljö. 5. Förra årets förbättringsområden Punkterna under rubrikerna är tagna direkt från vår genomgång av PRIO och vad som där synliggjordes och som låg till grund för vårt utvecklingsarbete. Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? 1)Uppföljning av resultatdata för att utvärdera metod. - Vi ser inte att jämförelser av resultat leder till jämförelser av undervisningsmetoder. - Elevresultaten påverkar utformningen av undervisningsgruppen. 2) Mötesstruktur och möteseffektivitet. - Mycket information som i högre grad kunde skickas ut i förväg. - Oklart om rätt person alltid är på rätt plats. - Pedagogiska diskussioner bör få mer plats på dagordningen. 3) Beslutsvägar - Tydlighet ifråga om att rektor är beslutande. - Spretighet i hur beslutsnivåerna uppfattas. - Frågor returneras till arbetslagen när de har bett om ett avgörande. 4) Roller, ansvar och organisationsstruktur - Många arbetsgrupper finns, men det är oklart vad de får uträtta. - Det finns ingen enhetlig uppfattning om hur roller och ansvar tillsätts. - Förstelärarnas plattform är inte stabil. 5) Kollegial- och skolledarcoachning. - Skolledningen kan handleda om lärarna efterfrågar det. Det finns en osäkerhet bland pedagogerna om behovet av att ha kollegor med på lektionerna om de inte undervisar. Beskriv kort era aktiviteter. 1) All undervisande personal har fått i uppdrag att utveckla detta mål under årets medarbetarsamtal. Målet kommer att följas upp och ligga till grund för fortsatta samtal inom kollegiet. Inledande arbete med kollegahandledning har genomförts där fokus har legat på metoder inom undervisningen, samt med ett inkluderande fokus. Goda exempel har lyfts. 11 (15)

12 2) Enhetens teamledarträffar har dagordningar som är väl förberedda och där varje enskilt arbetslag har i uppgift att skicka in de frågor som bör belysas/beslutas om och diskuteras. I dagordningar och protokoll återfinns både information till samtliga samt pedagogiska diskussionsfrågor och fattade beslut. Detta har medfört att mötena har fått en större effektivitet. Informationspunkter mailas ut i förväg till samtliga. 3) Delegation finns på teamledare och biträdande rektor om vilka beslut som dessa professioner/roller får ta. 4) Förstelärarnas arbete och uppdrag har definierats och informerats ut till personalen. Rektor har förtydligat rektors ansvar för personalen. Beslut förtydligas till medarbetarna i protokoll från veckovisa ledningsträffar med rektor, biträdande rektor och arbetslagsledare. 5) Skolledningen handleder personal vid behov och när det efterfrågas. Arbetet med kollegahandledning har påbörjats och kommer att fortsätta även under läsåret Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? - Ledningsträffarna har blivit än mer effektiva och likaså arbetslagsträffarna har tydligare dagordningar och protokoll. - Kollegahandledningsarbetet upplevdes positivt och kommer att fortsätta under läsåret Många goda exempel lyftes och intresset för gemensamt arbete och gemensamma pedagogiska diskussioner har lyfts. - Informationsflödet har fortfarande för många kanaler och all personal är inte påläst fastän all veckovis information finns att tillgå på vår gemensamma mailplattform Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Den största utmaningen gällande våra framgångsfaktorer är att skapa gemensam tid för ökat samarbete/sambedömning. Dessutom att skapa en högre förståelse för det gemensamma ansvaret för enhetens måluppfyllelse. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Vi måste fortsätta att förankra och befästa vår gemensamma lektionsmodell samt vårt fokus på det inkluderande arbetet gällande både elever och personal. Det beror på att arbetet hela tiden måste befästas, att vi har ny personal och att det har framkommit i den kulturanalys som genomfördes vårterminen Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Inför läsåret har vi en del ny personal. Detta är en av anledningarna att vi måste fortsätta att fokusera på vårt gemensamma arbete utifrån vår modell, kollegialt lärande och inkludering för ökad måluppfyllelse. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Våra nya mål behandlar fokusering på undervisning, analys av resultatdata samt inkludering. Detta betyder att några mål kvarstår från föregående läsår för att preciseras ytterligare. 12 (15)

13 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Förbättringsområde/namn/ 1) Utveckla undervisningen - Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Lgr11, s. 7) Mål - - All personal följer skolans lektionsmodell. - Målet med lektionen kopplat till förmågan/förmågorna, som lektionens innehåll ämnar att utveckla, presenteras i inledningen av varje lektion. - Lektionsmålet utvärderas i slutet av varje lektion. Utvärderingen syftar till att förtydliga lärarens arbetsmetoder samt till att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. - I alla klassrum används formativa bedömningsmetoder. - Pedagogerna använder sig av pedagogiska planeringar som presenteras i elevgruppen inför varje nytt arbetsområde. - Planering, dokumentation och bedömning börjar under höstterminen 2016 att dokumenteras i kommunens nya lärplattform Unikum. - Eleverna ges möjlighet till kunskap om passande studieteknik inom alla ämnen. Aktiviteter - Kompetensutveckling för hela kollegiet. Genomgång och implementering av skolans arbetsmodell, pedagogiska planeringar och formativa bedömningsmetoder för samtliga inom personalen. Detta då vi har ny personal som behöver implementeras i arbetet samt att övrig personal behöver få chans att fortsätta befästa tidigare kunskap. - All personal påbörjar arbetet med kommunens lärplattform Unikum. Maserskolan inleder med att pedagogerna som minst under höstterminen 2016 ska publicera pedagogiska planeringar samt skriva skriftliga omdömen på lärplattformen. Därefter ökar vi grundkravet i etapper, detta då pedagogernas trygghet med den nya tekniken ser väldigt olika ut och därför måste utvecklas stegvis. De som känner sig trygga använder fler av lärplattformens funktioner är grundkraven. Tidplan - Läsåret Uppföljning Uppföljning i slutet av ht16, mitten av vt17 och utvärdering i slutet av vt17. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, arbetslagsbesök, elevrådsmöten, förstelärareträffar, ledningsgruppsträffar och diskussioner under APT. 13 (15)

14 Ansvarig Lokalt Unikumansvariga: Åsa Bellskog, Ninnie Lindvall, Krister Björklund och Peter Magnusson, Skolans förstelärare; Susanna Mikaelsson, Åsa Bellskog och Maria Näslund samt övergripande ansvarig; biträdande rektor Liselotte Malmberg Förbättringsområde/namn/ 2) Utveckla arbetet med studier av resultatdata för att utvärdera arbetsmetoder - Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr11, s. 8) Mål - Undervisningen ska vara varierande för att främja pojkars och flickors resultat samt anpassas för att främja olika sätt att lära. - Pedagogerna och skolledningen arbetar mot målet att arbeta ämnesintegrerat och genom kollegahandledning. - Pedagogerna och skolledningen studerar resultatdata/måluppfyllelse för att utveckla metoder i undervisningen. - Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd förankras och befästs vid enheten. - Ökat gemensamt ansvar för enhetens måluppfyllelse. Aktiviteter - Personalen inom arbetslagen delger varandra sina grovplaneringar för ht 16 och vt 17. Genom detta påbörjas arbetet med ämnesintegrerad undervisning. Dessutom planeras ett gemensamt temaområde under läsåret där all personal försöker finna ingångar utifrån sitt ämne. - Spontana besök planeras inom kollegiet och inom arbetslagen. Fokus ligger på metoder inom undervisningen. - Punkten extra anpassningar och särskilt stöd finns med under måndagens arbetslagsträffar. Under dessa träffar diskuteras aktuella anpassningar och särskilt stöd. Tidplan - Läsåret Uppföljning Uppföljning i slutet av ht16, mitten av vt17 och utvärdering i slutet av vt17. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, arbetslagsbesök, elevrådsmöten, förstelärareträffar, ledningsgruppsträffar och diskussioner under APT. Ansvarig Arbetslagsledare för de fyra arbetslagen. Åk 7 Ann Halldén, åk 8 Maria Näslund, åk 9 Anna-Carin Bäckebo och elevhälsans arbetslag Lena Källman. Övergripande ansvarig; rektor Tyko Persson. 14 (15)

15 Förbättringsområde/namn/ 3) Stärka enhetens kunskap kopplat till en inkluderande grundsyn Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11, s. 7) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Lgr, s. 9) Mål - All personal arbetar utifrån en inkluderande grundsyn och samtliga beslut föregås av tanken: Är det här bra för eleven/eleverna? - All personal arbetar inkluderande mot eleverna/övrig personal/vårdnadshavare och bemöter alla på ett professionellt sätt. Aktiviteter - Moral och etik work shops. - Återimplementera Maserskolans inkluderande arbetssätt. Detta då personalen behöver påminnas om arbetet samt att enheten har fått en del ny personal. Tidplan - Läsåret Uppföljning - Uppföljning i slutet av ht16, mitten av vt17 och utvärdering i slutet av vt17. Arbetet följs upp med hjälp av lektionsbesök, elevenkäter, personalenkäter och diskussioner under APT. Ansvarig Skolans förstelärare; Susanna Mikaelsson, Åsa Bellskog och Maria Näslund. Biträdande rektor Liselotte Malmberg. Övergripande ansvarig; rektor Tyko Persson 15 (15)