Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016

2 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken och ta ett större helhetsgrepp. Vi kände behov av att få en röd tråd i värdegrund och lärande. Vi har haft mycket ny personal och fick ny personal och ny rektor. Det innebar att vi kände behovet att få tid till att prata ihop oss om lärande i olika ämnen. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys På kommunens initiativ har flertalet pedagoger gått Skolverkets kurs Läslyftet. Vi gick igenom modulerna Samtal om text och Stimulera läsintresse. Två pedagoger har gått SPSM:s kurs om barn med NPF. Vi har lyssnat på föreläsning kring hemmasittarproblematik med Magelungen. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Målet för utvecklingsarbetet Ökad måluppfyllelse för alla årskurser i Svenska. Få en ökad förståelse och kunskap om elever med/eller NPF och hemmasittarproblematik. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Månen, skolår 1: 8/10 elever har klarat avstämning B i Nya språket lyfter. Extra anpassning har funnits kring två elever, extra lästräning. För att få en ökad samsyn har samverkan skett mellan fritids och klassens pedagoger under handledning av specialpedagog ca var tredje vecka höst- och vårtermin. Solen: 10/12 elever i årskurs 3 har godtagbara kunskaper i svenska. Solen har haft större fokus på läsutveckling. Klassen har haft gemensamma läsupplevelser och vissa elever har haft fokustid med läsning. Dominic har haft APV-utbildning med en elev i årskurs 3. Stjärnan: Alla i skolår 6 har nått minst E-nivå i svenska. Anna-Lena B har haft 3 timmar intensiv lästräning med flera elever under handledning av specialpedagog. Dominic har haft APV-utbildning för 5 elever i varierande grad. Eleverna använder sina hjälpmedel i sitt vardagliga arbete.

3 3(5) Lärdomar APV är till väldigt stor hjälp för elever i svårigheter, och det behövs utbildning för både elever och lärare för att det ska fungera bra. Vi behöver också ha tillgång till hjälpmedel som fungerar. Vi har haft mycket stor hjälp av IT-pedagog. Stödet av inkluderingspedagogen (iped) har gett mycket god effekt. Inte minst i förebyggande syfte. Det har funnits möjlighet att arbeta med elever till och med före skoldagens början. Det har gett större möjligheter att samverka med hemmen. Kuratorstödet har varit mycket värdefullt men det ställde till med märkbara problem när vikarie saknades under vårterminen. Det är mycket viktigt att vi får kuratorsstöd till hösten. Vi är fortfarande i stort behov av fler mindre grupprum. Samverkan med fritids är värdefullt för att få en fungerande verksamhet men gemensam planeringstid och samsyn är önskvärt. Läslyftet har varit mycket bra med en klar och tydlig struktur. Bra att vi kunde samverka med en annan F-6 skola. Vi har fått en mycket bra ledning av Helen. Tidsåtgången har dock varit märkbar för enheten, så någon tid för att ta ett omtag har inte funnits. Vetenskapliga perspektiv Vi har läst mycket vetenskapliga texter och sett filmer i läslyftet t.ex. med Anne-Marie Körling, Barbro Westlund, Gunilla Molloy m.fl. Även i SPSM-kursen har deltagarna läst texter, artiklar sett filmer mm för att få ökad kunskap och få verktyg för hur vi bäst arbetar med barn med NPF. Elevernas delaktighet i arbetet Eleverna väljer sitt IUP-mål i samråd med föräldrar och pedagoger. Vid en del temaarbeten får eleverna komma med förslag om hur arbetet ska genomföras och redovisas. Vi har kontinuerliga klassråd och även elevråd med rektor en gång i månaden. Vi har också haft matråd en gång per termin. Eleverna har även fått planera och genomföra en vårfest. Måluppfyllelse i alla ämnen år 3 och 6 År 3 andel elever som nått målen/antal elever i gruppen Bild 12/12 Engelska 12/12 Idrott och hälsa 11/12 Matematik 10/12 Musik 12/12 NO 12/12 SO 12/12 Slöjd 12/12 Svenska 10/12 Teknik 12/12 År 6 andel elever som nått målen/antal elever i gruppen Bild 13/13 Engelska 13/13

4 4(5) Idrott och hälsa 13/13 Matematik 12/13 Musik 13/13 Slöjd 13/13 Svenska 13/13 Teknik 13/13 Biologi 13/13 Fysik 13/13 Kemi 13/13 Geografi 13/13 Historia 12/13 Religion 13/13 Samhällskunskap 13/13 Moderna språk? Analys av verksamhetens resultat Vi har nått bättre måluppfyllelse i år 3 detta läsår i matematik. Vi bedömer att det beror på att matematikundervisningen har kunnat bedrivas i mindre grupper och vi har haft lite mer extra stöd till vissa elever. Vi har haft en tydligare arbetsplan i samarbete med andra enheter, detta gäller även matematikundervisningen i år 1. Vi har haft fler åldershomogena grupper vilket innebär mindre undervisningsgrupper i matematik och engelska under året. Vi har även fått extra resurs under vårterminen. Frånvaroproblematik slår igenom i måluppfyllelsen i både årskurs 3 och 6. Genom insatser har vi lyckats öka måluppfyllelsen i flera ämnen men ändå inte nått ända fram. Utvecklingsmål utifrån denna analys Eftersom vi inte hann arbeta med de utvecklingsmål vi satte förra året känner vi ett än större behov att få till det framöver. Vi behöver få en gemensam syn på lärande och värdegrund. Vi behöver fortsätta att arbeta med frånvaroproblematiken eftersom vi ser att det påverkar måluppfyllelsen. Vi har märkt av att rektors tid ofta äts upp och inte räcker till. De senaste åren har vi sett mindre och mindre av rektorn på plats på skolan och det känns som att något måste göras för att rektorerna ska hinna med. Rektors reflektioner Beskrivning av verksamheten Fokus har under året legat på Läslyftet. Läslyftet har upplevts som berikande men omfattande och har tagit mycket tid och ork i anspråk. Alla är dock överens om att det har varit en bra fortbildning. Jämfört med mattelyftet (som också givetvis var en bra fortbildning) har den upplevts som mer direkt användbar i undervisningen. Ökad måluppfyllelse har varit målet. Fortfarande finns elever med svårigheter att nå målen men arbetet med Läslyftet har stärkt pedagogernas möjligheter att identifiera dessa svårigheter och sätta in åtgärder.

5 5(5) Satsningen på inkluderingspedagoger har varit mycket lyckad. Korsbergas inkluderingspedagog har förutom uppdraget kring barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer och varit delaktig som speciallärare. Ibland sammanfaller dessa uppgifter. Utvecklingsarbete Pga. att Läslyftet har tagit mycket tid i anspråk har tid för andra gemensamma möten, konferenser och utvecklingsarbete blivit mindre. En önskan om ett pedagogiskt samtal varje vecka är starkt. Min reflektion är ändå att Läslyftet är i allra högsta grad ett utvecklingsarbete med pedagogiskt samtal. Förutsättningar finns för att under läsåret 2016/2017 ge mer tid till reflektion. Som nämnts tidigare har ett arbete inletts med att integrera fritids med skolan i större utsträckning. Utvecklingsarbete med inriktning mot att skapa ett arbetslag där förståelse för varandras roller och uppdrag har påbörjats. Som en fortsättning på Läslyftet kommer vi att arbeta med Bedömningsstöd i svenska och matematik. Nya språket lyfter kommer i en ny version och kommer introduceras av specialpedagog. Arbetet tillsammans med inkluderingspedagog måste utvecklas. Här är också legitimitet och roll viktig för fortsättningen. Den nätbaserade SPSM-kursen ska genomföras med samtlig personal under ledning av inkluderingspedagog. Hélène Jenvéns föreläsningar kommer att genomföras under höstterminen med sikte på att använda forskningen i utvecklingen kring arbetet med kränkningar. Rektor Hans Engvall