Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016

2 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För att tänka bra, behöver jag ett rikt språk Förra läsåret arbetade vi med att utveckla den goda miljön ur ett sociokulturellt perspektiv, för att på bästa sätt kunna ta emot nyanlända elever/föräldrar på vår skola. Det här läsåret har vi fokuserat på hur vi på fritids, kan stärka barnen socialt och språkligt. Hur vi skapar bra förutsättningar för detta. Vi har jobbat med Skärholmens språkprogram och kommunens språkutvecklingsprogram. Vi har varit på studiebesök på Tappers flyktingboende och hos IK på guldkroksskolan. Vi har varit på en utställning på kulturtorget, där några unga pojkar beskriver sina fruktansvärda upplevelser av flykt, med ord och bild. Vi har sett en film om lyckad integrering, från Waldemarsvik. 2(5) Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? I läroplanens står att: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra tänker och känner. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådning, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. Målet för utvecklingsarbetet Lära oss vad vi pedagoger kan göra för att stärka och lyfta de nyanlända barnen språkligt och socialt. Hur skapar vi en atmosfär där språk och kulturella olikheter ses som en tillgång och en möjlighet och inte ett problem? Hur bygger vi ett förtroende till de nyanlända elevernas föräldrar för att få den att känna sig delaktiga och trygga? Hur skapar situationer i vardagen där nyanlända elever får möjlighet att utveckla och träna på svenska språket, samtidigt uppmuntra dem att vara stolt över och utveckla sitt modersmål? Hur väcker vi intresse för språk, i barngruppen. Hur skapar vi bra språksituationer i verksamheten, där svenskfödda och nyanlända elever kan interagera i mindre grupper? Hur kan vi se till att nyanlända elever får möjlighet att leka med barn med samma språk, för att fortsätta utveckla sitt modersmål? Hur kan vi som pedagoger stärka eleverna språkligt, vad har vi för material att tillgå? Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Genom att visa att vi pedagoger är nyfikna och intresserade av att lära oss och veta mer om andra språk, väcker vi ett intresse för det i den övriga barngruppen och gör nyanlända mer bekväma i att använda sitt modersmål. Vi har t.ex. Lärt oss att räkna på arabiska, lärt oss och barnen olika länders flaggor, satt upp skyltar med namn på olika saker, på olika språk. Vi frågar mycket och lyfter fram elevernas språk i olika sammanhang. När vi pedagoger tydligt visar att vi vill väljer att vara med en elev, höjer vi automatiskt detta barns status

3 och gör barnet attraktivt för resten av gruppen. Självförtroende och trygghet är en förutsättning för att utvecklas på alla fronter. Vi märker att de flesta av våra nyanlända: 3(5) Snabbt blir trygga, får kompisar och kommer in i grupperna. Känner sig bekväma med att prata på sitt hemspråk. Lära oss ord andra och fraser. Gärna berättar om sitt hemland och sina erfarenheter. Det är gynnsamt för språkinlärning att få leka i mindre grupper, lugnare sammanhang. Vi låter t.ex. Barnen vara inne med några kamrater och leka, när vi andra är ute. Tänka på hur vi placerar barn vid t.ex. mellanmål, för att skapa bra förutsättning för samtal och språkutveckling. Uppmuntra bra lekkonstellationer, där eleven både får tillfälle att leka med barn som kan utveckla det svenska språket, eller barn med samma språk, för att utveckla och använda sitt hemspråk. Övrigt Vi har gjort i ordning en språklåda, med olika spel som gynnar språkinlärning på svenska. Gjort egna memoryspel och övningar, anpassade för särskilda elever. Bett Ulrika W köpa in barnböcker på arabiska. Skaffat informationsblanketter för föräldrar på deras hemspråk. Lärdomar Vi har lärt oss hur viktigt det är att barnet stärks sitt modersmål för att: Det ger en bättre förutsättning att lära sig ett nytt språk och ökar förutsättningen att utveckla kunskap inom andra områden. Det är även är viktigt för barnets relation med sina föräldrar, eftersom modersmålet ofta är starkt knutet till känslor och upplevelser. Underlättar kontakt med släkt och vänner i hemlandet. Stärker barnets identitet. Vi har förstått hur viktigt det är att: ha ett rikt språk, för att utvecklas, lära och kommunicera. motivation är den viktigaste förutsättningen för att lära sig ett nytt språk. hemmet och föräldrar, är det viktigaste forumet för bans språkutveckling. använda tolk i samtal med föräldrar, för att skapa förtroende och undvika missförstånd. skapa situationer med bra språkutrymme, för att gynna nyanlända elevers språkutveckling, för att stärka barnen språkligt och socialt. det är viktigt att lägga sig på en språklig nivå, något över elevens, för att barnet ska utveckla ett så rikt språk som möjligt. Vi tänker på att: uppmuntra barnen att berätta om sina erfarenheter och använda sitt språk. själva berätta och använda många ord för att beskriva saker, känslor, tankar etc. lägga oss på en språklig nivå, något över barnens. använda oss av spel och appar som stärker språkinlärning.

4 4(5) Vetenskapliga perspektiv Det vi tagit till oss av forskning är att: Ett välutvecklat modersmål, gynnar inlärning av ett nytt. Motivation är den viktigaste drivkraften i språkinlärning. Att pedagogerna bör lägga sig på en språklig nivå, något över barnets, för att stimulera språkinlärning på bästa sätt. Vi läser om Veli Toumela, (språkforskare) som framhåller vikten av att skapa bra språkutrymme, input, output och att förstärka språk med hjälp av bilder. Elevernas delaktighet i arbetet Eleverna är i allra högsta grad delaktiga i arbetet. Det är i samspel och lek som språk och social träning utvecklas ultimat. De svensktalade elevernas nyfikenhet och öppenhet, är en förutsättning för en lyckad språkutveckling hos våra nyanlända. Att de känner sig trygga, öppnar och vågar släppa in, är en annan. Vi har ofta en medveten tanke om hur vi t.ex. placerar barn vid måltidssituationer, eller bilda grupper i lek, för att gynna språklig eller social träning. Analys av verksamhetens resultat Framgångsfaktorn på vår skola handlar nog mycket om att det är en liten, trygg arbetsplats, med högt i tak, där både vuxna och barn får vara sig själva. Det är helt ok att vara olika, mångfald är trivsamt. Om barn/vuxna är trygga, är det lättare att släppa in och acceptera det som är nytt. Vi jobbar mycket med att stärka barn med dålig självkänsla. Barn med olika slags svårigheter, inte bara språkligt och socialt. Under detta utvecklingsarbete har vi fått många redskap för hur vi kan stödja de nyanlända eleverna språkligt, men även social. Insett hur viktig det är att ha en god relation och gott samarbete med föräldrarna. Utvecklingsmål utifrån denna analys Eftersom vi inte fick tid att sitta med kvalitetsredovisningen under lärstämman, (pga intressant föreläsning) valde vi att ta sommaren på oss att fundera över nästa utvecklingsområde. Rektors reflektioner Under läsåret 2015/2016 har fritidshemmen fortsatt fokusera på att vi har fått nyanlända elever i våra grupper. Detta läsår har det mer handlat om hur man på olika sätt kan stärka denna elevgrupp socialt och språkligt. I fritidshemmens summering av sitt kvalitetsarbete kan man tydligt se att de har tagit till sig mycket kunskap kring och vad som gynnar dessa elevers språkutveckling. De har tagit del av forskning som visar att: ett välutvecklat modersmål gynnar inlärningen Det handlar både om barnets hemspråk och att utveckla deras svenskkunskaper. motivation är den viktigaste drivkraften i språkinlärning. pedagogerna bör lägga sig på en språklig nivå, något över barnets, för att stimulera språkinlärning på bästa sätt.

5 5(5) det är viktigt att skapa bra språkutrymme och att förstärka språk med hjälp av bilder Fritidspersonalen har många medvetna strategier för hur de ska stötta eleverna på bästa sätt, språkligt och socialt. De har skaffat många redskap för att kunna stötta nyanlända elever språkligt och också socialt. En annan lärdom som de fått är att det är mycket viktigt att ha en god relation till och gott samarbete med föräldrarna till dessa barn. En övergripande slutsats i detta arbete är också att Hammarnskolan erbjuder en trygg arbetsplats med högt i tak. Alla ska känna sig trygga och att vi gillar olika på skolan. Under två läsår har fritids arbetat mycket strukturerar och målmedvetet med alla elever på fritids utifrån likheten mellan oss människor i världen och samtidigt skapa en nyfikenhet på olika kulturer. För att sedan gå vidare med nyanlända elever och hur vi kan stärka dem i deras språkutveckling och deras samspel med andra kamrater. Min analys blir att inom detta område har fritids kommit långt och gjort ett mycket bra arbete och vi kan gå vidare med ett annat utvecklingsområde. Utvecklingsområde 2016/2017 Tillsammans med vår NPF-lärare ska all fritidspersonal öka sin kunskap kring elever inom NPF området. Två av fritids personal gick förra läsåret Hjos kurs om NPF, som Spsm arrangerade. Den upplevdes mycket givande och värdefull. Vi ser ett ökat antal elever med dessa funktionshinder och då är det viktigt att vi ökar vår kunskap bland personalen så att vi kan möta dessa elever på bästa möjliga sätt.