Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

Transkript

1 Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

2 GYSÄR13 höstterminen 2012 Häggviks gymnasium Skolverkets referensskola Synpunkter på ämnesområdenas utformning Ca 13 lärare Ämnesområdena Språk och kommunikation Individ och samhälle Natur och miljö Idrott och hälsa Hem och konsumentkunskap

3 Jämföra Varför ser det ut som det gör? Grundsärskolan inriktning träningsskolan Gymnasiesärskolan - Individuella programmet Motorik Idrott och hälsa Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet Kommunikation Språk och kommunikation Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Hem och konsumentkunskap Natur och miljö Individ och samhälle

4 Jämföra Större förståelse för ämnesområdenas utformning Naturlig progression: grundsär gysär En del i bearbetningsprocessen Kan finnas en idé i att göra det igen

5 Är det möjligt att få en full förståelse innan skolhjulet rullat 4 år? Läroplan + ämnesplan = levande dokument!

6 Hur ska vår struktur se ut? Verksamhetsträning före GySär13 Gemensamma teman 4-årshjul ÅR 1 - Olika kulturer Djur och natur ÅR 2 Jaget och familjen Min kropp och hur jag mår ÅR 3 Yrken/Samhälle, Att åka ÅR 4 Bondgården, Teknik och miljö Kan vi behålla våra gamla teman? Var börjar vi? Vad är mest hanterbart?

7 Centralt innehåll - Tema Givande diskussioner Hur anpassar vi det centrala innehållet till respektive elevgrupp? Svårt att pressa in nytt i gamla ramar!

8 Början höstterminen 13 Läroplan för GySär 13 Skolverkets konferens om GySär 13 Bedömning för lärande ett stödmaterial om kunskapsbedömning i gymnasiesärskolan Dokumentation? För att dokumentera elevens progression Pedagogiska planeringar SPSM projekt

9 Parallella processer Prata om bedömning - för vems skull? Det ledde till flera parallella processer: Centralt innehåll Bedömning: att tolka kunskapskrav och likvärdighet Dokumentation, pedagogiska planeringar Förmågorna, ämnesområdets syfte

10 Centralt innehåll Lärarna kom med önskemål på att vi på skolans IV-program skulle ha någon minsta gemensamma nämnare Vi i skolledningen skapade en mall för gemensam 4-årsplan för IV Detta gör det möjligt att samarbeta på skolan i teman (även om man kan ha olika teman i olika klasser) och för elever att byta grupp under skoltiden, underlättar lärarbyte samt att fortsätta ha åldersblandade grupper

11 4-årsplan

12 4-årsplan

13 Kunskapskrav och likvärdig bedömning Det var framförallt när vi pratade om hur man skulle skriva en pedagogisk planering som det blev tydligt att vi måste fortsätta jobba med bedömning. Genom diskussioner i lärarlag Genom diskussioner i tvärgrupper/ämnesområdesgrupper SPSM nämnde att en annan skola hade skapat kunskapstrappa för att definiera progressionsbegreppen

14 Progressionstrappa Vi såg det som en framkomlig väg att diskutera likvärdig bedömning Det viktigaste att definiera för oss var: Skärningspunkt mellan grundläggande och fördjupade kunskaper Skärningspunkt mellan fördjupade kunskaper och nationella programmets kurser Det finns inget stopp i trappan, alla kan utvecklas mer! Syftet med dokumentet är ett stödmaterial för när man ska skriva pedagogiska planeringar samt när man skriver omdömen

15

16

17

18 Dokumentation Lärportal edwise Pedagogisk planering som kopplas till eleven, där man också kan göra en individuell bedömning. En gång per termin nulägesbedömning Beskrivningen ska vara kortfattad, med riktning mot syfte och mål, samt vara konkret för eleven Vi jobbar nu med ett bedömningsstöd

19 Nuläge - exempel

20

21 Bedömningsstöd under arbete

22 Förmågor och syfte Under vårterminen 2014 föreläsning om Bedömning för lärande i särskolan Förmåge-cirkel introducerades

23 Lärdomar Det var ett komplext och svårt arbete att förändra en kunskapskultur, och att få ihop kunskapssynen för att garantera likvärdig bedömning och bedömning för lärande. Det är diskussionen som är det väsentliga, det är där tanken formas, hur fin mall man än har. Det hjälpte att ha tydlig styrning, en sammanfattande och beslutande ledning som lyssnade i diskussioner men sedan kom med en gemensam plan. Om vi hade gjort det igen skulle vi försöka fokusera mer på helheten av vad förmågor, kravnivåer och innehåll är.

24 Att leda utvecklingsarbete är att leda lärande Ledningens betydelse: Uppmärksamma, medverka Skapa resurser Ge offentligt stöd till bra arbetssätt/metoder Kräva effekt med tydliga förväntningar Uppmärksamma tidiga effekter Tålamod! Kräv inte total likformighet, variation och anpassningar måste finnas, det lär vi oss av men inom de ramar som vi sätter upp! För att lyckas med mål måste man ta hänsyn till vardagen om lärandeprocessen ska förändra tänkande och beteende. Därför var det viktigt med växelverkan lärarkollegium och skolledning. Delaktighet är A och O. Utförarna måste förstå varför något ska förändras.

25 Fortsättning Hur vi gör syfte, mål och bedömning tydligt för eleverna? Hur får vi in läroplanens övriga mål som en tydlig del i undervisningen, när de inte bedöms i ämnesområdet? Hur gör vi pedagogiska planeringar som levandegör undervisningen och blir till hjälp för lärarna? Fortsätt håll diskussionen om bedömning för lärande levande, revidera dokumenten, fördjupa förståelsen.