1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Forssaängskolan läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg. Fel! Bokmärket är inte definierat Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (8)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Forssaängskolan leds av en rektor som inte har någon biträdande. Det påverkar i viss mån den pedagogiska ledningen. Rektor har mycket väl fungerande arbetslagsledare. De träffas varje vecka på en bestämd tid Organisation Forssaängskolan har arbetat med PRIO som har varit ett steg i rätt riktning för skolan. Rektor och a-lag har skrivit olika utkast, 1elär gör slutprodukten 2.3. Personal Kompetens Forssaängskolan har stor andel legitimerade lärare. Dock saknas personal med kompetens i träslöjd samt utbildad specialpedagog. Det är svårt att rekrytera personal som är utbildad. Många tjänster har inga sökande med lärarbehörighet. Skolan har tre pedagoger som samtidigt de arbetar heltid fullgör slutet på sina studier. Det har blivit svårare att rekrytera behörig personal de senaste åren vilket oroar. Skolan har ett fungerande EHT men det saknas skolläkare i SEHT. Under året fick skolan ny skolsköterska som har tillfört skolan ny kunskap Täthet Inom år 1-6 är det 20,5 elever per lärare Förskoleklass har 16,6 elever per pedagog 3 (8)

4 2.4. Analys av förutsättningarna På Forssaängskolan är verksamheten indelad i fyra fungerande stora arbetslag; F-3, 4-6, fritids samt spec. Dessa arbetslag leds av minst en arbetslagsledare var. Dessutom finns det små årskursvis indelade arbetslag. Skolan har tre paralleller till och med åk 2 och två paralleller åk 3-6. Skolan har en mycket hög andel behörig personal. De som inte har behörighet arbetar tillsammans med behöriga pedagoger i arbetslaget. Att rekrytera ny behörig personal är svårt eftersom det är få eller ibland ingen lärare med rätt behörighet som söker de lediga tjänsterna. Lokalerna är gamla och slitna. Dessutom är vi väldigt trångbodda. Vi saknar fungerande grupprum eller andra små utrymmen vilket gör det svårt att dela upp eleverna i mindre grupper. Det ställer också till problem eftersom hemspråkslärare, musikskolan, talpedagog mm får svårt att hitta lokal att vara i under skoltid. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Det vi kan utläsa av betygen i år gör att vi kan se att: andelen som fått betyg A och B ökat i både matematik och engelska. När det gäller svenska så har andelen som fått F i betyg ökat, några fler har fått A men några färre B. När det gäller elever i SVA så har andelen som nått målen ökat mycket beroende på att dessa elever studerat under längre tid än eleverna som gick i sexan året innan Risker Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? De elever som inte når målen i år sex eller de elever som vi tror kommer att få det svårt på högstadiet har tagits upp vid extra överlämningar Nationella provresultat På de nationella proven så visade eleverna bättre resultat både i matematik och engelska i år jämfört med förra året. De elever som behöver följas upp är de som inte blivit godkända. Dessa elever är rapporterade till respektive högstadieskola Analys av elevernas resultat På nästan samtliga lektioner i matematik och engelska har två lärare haft lektionerna tillsammans. En lärare har haft de elever som har behov av mycket stöd i sin undervisning (samma lärare år 4-6). Detta har gjort att den andra läraren kan lägga mer tid på att utmana de elever som kommit längre i sin utveckling (samma lärare år 1-6). 4 (8)

5 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering För att alla elever ska kunna utvecklas till sin fulla potential så har vi kommit fram till att vissa faktorer är viktiga för att lyckas. Det viktigaste är att pedagogerna ser varje elev som en individ och anpassar verksamheten utifrån elevens behov. Det kan gälla allt från val av studiematerial och arbetsgång till val av plats i klassrummet. Om elever med fysiska funktionshinder har fått stöd av assistent så klarar de många gånger sin skolvardag bättre än vad de gör utan sin assistent. Vi har också sett en positiv utveckling hos elever med stora inlärningssvårigheter när de har fått extra stöd av en pedagog/spec enskilt eller i liten grupp jämfört med om de jobbar i helklass hela dagarna. Vi har också köpt in fler i-paddor med bra appar som används av elever med särskilda behov. Det har gjort det lättare att anpassa undervisningen utifrån vad deras nivå. Att vi har haft tillgång till en inkluderingspedagog har hjälpt oss att ta hand om elever med speciella behov bättre än tidigare Personalens förväntningar på eleverna Vi upplever det som att när eleverna vet att pedagogerna har höga förväntningar på dem så presterar de bättre. Men detta gäller bara om förväntningarna är rimliga. Är förväntningarna orimliga får det motsatt effekt. Det här innebär att alla elever inte kan ha samma förväntningar på sig utan förväntningarna måste vara individuella. Därför försöker numer pedagogerna ställa höga men rimliga krav på eleverna för att få dem att prestera bäst Arbetsklimat för elever och personal Forssaängskolan har de senaste åren blivit större och större. Det har på några punkter påverkat arbetsklimatet negativt. Eftersom vi är så trångbodda så har vi inga tomma lokaler. Avsaknaden av grupprum och andra små rum har gjort arbete med grupparbeten svårare. Även elever som har stora behov av lugn och ro har haft svårare att komma ifrån. Att ha många elever på liten yta leder ibland till att ljudnivån blir för hög vilket påverkar en del elever samt personal. Ventilationen i många klassrum upplevs dessutom som undermålig vilket gör att inomhusluften känns kvav och syrefattig. Precis som på många ställen i övriga samhället så upplever vi i skolan att den hårda attityden och det grova språket har blivit värre. Det här påverkar naturligtvis även arbetet i klassrummen. Men vi har också upplevt att om pedagogerna runt en klass tydligt klargör vad som är ok och inte accepterar tex olämpligt språk så kan man förbättra detta märkbart. Om hem och skola har ett tätt samarbete och har samma linje angående attityd och språk så ger det ofta ännu större positiv effekt Analys av det sociala klimatet Sammanfattningsvis kan vi säga att vi under de senaste åren lärt oss mycket om hur vi ska kunna förbättra det sociala klimatet på skolan. Vårt arbete med inkludering har förbättrats de senaste åren bland annat tack vare stöttning från en inkluderingspedagog. Att planera undervisningen utifrån en elev med speciella behov är för pedagogen många gånger tidsödande men för eleven absolut nödvändig. Därför 5 (8)

6 är det viktigt att det finns tid och möjlighet till planering enskilt och tillsammans med andra pedagoger som finns runt eleven. Det är extra viktigt i inledningsskedet. Det är också viktigt att det finns en tydlig plan för de elever som har assistent så att berörda pedagoger vet vad som gäller om assistenten är sjuk/ledig. För att eleverna ska lyckas på bästa sätt utifrån sina förmågor så måste de få rätt förutsättningar att göra det. Därför är det viktigt att de får uppgifter som är nivåanpassade och att pedagogerna ställer höga, men rimliga krav på eleverna. Att lokalerna ser ut som de gör är inget vi kan göra något åt utan det gäller att fokusera på det som vi kan påverka och förändra. Där har vi sett att arbetet med att förbättra attityden hos eleverna och att motverka det grova språket som används påverkar eleverna positivt. När eleverna är trygga och mår bra har de stora möjligheter att prestera bra. Det är vår absoluta uppfattning. 5. Förra årets förbättringsområden Förbättringsområden 2015/2016 Under året har vi valt att arbeta vidare med att öka elevernas måluppfyllelse. Det här är ett väldigt långsiktigt arbete men samtidigt behöver vi se snabba resultat. Arbetet med På lika villkor fortsätter. Ny personal behöver bli insatt i detta arbete. Arbetet med kollegial och skolledarcoachning fortsätter. Fortsätta arbetet med att bli tydliga vad gäller information och beslut Analys av arbetet med förbättringsområdena Under året har vi haft personal som gått läslyftet och matematiklyftet. I några klasser har diagnosmaterialet Diamant använts och bedömningsportalen har använts i årskurs 1. I nuläget kan vi inte göra en analys av elevernas måluppfyllelse då vi har haft kort om tid att utvärdera elevernas resultat. För att nå en ökad måluppfyllelse har de flesta pedagoger gått utbildningar inom sina ämnen. Vi upplever detta förbättringsområde som väldigt stort och känner att vi behöver bryta ned det i mindre hanterbara områden. Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor utifrån det grundtänk vi har fått med oss från På lika villkor utbildningen. En uppgift har varit att pedagogerna ska bli mer medvetna om hur de fördelar ordet mellan könen i klassrummet. Målet är att killar och tjejer ska ha lika stort talutrymme i klassrummet procentuellt sett. Vi har dock inte haft någon som varit ansvarig för På lika villkor under det här läsåret och ny personal har inte heller informerats om vårt arbete med På lika villkor. Under några tillfällen under vårterminen 2016 har åk 1-3 genomfört kollegial coachning utifrån ett protokoll från PRIO-materialet. Varje tillfälle har observationer gjorts utifrån en av den undervisande lärarens förutbestämda frågeställning. Dessvärre lyckades vi inte få till något tillfälle för en grundligare återkoppling. För att få ut det mesta runt kollegial coachning så kanske det är lättare när pedagogerna själva bestämmer när det passar att gå in i varandras klasser. Dessutom bör det finnas en avsatt tid till att diskutera det som pedagogerna sett och observerat. Vi upplever att skolledarcoachning inte har genomförts i tillräcklig omfattning. 6 (8)

7 Det har blivit tydligare med information och beslut men det behöver fortfarande förbättras och förankras hos personalen. Det finns en pärm för beslut men samtidigt behöver detta utvecklas vidare. Vi behöver hitta ett system som fungerar ännu bättre. 6. Slutsatser Att arbeta för en ökad måluppfyllelse är så viktigt så vi ska fortsätta att prioritera det, men vi ska precisera det lite bättre. Vi kommer också att fortsätta utveckla vårt arbete med kollegial coachning. Arbetet med På lika villkor kommer vi inte att prioritera som ett förbättringsområde under nästa läsår eftersom mycket av det redan är med i läroplanen och i Huset som bifogas verksamhetsrapporten. Vi upplever inte att vi behöver fortsätta att prioritera arbetet med att tydliggöra information/beslut Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Mål Högre måluppfyllelse (godkända resultat på nationella proven i åk 3 och 6 samt godkända betyg i åk 6). Aktiviteter Välplanerade och strukturerade lektioner som är förankrade i respektive kursplan. Tydliggöra målen för eleverna så att de vet vad som krävs av dem. Tidplan Hela läsåret 2016/2017. Uppföljning Efter läsårets slut. Ansvarig All undervisande personal Förbättringsområde/namn/ Mål Gemensam syn på tex veckobrev och pedagogiska planeringar samt hur vi planerar och genomför utvecklingssamtal. Aktiviteter Genom att implementera Unikum så får vi en utgångspunkt i våra diskussioner om hur information ska spridas till hemmen. Alla ska börja använda klassbloggen på Unikum för att skriva veckobrev och sprida annan information till elever och vårdnadshavare. Vi ser över olika typer av mallar till pedagogiska planeringar som redan finns på Unikum för att hitta vilka rubriker/vilket innehåll vi vill använda så att de blir så lika som möjligt. För att utvecklingssamtalen ska bli mer likvärdiga på skolan så bestäms vilka dokument som ska användas inför/under/efter utvecklingssamtalet. Tidplan Höstterminen (8)

8 Uppföljning Nov/dec Ansvarig All personal f Förbättringsområde/namn/ Mål Kollegial coachning Aktiviteter I mån av tid genomförs lärarobservationer utifrån en given fråga som läraren i fråga vill ha feedback på. Detta ska senare återkopplas. För att få egen inspiration eller för att få nya tankesätt så får man besöka valfri klass/lärare för att vara med och titta. Varje termin genomförs ämnesträffar där man delar med sig av erfarenheter eller tittar på bra uppgifter som är lätta att anpassa utifrån olika åldersgrupper. Tidplan Hela läsåret 2016/2017. Uppföljning Efter läsårets slut. Ansvarig All undervisande personal. 8 (8)