1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Jakobsgårdskolan, grundsärskolan läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna... 3 Grundsärskolan Måluppfyllelse och resultat Risker Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Öka elevers delaktighet Utveckla språk-, skriv- och läsundervisningen... 8 Träningsskolan: Förändringar i elevernas måluppfyllelse åk Risker Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Förbättringsområden för kommande läsår Alla eleverna ska ges möjlighet till delaktighet i sin utbildning Stärka ämnet verklighetsuppfattning Bilagor (14)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation 2.3. Personal Se 4.3 och Kompetens Andel behöriga lärare? I vilka ämnen saknas behöriga lärare? Tillgång till elevhälsa? Täthet Antal lärare per hundra elever? 2.4. Analys av förutsättningarna 3 (14)

4 Grundsärskolan 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1 Förändringar i elevernas måluppfyllelse åk 1-9 grundsärskolan: Vilka resultat ser vi i ämnena svenska, (sva) matematik, engelska, på gruppnivå och i varje årskurs? Åk 1-3: -Elevernas måluppfyllelse i svenska åk 1-3 är alla elever godkända. -Elevernas måluppfyllelse i matematik har ökat med 12.5%. -Elevernas måluppfyllelse i engelska åk 1-3 är oförändrad dvs alla elever är godkända. Åk 4-6: -Elevernas måluppfyllelse i svenska i åk 4-6 har ökat med ca 29,5% från ht-15 till vt-16. -Elevernas måluppfyllelse i matematik har ökat med ca 12% från ht-15 till vt-16. -Elevernas måluppfyllelse i engelska har ökat med ca 42% från ht-15 till vt-16. Åk 7-9: -Elevernas måluppfyllelse i svenska i åk 7-9 har ökat med 23% från ht- 15 till vt-16. -Elevernas måluppfyllelse i matematik har ökat med ca 38,5% från ht- 15 till vt-16. -Elevernas måluppfyllelse i engelska har ökat med ca 38,5% från ht-15 till vt-16. I vilka ämnen lyckas skolan bra, och i vilka lyckas man mindre bra? -Generellt har vi lyckats mycket bra med elevernas måluppfyllelse. Det som är mindre bra är att vi har fyra elever som har otillräckliga kunskaper i ämnet svenska. Hur ser förhållandet mellan pojkarna och flickornas måluppfyllelse ut i resp. ämne? -Följande elever har otillräckliga kunskaper. Pojkar: Sv: 3 st. Ma: 1 st. Eng: 1 st. Flickor: Sv: 1 st. So: 1 st Risker Vilka resultat i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? -Vid personalbyten och stadieövergångar behöver vi bevaka enskilda elevers anpassningar och eventuella åtgärdsprogram. 4 (14)

5 3.2. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? -Vi har många höjningar under vt-16, en av orsakerna är att vi genom kollegialt lärande arbetade med skolverkets bedömningsstöd, vilket ökade vår bedömningskompetens. -Vi har diskuterat bedömning och kunskapskrav och har kommit fram till att kraven har varit för höga i våra bedömningar av måluppfyllelsen, gäller främst i svenska. -Vi har arbetat med lärprocesserna i ämnena svenska och matematik, vilka varit prioriterade arbetsområden, och det har medfört högre måluppfyllelse även i fler ämnen. -Det fortsatta arbetet med kollegialt lärande genom Särskolelyftet har medfört att undervisningen har konkretiserats, arbetssätt förändrats och erfarenheter diskuterats. -Elevernas delaktighet har ökat, t ex genom återkoppling på individoch gruppnivå har påverkat resultatet positivt. Vilka effekter av undervisningen kan ni se? -Vi har under vårterminen 63 höjningar och åtta sänkningar jämfört med ht-15, då vi hade 27 höjningar och 31 sänkningar. Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? -Lärmiljöer -Sambedömning -Extra anpassningar -Ledarskapet i klassrummet -Anpassad studiegång för de elever som har behov av det Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? -Riktade insatser och anpassningar till elever som inte har nått godtagbara kunskaper. -Kollegialt lärande i bedömningskompetens. 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering -Det som har påverkat det sociala klimatet och arbetsmiljön i klassen är att det har börjat nya elever under läsåret. Vi kan dock se att det inte har påverkat kunskapsnivån i negativ riktning, det har medfört att vi arbetat kontinuerligt för att förbättra det sociala klimatet. 5 (14)

6 4.2. Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal -Personal och elever har ett varmt och gott förhållningssätt gentemot varandra. - Hög sjukfrånvaro påverkar eleverna genom de förändringar som görs. Personalen arbetar med flexibilitet och omtanke för att lösa det så lektioner och planeringar har kunnat genomföras på ett godtagbart sätt Analys av det sociala klimatet -Eleverna har påverkats på grund av de förändringar som personalen har tvingats att göra; oro, funderingar och tankar kring skoldagen. -För att behålla det goda sociala klimatet är framförhållning och organisation av t ex insatta aktiviteter av största vikt. -Vi upplever att vi är mer jämlika i förhållandet mellan pojkar och flickor. Problematiken, personligheten och det sociokulturella styr mer vårt förhållningssätt. -Pojkarna i skolår 7-9 tar i större omfattning utrymme. Pedagogerna behöver vara uppmärksamma på det. 5. Förra årets förbättringsområden Alla lärmiljöer (undervisning-ledarskap, schema, arbetssätt, klassrum, raster) på skolan är anpassade utifrån elevernas behov och förutsättningar. Se förbättringsplanen lå med aktiviteter, bif. fil. Dessa förbättringsområden har vi arbetat med: Lärarna ska stödja elevernas lärprocesser på individ- och gruppnivå i åk 1-9 (röda tråden). Beskriv kort era aktiviteter. -Under hösten arbetade vi med Särskolelyftet (matematik) och under våren har vi arbetat med Skolverkets bedömningsstöd för grundsärskolan (Gilla, läsa, skriva), vilket lett fram till att vi haft tisdagsträffar med diskussioner inom ovanstående ämnen och inriktningar i år 1-9. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? -Vi har diskuterat bedömning och fått en inblick i varandras verksamheter. Under hösten blev matematikuppgifterna mer konkreta 6 (14)

7 samtidigt som vi genom diskussioner fått en större insyn i våra olika inriktningar träning- samt grundsärskola. -Under våren har vi haft diskussioner kring bedömning. Elevarbeten har analyserats och bedömts gemensamt vilket har lett fram till bättre sambedömning. Lärarna ger eleverna återkoppling kring lärprocesserna på individ- och gruppnivå. Beskriv kort era aktiviteter. -Återkoppling vid utvecklingssamtal. -Enskild återkoppling en gång i veckan i år 4-6 i ämnet matematik i en grupp. -I år 1-4 har framstegen belysts muntligt. -I år 7-9 inför, under och efter ett arbetsområde. Skriftligt och muntligt. -Eleverna har visat sina kunskaper på olika sätt; tipspromenad, Plickers, berättande samtal, diskuterat processen hur man lär sig. -Eleverna har varit delaktiga och påverkat innehållet i lärprocesser när det gäller kunskapsinhämtning. - De pedagogiska planeringarna är en hjälp i elevernas lärprocesser där de varit medvetna om hur långt de vill nå kunskapsmässigt Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? -Framgången är att eleverna känner att de är med och påverkar och har inflytande. -Lärarna har större öppenhet, samarbetet har förbättrats. Vi arbetar målmedvetet med att alla tar ansvar för alla elever. -Elever har märkt att de blivit duktiga på att samarbeta i matematik i åk 7-9. Vi upplever även att eleverna i åk 7-9 är mer medvetna om sina egna lärstilar. -Vår verksamhet är mycket personkänslig då våra elevers behov bygger på kontinuitet, relation och trygghet. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? -Ändringar i elevgrupperna kräver både tid och kommunikation. -Små elevgrupper har både för- och nackdelar när det gäller lärmiljön och anpassningarna. -Återkoppling, dvs uppföljning och utvärdering, på individ- och gruppnivå ska förbättras eftersom det inte har genomförts i alla grupper. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? 7 (14)

8 -Vi ska fortsätta att arbeta med framgångsfaktorerna som vi nämnt ovan. -Vi ska arbeta för att återkoppling ska förbättras och genomföras i alla grupper. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? -De båda förbättringsområdena bör vara kvar. Det som behöver förbättras är att utveckla undervisningen i svenska så att alla når målen Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Öka elevers delaktighet Mål: Alla elever ska utifrån sin individuella förmåga vara delaktig i sin lärprocess. Aktiviteter: Pedagoger återkopplar enskilt och i grupp med eleverna, hur eleverna upplever att de utvecklar sitt lärande på individnivå och gruppnivå. Viktigt med återkoppling under pågående arbete för att belysa när något händer i lärprocessen. Samtalsmatta. Denna skapar samtalsunderlag vid samtal om lärprocesser och utvecklingssamtal. Tidplan: Enskilda samtal ska genomföras veckovis. Uppföljning: Under samtalen varje vecka och vid avslutat arbetsområde när så är möjligt. Uppföljning sker även vid utvecklingssamtal. Ansvarig: Elevens mentor Utveckla språk-, skriv- och läsundervisningen Mål: Undervisningen ska genomsyras av språk-, skriv- och läsutvecklande aktiviteter för att förstärka elevernas måluppfyllelse i svenska. Aktiviteter: Vi arbetar utifrån handlingsplan för observationer och diagnoser (HOD). Utifrån HOD görs anpassningar för att eleverna ska utvecklas inom detta område. Skolan använder sig av Gilla läsa skriva som ingår i HOD. = Kollegialt lärande genom läslyftet och workshops. 8 (14)

9 Tidplan: Förtydligas i HOD. Fr o m 1 januari 2017 görs förändringar i HOD, obligatoriska bedömningsstöd införs. Uppföljning: Sker kontinuerligt utifrån när observationer/diagnoser görs. Ansvarig: Ansvarig pedagog för svenskundervisning. Träningsskolan: Förändringar i elevernas måluppfyllelse åk 1-9 I träningsskolan utgår undervisningen i ämnesområdena: Kommunikation, verklighetsuppfattning, vardagsaktiviteter, motorik samt estetisk verksamhet. I träningsskolan når alla elever målen utifrån sina egna förutsättningar. Eleverna bedöms läsa efter grundläggande eller fördjupade kunskaper. Vilka resultat ser vi i ämnesområdena? Inga sänkningar. 9 höjningar: 3 Kommunikation, 2 estetisk verksamhet, 3 vardagsaktiviteter och 1 motorik. I vilka ämnesområden lyckas skolan bra, och i vilka lyckas man mindre bra? Högst måluppfyllelse i kommunikation (14 F) och lägst i verklighetsuppfattning (7 F) Godtagbara kunskaper Fördjupade kunskaper Verklighetsuppfattning 26 7 Vardagsaktivitet Estetisk verksamhet 24 9 Kommunikation Motorik Hur ser förhållandet mellan pojkarna och flickornas måluppfyllelse ut i resp. ämnesområden? Här redovisas det i procent hur F är fördelat över flickor och pojkar i de olika ämnesområdena: Flickor Pojkar Verklighetsuppfattning 18% 23% Vardagsaktivitet 27% 32% Estetisk verksamhet 27% 27% Kommunikation 36% 45% Motorik 36% 36% 9 (14)

10 Risker Vilka resultat i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? -I träningsskolan så är det ingen risk vid stadieövergången. Alla elever arbetar utifrån sina egna förutsättningar. Pedagoger bedömer tillsammans om elev ska ha grundläggande eller gå mot fördjupade kunskaper. Vilka resultat i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? 3.2. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? -Läsåret 15/16 har vi fokuserat på Vardagsaktiviteter, och där kan vi se en höjning från tidigare termin. Eleverna i träningsskolan behöver generellt lång tid på sig att ta till sig kunskap så de som har höjt sig i t ex vardagsaktivitet är alla elever i år 6 och uppåt. -Vi har anpassat undervisning, material och metod efter elevers intressen och vardag. -Fyra av eleverna har fått fungerande hjälpmedel (mobil, pekkarta, White board, hörapparat), vilket har ökat måluppfyllelsen. -Det som påverkar resultaten i positiv riktning är att pedagogerna har haft kollegiala diskussioner kring bedömning och sambedömning. Vilka effekter av undervisningen kan ni se? -I kommunikation är det en årskurs 4, en årskurs 2 och en årskurs 7 som har ökat från grundläggande till fördjupande kunskaper. -Eleverna ökade sitt intresse då material och metod blev mer anpassat. Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? -Gruppsammansättning. -Pedagoger är mer pålästa inom ämnesområdet VA. -Samverkan mellan hem och skola (bilder, info mm.) Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? -Vi utvecklar metoder där innehållet möter eleven. -Tyngdpunkten i vår metodik läggs på att elever är delaktiga och att pedagoger gör undervisningen begriplig och tydlig för varje enskild elev. -Personalens glädje, intresse och uppmuntran ökar begripligheten. Varje enskild elev har olika intressen, motivationer, förutsättningar, svårigheter och styrkor och måste undervisas individuellt för att utvecklas utifrån sina möjligheter. Det didaktiska tänket har vi haft med oss i undervisningen för att skapa bästa möjliga inlärningsnivåer. Vi vill ge eleverna förutsättningar för att lyckas. 10 (14)

11 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering -Varje elevs behov av socialt samspel används för lärande i grupp då det är möjligt Personalens förväntningar på eleverna -Skolpersonalen vet att alla elever har förmågan att utvecklas. Det är vårt ansvar att tillrättalägga undervisning, anpassa miljöer och sätta in de anpassningar som krävs för att alla elever ska komma till sin rätt och således utvecklas. -Enskilda elever på träningsskolan har vissa lektioner med grundsärskolan och läser ämnen Arbetsklimat för elever och personal -Tre av eleverna har fått lugnare miljö omkring sig vilket har gjort att de har kunnat ta in kunskap lättare och höjt måluppfyllelsen. -Ledningen ser att personalen hela tiden, varje dag, har väldigt positiva förväntningar, enormt gott förhållningssätt och bemötande med grupp och individ Analys av det sociala klimatet 5. Förra årets förbättringsområden Alla lärmiljöer (undervisning-ledarskap, schema, arbetssätt, klassrum, raster) på skolan är anpassade utifrån elevernas behov och förutsättningar. Se förbättringsplanen lå med aktiviteter, bif. fil. Dessa förbättringsområden har vi arbetat med: Lärarna ska stödja elevernas lärprocesser på individ- och gruppnivå i åk 1-9 (röda tråden). Beskriv kort era aktiviteter. -Arbetslagen Månen och Raketen har haft diskussioner kring lärmiljöer tillsammans med specialpedagog på onsdagar. 11 (14)

12 -På tisdagar har arbetslagen haft arbetsplatsmöte i ett 1-9 perspektiv. Vissa gånger är det hela träningsskolan och ibland uppdelat. -I 1-9 perspektiv har vi gjort klassrumsbesök hos varandra och i anslutning till det har vi haft diskussioner om lärmiljöer. I 1-9 perspektiv, under höstterminen, hade vi fokus på Vardagsaktivitet och hur vi kunde höja elevernas måluppfyllelse. -Vi har också diskuterat bedömning, både på grupp- och individnivå, t ex. i klasskonferens men också i mer fria samtal. Skogstäppan (skola och fritids) har under vårterminen haft planeringsmöte en gång i månaden med fokus på coaching. -På höstterminen -15 hade vi särskolelyftet en gång i veckan där vi fokuserade på matematik i ett 1-9 perspektiv i tvärgrupper. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? -Raketen och Månen har sett att deras diskussioner på onsdagar har varit bra och bidragit till att lärmiljöerna har förbättras perspektivet har varit givande för den röda tråden från åk 1-9. Vi har blivit säkrare i bedömningsprocessen och i kunskaperna om Vardagsaktivitet vilket kan ha bidragit till att eleverna har höjt sin måluppfyllelse. -Skogstäppan ser att mötena en gång i månaden, skola och fritids, med fokus på coaching varit bra. -Särskolelyftet var givande, bra tydlig struktur och bra diskussioner. Positivt med gruppsammansättning som utfördes i tvärgrupper. Lärarna ger eleverna återkoppling kring lärprocesserna på individ- och gruppnivå. Beskriv kort era aktiviteter. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? -Vi har inte fokuserat på att samla återkopplingen till fredagar utan vi ger omedelbar feedback i situationen. -Då de flesta av våra elever på träningsskolan har svårt att ta till sig en pedagogisk planering gör vi främst PP för oss själva och ibland för vårdnadshavarna. Någon/några görs för eleverna Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? -Pedagogiska planeringar anpassade för eleverna har inte prioriterats. Aktiviteten: Lärarna ger eleverna återkoppling kring lärprocesserna på individ- och gruppnivå. är en del i förbättringsområdet som inte känts anpassat till våra elevgrupper. Vi har svårt att även med stora anpassningar genomföra detta. -Framgångar i ett 1-9 perspektiv har varit planeringsmöten som det har avsatts tid för. 12 (14)

13 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? -Att våga testa gränser och höja kraven på eleverna. -Att fokusera och lägga tid på specifika ämnesområden t ex kommunikation -Att sambedömning och diskussioner kring kunskapskrav ger en mer likvärdig bedömning. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? -Vi behöver förbättra att kontinuerligt återkoppla med de elever som kan reflektera över sitt lärande. Samt hitta modell/metod för de som har svårt att reflektera över sitt lärande t ex genom bild-pp. -Fortsätta att välja ut ämnesområden, eller delar i ämnesområden att fokusera på. Vi har fortfarande lägst måluppfyllelse i ämnesområdet Verklighetsuppfattning, kanske borde vi välja ut en del att fokusera på i ett 1-9 perspektiv? Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? -Vi anser att förbättringsområdet vi har idag är bra och behöver fortsatt utveckling. Vi tycker dock att beskrivning/hur kan ändras, så att det känns mer anpassat till träningsskolan, t ex ta fram ett alternativ för PP som är anpassat till elever i träningsskolan och börja arbeta med detta Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Alla eleverna ska ges möjlighet till delaktighet i sin utbildning. Mål: Eleverna ska öka delaktigheten i sin utbildning. Aktiviteter: Lärarna ger eleverna återkoppling kring sina lärprocesser på individ- och gruppnivå. I 1-9 perspektiv arbetar vi fram en modell/pp/metod för att alla elever ska kunna vara delaktiga i utbildningen. Tidplan: läsåret 16/17. Uppföljning utvärdering: juni Ansvarig Lärare: Maria 13 (14)

14 Stärka ämnet verklighetsuppfattning Mål: I juni 2017 har klassrummen mer konkret material för att stärka verklighetsuppfattning Aktiviteter: insatser och aktiviteter kommer att inventeras under arbetslagträffar. Tidplan: under läsåret Uppföljning: avstämning v 44, v.51 Ansvarig: lärare på träningsskolan tillsammans med rektor 7. Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av arbetsmiljöarbetet på enheten (görs på särskild blankett) Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi beräknar vara klar med årets plan v 44 Grundsärskolan Träningskolan Vad ska göras Varför Hur Ansvarig Tidsplan Uppföljn. Konkret matematiska Läsåret material Stärka språket och läsa skriva processen Konkret material för att stärka ämnet Verklighetsuppfattning Kommunikation som verktyg för ökad delaktighet i sitt lärande Öka elevers delaktighet för att stödja lärande och kunskapsbedömning via återkoppling Öka elevernas delaktighet och intresse Stärka lärstilar och lärandet Vi vill se om konkret material kan under lätta tolka och beskriva sin verklighet För att förmedla och kommunicera med andra Sammanföra lärdomar och överföra det till konkreta insatser/ grupp utifrån lärdomar från matematiklyftet Observation Bedömningsstöd Kollegialt lärande läslyft Öka elevers delaktighet kring: Tid Rum Kvalitet kvantitet Inventera, stärka individuella kommunikationssätt och stilar Speciallärare 1 Bitr rektor Arbetslagledare rektor Förstelärare Arbetslagledare rektor Speciallärare 2 Arbetslagledare rektor Speciallärare 3 Arbetslagledare rektor Läsåret Läsåret Läsåret V 44, 51 och maj 2017 V 44, 51 och maj 2017 V 44, 51 och maj 2017 V 44, 51 och maj (14)