När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Transkript

1 Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning inklusive läs- och skrivsvårigheter Barbro Bruce, biträdande professor i utbildningsvetenskap/specialpedagog, leg. logoped specifika läs- och skrivsvårigheter medfödd funktionsnedsättning yttrar sig framför allt som svårigheter med ordavkodning vid läsning och problem med stavning kan också, som en sekundär konsekvens, visa sig som problem med läsförståelse ca 8 procent av befolkningen har dyslexi Den språkliga grunden Knäcka läskoden Bemästra och kritiskt granska Uttrycka och uttala mening Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 0 Lätt Utforska och bilda begrepp Samspela och kommunicera Svårt 0 Vad är mest beforskat? Tala rent Läsa & skriva Fonologi Fonologisk medvetenhet Läsa rätt Uttala & uttrycka Språkleka & granska Stava rätt Samspela & samtala Utforska & benämna

2 Här har datorn en stor potential Vad är det datorn INTE kan? Talsyntes Diktering Rättstavningsprogram Ordprediktion Appar och I-pads Johanna Kristensson.??.?. De första viktiga(ste) stegen VEM Språkets funktion: samspel, ömsesidighet, turtagning, kommunikation VAD Språkets innehåll, ord, begrepp, skapa och förhandla mening Läsa & skriva Leka & granska Uttala & uttrycka Utforska & benämna Samspela & samtala Språk-, läs- och skrivsvårigheter Ofta relevant att även beakta miljöfaktorer, inte bara ärftlighet, exempelvis språklig stimulans och språklig erfarenhet Ofta svårt urskilja grundproblemet från pålagrade reaktioner, som brukar tillta med åren Ofta begränsat arbetsminne Ofta problem med exekutiva funktioner: uppmärksamhet, koncentration, planering, organisering och att självständigt utföra Ofta beteendesymptom: aktivitetsreglering och impulskontroll Ofta socioemotionell problematik (ängslan, självkänsla) Svårt Språk-, läs- och skrivsvårigheter 8 Lätt 7 6 0

3 Icke-specifika läs- och skrivsvårigheter samförekommer ofta med en språklig osäkerhet vad gäller begrepp, grammatik, språkförståelse, arbetsminne, uppmärksamhet, uthållighet, bearbetning, planering och genomförande Mina tankar om icke specifika läsoch skrivsvårigheter sannolikt betydligt fler till antalet får inte i samma utsträckning utredning eller hjälp från sjukvården varierar mer i symptom över tid och i olika kontexter och relationer ofta osäkert vad som är grundproblemet och vad som är konsekvensen, inte sällan märks konsekvenserna minst lika mycket som grundproblemet och därav lägre grad av förståelse, acceptans inte en lika beforskad problematik Språklig förmåga/problematik är variabel oh föränderlig beroende på: Språklig sårbarhet, vad är det? Ålder Kontext Relation PEDAGOGIKEN: omgivningens förväntningar och krav kan trigga igång en känsla av språklig osäkerhet hos barn/elever som i annan kontext under andra villkor är symptomfria SPRÅKET: Komplext språk, abstrakt språk, stor textmängd och tidspress förvärrar och försvårar BARNET: kan ha en nedärvd sårbarhet i botten, men kanske till synes och höres omärkbar, men som märks när den språkliga förmågan inte matchar omgivningens förväntningar och krav Varför ett nytt begrepp? Logopedtankar Heterogeniteten är stor både i orsaksbakgrund och symptomatologi bättre utgå från den än att försöka definiera bort den Ofta osäkert vad som är orsak och vad som är verkan Var är det vi kan göra skillnad? Pedagogtankar Relevansen av utredning och diagnostik för lärande och relationsskapande? Lärande, undervisning och läromedel, vad finns, fungerar och bär? Rättssäkerhet i bedömning och betyg i samband med språklig sårbarhet: Förstår eleven läraren? Förstår läraren eleven?

4 Elevperspektivet Språket Barnet Pedagogiken Att känna sig delaktig i en läsande och skrivande gemenskap, att vilja och våga bidra även om man inte känner sig säker eller snabb Att bli positivt bekräftad och värderad som den person man är, inte bara för vad man i stunden presterar Att bjudas in till metakognitiva reflektioner och tillsammans utforska egna och andras sätt att lära Att låta sitt kompetenta jag få vinna, att inte ge upp! Sårbarhet Kompetens Logopedperspektivet Mer fokus på vad som bär inte bara brister vad som finns och fungerar inte bara fattas, men diagnoser och diagnostik sätter fokus på det senare Mer av RTI (response to intervention), kartlägg vad eleven behöver för stöd för att klara en uppgift - snarare än vad hon/han inte kan större medvetenhet om skolans språkliga förväntningar och krav i relation till kursplaner och lärandemål ökat samarbete mellan logopeder, specialpedagoger och klasslärare Från svårigheter till möjligheter! Pedagogperspektivet med i ur Större kunskap om språk, språklig utveckling, språklig sårbarhet och språklig medvetenhet I relation till pedagogiken: det egna sättet att undervisa, styrdokumentens innebörd, läromedlen etc. ökad benägenhet att söka och ta emot hjälp från andra utanför skolan

5 Pedagogrollen Att diskutera i era arbetslag Skapa förutsättningar Sparra och sporra Ge stöd och stimulans belastning, mängd och tid formativt följa, lyssna och bekräfta möjliggöra och utmana Har vi elever med språklig sårbarhet i våra klasser? Om JA, hur påverkar den språkliga sårbarheten: A. elevens lärande? B. undervisningen? Om NEJ, A. kan det finnas problem som vi inte upptäckt? B. hur kan vi göra för att identifiera språklig sårbarhet? Hur kan skolmiljön utvecklas för att stödja och stimulera elever i språklig sårbarhet?