Literacy tillsammans med empatidockor

Transkript

1 Literacy tillsammans med empatidockor

2 Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter o verktyg att kritiskt granska och utveckla undervisningen så alla elevers språkutveckling, oavsett kön och bakgrund kan utvecklas Kön och etnicitet

3 Skolverkets projekt Projekttid nov 2011 mars kommuner hela Sverige 9 kommuner i västra Sverige 39 skolor och gruppledare Omkring 260 lärare 5 handledare / forskare, Falköping hör till Göteborgs universitet

4 Åttagårdskolan enparallellig skola i Falköpings tätort förskoleklass t.o.m. årskurs elever 68 elever annat modersmål är svenska(51%) albanska, bosniska, kurdiska, romani, somaliska medvetet språkutvecklande arbetssätt

5 Åttagårdsskolan Förskoleklassen Årskurs 1 Förberedelsegrupp 5 lärare: Helene Högberg, Margareta Johnsson, Sofia Melin, Gunilla Celander och Erika Östman Projektledare: Eva Augustsson, kommunal lässkrivutvecklare, Specialpedagogiskt Centrum

6 Elever Förskoleklass 12 pojkar ( 8 sv + 4 sva) 7 flickor ( 3 sv + 4 sva) Årskurs 1 14 pojkar ( 8 sv + 6 sva) 5 flickor ( 1 sv + 4 sva) Förberedelsegrupp åk pojkar ( sva) 9 flickor ( sva) Totalt antal elever 52

7 Litteratur i projektet Carina Fast Skolverket Monica Reichenberg Cecilia Werner Barbro Westlund Literacy Greppa språket Vägar till Läsförståelse Att arbeta med empatidockor Att undervisa i läsförståelse

8 Grundfrågorna Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande? Vilka textvärldar rör sig mina elever i? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta detta? Speglat i kön och etnicitet

9 För att få svar valde vi att arbeta så här: 1. Empatidockor 2. Individuella intervjuer med alla barn: Läsning Skrivning 3. Literacy 43 föremål på ett bord det här känner jag igen det här använder jag

10

11 Tid för lek - tid för lärande Det är parodoxalt att många pedagoger och föräldrar fortfarande skiljer på tid för lek och tid för lärande, utan att se den starka länken mellan de två. Leo Buscalglia, professor pedagogik

12 Lyssnarkompisarna kommer till Åttagårdsskolan!

13 Frågor Läsning Behöver man kunna läsa? Vad kan man göra om man kan läsa? Hur gör man när man läser Hur lär man sig läsa? Kan du läsa? Vad läser du? Vill du lära dig läsa? Tycker du om att läsa?

14 Frågor skrivning Behöver man kunna skriva? Vad ska man ha skrivning till? Hur gör man när man skriver Hur lär man sig skriva? Skriver du? Vad skriver du? Hur ska man skriva så att andra förstår?

15 Literacy Skrivkultur, skriftspråk och skriftlighet Skriftspråkliga aktiviteter Praktik som påverkas av sociala, kulturella, ekonomiska och även religiösa sammanhang Läsande i sammanhang där symboler, bild o text förekommer, reklam, annonspelare, skyltar, TV, dator osv

16

17 Literacy 43 föremål, exempel från barnens textvärldar: Kassakvitto, resultatlistor, dagstidning, bil, julkort, mobiltelefon, sagobok, ordbok, reklamblad, spelkort, Barbie, CD-skiva musik, tidtabell, Barnens bibel, Koranen, Teater-affisch, mjölkpaket, foto-album, pysselbok, kokbok för barn, faktabok,

18 Literacy Barnen markerade: Det här känner jag igen Det här använder jag Läraren förde protokoll

19 Redovisning Lyssna på barnet Uppmärksamhetseffekten Fortsatta pedagogiska samtalet

20 Utvärdering och analys Skillnader ålder, kön och etnicitet Förskoleklass svarar Vet ej på läsnings och skrivnings användbarhet Pojkar mer konkret funktionell nivå Man rör på pennan Literacy viss skillnad på textvärldar som härrör till kön och etnicitet

21 Vad kan man göra om man kan läsa? Hjälpa andra Lära sig Vuxen framtid behov Klara sig själv Läsa för andra PS PU Dator FS Information olika slag FU Läsa bok Skriva Vet inte

22 Behöver man kunna skriva? När man blir vuxen Vet inte PS PU Nej FS FU Ja

23 Hur gör man när man skriver? Dator Tänker i huvudet Ljudar ihop PS Skriver ord PU FS Bokstäver FU Rör på pennan Vet inte

24 Utvärdering och analys Insikt om barnens egna textvärldar Bredare än vi trott för barn med annat modersmål än svenska Smalare än vi trott för många av barnen med svenska som modersmål I

25 Utvecklingsfrågor Elevernas erfarenheter i läs-skrivarbetet Elevinitiativ i läs-skrivarbetet Hur hjälper vi eleverna att identifiera sig med eller känna igen sig i läs- skrivarbetet? Hur är samspelet samtala, lyssna, skriva och läsa? Gensvar på elevernas läsande och skrivande.

26 Fortsatta arbetet: Fokus på tala, lyssna, samtala, läsa och skriva Eleverna tar med något utifrån Literacy och visar för lyssnarkompisen Berätta för lyssnarkompisen (lärare är med) Berätta för klassen Händelseböcker skriva och läsa med stöd Läs för lyssnarkompisen Läs för klassen / gruppen

27 Skolans handlingsplan Kartläggningsmodell för läs- och skrivutveckling Stor vikt vid elevernas egna erfarenheter i läs- och skrivinlärning Stimulera fritidsläsandet Utöka samarbetet med huvudbiblioteket, läsecirklar, flera böcker på annat modersmål än svenska

28 Cliff-hanger Hur väljer barnen lyssnarkompis? Flicka väljer flicka Pojke väljer pojke Identifiering?

29 Begränsa inte dina barns kunskaper till dina egna, ty de är födda in i en annan tid hebreiskt ordspråk

30 Kontakt för detta projekt: