Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Transkript

1 Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system med tre grupper i år ett istället för det dåvarande två-parallella systemet med två grupper per årskurs. I och med denna omorganisation bildades ett nygammalt arbetslag med oss, Karola Gunnarsson, Madelene Feldt och Henrike Keller. Vi var tre lärare, med helt olika bakgrunder och kompetenser, som skulle ta oss an denna grupp ettor. I starten av detta samarbete kände vi alla att vi ville göra något nytt eftersom vi hade sett att de tidigare klasserna vi tagit över i år två respektive år tre hade brister i läs- och skrivkunskaper, vilket även blev mer tydligt när de kom upp i år fyra. Vi funderade och diskuterade mycket över hur vi kunde göra för att förebygga detta misslyckande så att det inte skulle upprepas med de ettor som snart knackade på dörren. Slutsatsen av våra diskussioner var att vi ville använda oss av datorer i läs- och skrivinlärningen, vilket även kunde kopplas ihop med vår verksamhetsplan där ett av målen var att öka ITanvändandet i undervisningen, och satsa på ett ASL- arbete som innebär att barnen skriver sig till läsning. Vår rektor trodde på oss och vår idé, varpå det införskaffades 30 datorer till våra blivande 60 ettor. Syfte I Lgr 11 står det bland annat att Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syftet med vårt arbetssätt var att lägga mer fokus på språket genom att plocka bort det motoriska momentet av att forma bokstäver med penna samt att öka läs- och skrivkunskaperna hos barnen. 1

2 Metod Vårt arbete började med att vi skaffade oss information och fakta om ASLmetoden. Vi kom då i kontakt med Arne Tragetons forskning, inspirerades av Erika Lövgren och Christer Frimans arbeten samt gick på olika föreläsningar om detta arbetssätt. Efterhand har även Karin Wiklander från Sandviken blivit en inspiratör i vårt arbete samt i vår utveckling av vårt arbetssätt. Eftersom detta kom att bli ett nytt arbetssätt för oss kände vi att vi inte ville släppa den traditionella bokstavsinlärningen då vi alla ansåg att denna var en viktig komponent i läsinlärningen. Dock valde vi att plocka bort formandet av bokstäver med penna och istället använda oss av datorn. I år ett startade vi med datalektioner där barnen fick lära sig att starta och stänga av datorn. De fick lära sig att ta fram ett Word-dokument, ändra typsnitt och att skriva ut ett dokument. Vi tränade även på att använda båda händerna när vi skrev och vi lyssnade på ljud, ord och meningar med hjälp av en talsyntes. Datorernas rättstavningsprogram gjorde barnen tidigt uppmärksamma på stavning och annan grammatik, vilket bidrog till språkliga diskussioner både i grupp och tillsammans med den enskilde individen. Vidare i den fria skrivningen arbetade barnen parvis för att stimulera språket och i och med att de fick turas om att skriva och berätta för varandra bidrog interaktionen mellan eleverna till dagliga språkliga diskussioner. Vi arbetade även utifrån ett stationssystem som bestod av en datastation där det alltid fanns en vuxen, en station med finmotorisk träning där aktivitet varierade beroende på vilken bokstav vi arbetade med samt en station där barnen arbetade i sin arbetsbok med mera. I år ett skrev vi om utflykter i svampskogen, spindlar och träd samt historiska händelser som väckte vårt intresse och vår nyfikenhet. Vi hade ett tema kring troll där vi läste olika trollsagor, skapade egna troll och därefter skrev både sagor och dikter om trollen. De allra flesta av elevernas arbeten i år ett mynnade ut i böcker som vi läste för varandra samt hade som läsläxa. Några av böckerna finns nu i vårt skolbibliotek för utlåning. Idag när eleverna går i år två har arbetet kring datorerna utvecklats och vårt fokus ligger nu på att lyfta både barnens och andras texter. Genrepedagogik har blivit en central roll i vårt arbete, vilket har gjort att stationsarbetet från år 2

3 ett har frångåtts. Klassrumskanonen används för att gemensamt skriva sagor, instruktioner och återgivande texter. Här, i kombination av samtalet, skapas en förståelse och struktur i hur olika texter kan skrivas. Språket synliggörs med hjälp av kanonen och barnen själva kan få respons från klasskamraterna på sina egna texter. I år två har vi även valt att barnen har en egen dator att jobba med, detta för att alla ska blir mer aktiva skribenter. Barnen får fortfarande samarbeta med varandra under skrivprocessen genom att hjälpa varandra med tips och idéer. På så vis tappar vi inte de givande samtalen under själva skrivningen och barnen får återkoppling och respons på sin text. I kombination med kamratresponser och diskussioner har vi talsyntes och rättstavningsprogram kopplat till datorerna, vilket även det gör att barnen får snabb återkoppling och respons på sitt arbete (nedan visas två arbeten från år ett). Slutsats Det vi tidigt märkte var att killar med en svagare handmotorik gynnades av att skriva på datorn. Vi anser därför att datorn som skrivredskap ger varje barn möjlighet att lyckas med sitt skrivande. Det vi upptäckte i år ett var att vi med hjälp av datorerna lyfte bort det motoriska momentet som var energikrävande för många barn. Motoriken påverkade på så sätt inte skrivandet, utan barnen kunde istället rikta sitt fokus till det de ville berätta och slutprodukten blev en text som var läsbar för alla. Vi såg barn som med stolthet både visade upp sin text och som mer än gärna läste upp det den hade skrivit. Det kontinuerliga 3

4 arbetet med datorerna, framförallt i skrivning, anser vi har bidragit till ett större intresse för språket och en större läslust hos våra elever och redan i år ett blev både läsning och skrivning i högre grad ett medel för lärande och inte bara ett mål. Vi såg även att detta arbetssätt gjorde att eleverna snabbt uppfattade sig själva som skribenter och läsare. Tester som gjorts i år ett visade att alla elever kunde läsa i slutet av årskursen. En annan fördel vi har kunnat se med datorerna är att ljudning sker med hjälp av datorns talsyntes. En människa orkar kanske inte svara den 47:e gången hur en bokstav låter, men tekniken är outtröttlig och därmed en viktig repetitiv funktion särskilt för barn som lär sig långsamt. Datorn blir på så vis ett viktigt komplement till läraren genom sin direkta respons. I och med att barnen blivit mer digitalt kompetenta har IT blivit en större del i vår undervisning och används nu även i andra ämnen, t.ex. NO, SO och matematik. Vi söker bl.a. information gemensamt samt arbetar med matematikprogram I de nästintill dagliga mötet med den enskilde individen, i en-till-en situation, ges ett gyllene tillfälle för oss pedagoger att upptäcka vad eleven kan och hur eleven lär sig bäst. Vår lärarroll blir till att stimulera barnen till bearbetning genom en positiv återkoppling, ett s.k. formativt förhållningssätt. Vi anser även att samtalet kring texten är vitalt och att det är där som lärandet sker. Barnen arbetar på olika nivåer, vilket gör att de med svårigheter inte behöver gå ut till speciallärare utan all inlärning sker i klassrummet. Specialläraren blir istället en resurs i klassrummet. (Nedan visas två arbeten från år två) 4

5 Sammanfattning och fortsatt arbete Vi har valt att arbeta med datorer för att ta bort det motoriska momentet det innebär att skriva med pennan. Detta för att skrivandet i så tidig ålder som möjligt ska kunna utgå från vad eleven vill säga, inte vad den förmår att skriva. När vi skriver utgår vi oftast från barnens egna erfarenheter och kunskaper då vi anser att dessa, i form av lek och upplevelser i natur och samhälle utanför klassrummet, utgör viktigt stimulans för barnens språkutveckling och skrivande. Förförståelse till det man skriver är viktigt och för att förstärka detta har vi i år två infört genrepedagogik. Grunderna för läs- och skrivutveckling förändrades i och med detta arbetssätt. Det har blivit mer fokus på texten, där samtal om text är vital för språkutveckling. Det, i kombination av dator och talsyntes, gjorde att skribentrollen förändrades och blev mer processorienterad än tidigare. Datorn som skrivverktyg började användas i fler ämnen, allt eftersom barnen blev mer digitalt kompetenta. Vidare arbetar vi för att detta ska vara ett arbetssätt som genomsyrar hela vår skola från förskoleklass till årskurs tre. Vi har kontinuerliga träffar med våra kollegor i de andra årskurerna för att delge och utbilda dem i hur vi har arbetat och hur vi arbetar idag med IT i undervisningen. På skolan investeras det i omgångar nya datorer till övriga klasser för att detta ska kunna bli genomförbart. Nästa steg för oss pedagoger blir att lära oss mer om de funktioner som våra datorer faktiskt har. Vi vill i större utsträckningen använda datorns kamera samt seriekoppla datorena och höja undervisningen till en högre nivå. Henrike Keller, Karola Gunnarsson & Madelene Feldt Slottsskolan Eskilstuna 5