Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Transkript

1 Språkplan Skolområde Vivalla Lundby

2 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Lpfö 98, sid 8

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion sid Syfte sid Språkplanen sid Vivalla Lundby skolområde sid Övergripande mål sid Interkulturellt förhållningssätt sid Strategier för språkutvecklande arbetssätt sid Språkutvecklande arbetssätt i förskolan sid Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer sid Språkutvecklande arbetssätt i skola och fritidshem sid Språknyckel för förskola, skola och fritidshem sid En aktiv tvåspråkighet sid Förskolan sid Språkpiloter i Vivalla - Lundby förskoleområde sid Skolan sid Svenska som andraspråk sid Referenslitteratur sid Läs- och länktips sid. 15

4 1. Introduktion Språket är vårt främsta redskap för att minnas, tänka, dra slutsatser och skaffa nya kunskaper. Språket är även en grundläggande förutsättning för att få en fungerande dialog och ha ett fungerande samspel med sin omgivning. Språk och identitetsutveckling hör samman, liksom språk och lärande. Vårt förhållningssätt i mötet med barn och elever har avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer. Genom att använda oss av ett rikt och relevant språk ökar barnets och elevens språkliga kompetens. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tillgång till sin språkliga förmåga 1 2. Syfte Skolområdets plan för ett språkutvecklande arbetssätt har utformats för att främja barn och elevers språk- och kunskapsutveckling. Språkplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet. ökar medvetenheten om språkets betydelse i sin mångfald; talat språk, skrivet språk, kroppsspråk, film, video, chatt, drama etc. ger verktyg för att stärka ett språkutvecklande arbetssätt. gör att barn/elever och föräldrar möts av en gemensam grundsyn och ett inter kulturellt förhållningssätt. stärker såväl som uppmuntrar barn/elevers och lärares flerspråkighet samt kompetens. 1 Läroplan för grundskolan, Lpo 94, sid. 5 4

5 3. Vivalla Lundby skolområde I vårt förskole- och skolområde finns många nationaliteter och det talas många olika språk. För närvarande är de dominerande språkgrupperna arabiska, somaliska, kurdiska, bosniska/serbiska/ kroatiska och romani. I juni 2010 har drygt 90 procent av Vivallas förskolebarn 2 ett annat modersmål än svenska och i Lundby förskoleområde är det drygt 42 procent av förskolebarnen som har ett annat modersmål än svenska. 85 procent av Vivallaskolans f-9-elever har annat modersmål än svenska och 60 procent undervisas i svenska som andra språk. I Lundbyskolan (f 6) har ca 40 procent annat modersmål än svenska. 4. Övergripande mål Barnens språkutveckling är allas ansvar. Därför genomsyras all verksamhet i förskolan och i skolan av ett språkutvecklande förhållningssätt. Den språkliga medvetenheten gör att varje pedagog använder sig av väl genomtänkta strategier i meningsfulla sammanhang, som stimulerar och stödjer barnets/elevens språkutveckling. Studerande som lämnar Vivalla Lundby skolområde har en positiv självbild och framtidssyn har behörighet till gymnasieskolans nationella program har en god grund för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle 2 Förskola; omfattar barn i åldern 1-5 år. 5

6 5. Interkulturellt förhållningssätt Ett interkulturellt förhållningssätt genomsyrar vårt arbete och utgör en grund för det språkutvecklande arbetet i vårt mångkulturella och flerspråkiga skolområde. Kulturella och etniska olikheter ses som en tillgång i barn och elevgrupper Barn och elever får en positiv respons på sin flerspråkighet Barn/elever ser sin flerspråkighet som en tillgång för den egna kunskapsutvecklingen Modersmålet utgör grunden för en positiv identitetsutveckling Interkulturellt förhållningssätt Läraren utgår från barns/elevers kulturella arv och erfarenheter Föräldrars kunskaper och erfarenheter tas tillvara Förskolan, skolan och fritidshem är ett levande språkrum där flera språk får utvecklas 6

7 6. Strategier för språkutvecklande arbetssätt Språkutveckling sker i de sammanhang där vuxna är medvetna om sitt sätt att tala och sin roll som förebilder. Därför ska vuxna använda sig av ett relevant språk i meningsfulla sammanhang. Barns och elevers nyfikenhet ses som en tillgång i vårt arbete med att arbeta språkutvecklande. Vi ger dem möjlighet att utveckla sina förmågor och språkliga intressen, samt tar vara på deras vilja och lust att lära. Förskolan och skolan arbetar för att öka föräldrars medvetenhet om samtalets och berättelsens betydelse för barnen och eleverna, samt vikten av ett kontinuerligt läsande och skrivande både på svenska och på barnets/elevens modersmål. Meningsfulla sammanhang Med föräldrars stöd och hjälp Språkliga och tankemässiga utmaningar Samtal kring texter, bilder eller upplevelser Språk-, tankeoch kunskapsutvecklande för barn och elever Samspel med andra Talutrymme, utan tidiga krav på korrekthet -pröva sitt språk Förförståelse 7

8 7. Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk- och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer Alla pedagoger inom Vivalla förskoleområde har, genom handledning av Veli Tuomela 4 utvecklat sin kunskap och ökat den språkliga medvetenheten i att använda sitt vardagliga tal, så att det leder till språkutveckling. Veli Tuomelas s.k. fem grundprinciper utgör i dag grunden för vårt förhållnings- och arbetssätt i förskolans vardag. Språkutrymme Det finns utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter. Fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt. Ge barnen möjlighet till samtal i större och i mindre sammanhang. Upplevelser Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk. Rikt språkbruk Ge barnen språkliga utmaningar genom att benämna barnens omvärld. Använd rätt ord för rätt situation t.ex. Lägg äppelskrutten i komposthinken i stället för lägg den där. Byt ut tomma ord, som t.ex. det, den här, den där, hitåt, ditåt etc. mot det korrekta ordet. Språknivå Om den vuxne ligger lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande. Begriplighet Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera över hur begripligt språket i sig är. 3 Läroplan för förskolan, Lpfö 98, sid. 8 4 Veli Tuomela. Fil dr. och språkkonsult 8

9 8. Språkutvecklande arbetssätt i skola och fritidshem Skolans språk kräver en mycket god svenska och lärarnas uppdrag är att skapa olika arenor där språket får prövas. Lärarna undervisar konkretiserande med hjälp av bilder, artefakter, drama, musik och sång, film, kroppsspråk, tecken som stöd osv. I språkundervisningen finns ett vidgat textbegrepp, som innebär att även ickeverbala språk och budskap som medieras på annat sätt (t.ex. chat, sms, film) ingår. Centrala tankar och begrepp som vi använder oss av är 5 : Ett sociokulturellt perspektiv Detta innebär att vi ser eleverna som aktiva och meningssökande. De ställer frågor och kommer till insikt. Lärandet utvecklas i samspel och samarbete elev lärare och elev elev. Tillsammans med en kamrat eller en vuxen kan eleven nå nästa utvecklingsnivå. Både lärare och elever är aktiva deltagare i undervisning och inlärning. Stöttning/scaffolding Vikten av att medvetet arbeta med förförståelse. Läraren ger tillfälligt det stöd som behövs. Stöttningen består av hjälp som leder eleven mot nya färdigheter eller en ny nivå av förståelse. Allt eftersom elevens språk utvecklas minskar stöttningen. Bedömningar Elevens kunskap och förmåga bedöms formativt och kontinuerligt vilket gör att läraren och eleven finner nya utmaningar som leder till måluppfyllelse. Öppna frågor Läraren ställer öppna frågor och ger kognitivt utmanande uppgifter i syfte att eleven utvecklar språket. Genrepedagogik Vi tillämpar genrepedagogik dvs. vi visar på olika texters specifika egenskaper i tal och skrift. Att i olika undervisningssituationer förflytta den talade kommunikationen till en allt mer skriftspråklig kommunikation. Talet är en bro till skriften. 5 P. Gibbons 2006; Stärk språket - stärk lärandet. Hallgren & Fallgren 9

10 9. Språknyckel för förskola, skola och fritidshem I planering och genomförande av verksamhet och undervisning ska språknyckeln användas i ett medvetet arbete för barnens/elevernas språkutveckling. I vår språknyckel F använder vi oss av de fyra F:n : Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Fakta Var en språklig förebild - ge grammatik och ett rikt språk. Förenkla inte språket. Stöttning i både språk- och kunskapsutvecklingen. Förståelse Barnet/eleven får träna sin läs- och lyssnarförståelse. Arbetet går från det konkreta situationsbundna mot det abstrakta. Alla sinnen används vid inlärning. Färdighet Barnet/eleven får träna att läsa, skriva, samtala och lyssna i meningsfulla och interaktiva sammanhang. Förtrogenhet Ge många tillfällen till barnet/eleven att aktivt använda sitt språk i tal, samtal, diskussioner och i skrivning utifrån öppna frågeställningar. 10

11 10. En aktiv tvåspråkighet Det är alla människors rättighet att ha tillgång till sitt modersmål. Modersmål utgör grunden för en positiv identitetsutveckling och för utvecklingen av ett andra språk. Det är lättare att tillägna sig ny kunskap om man har många ord och begrepp på sitt modersmål. Flera språk kan utvecklas samtidigt och stödja varandra. Den som får undervisning i sitt modersmål lär sig i regel sitt nya språk bättre. De barn/elever som har en flerspråkig kompetens ges många utbildningsmöjligheter Förskolan Förskolans stöd till flerspråkiga barn ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. Det ska stärka barnets språkutveckling och kulturella tillhörighet på ett naturligt sätt. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål 6. Förskolans pedagoger ska ge barnet de språkliga utmaningar de behöver och stärka begrepp inom olika områden. Vår målsättning är att inom de tre närmaste åren ( ) få ekonomiska resurser, till att utforma en organisation där modersmålstödjare finns som en naturlig del i förskolans vardag. Vi arbetar aktivt för att stärka barnets kulturella och språkliga tillhörighet genom att: anställa flerspråkiga pedagoger. uppmuntra flerspråkiga pedagoger att använda sitt modersmål i de sammanhang där det finns barn med samma modersmål. förskolans pedagoger arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. förskolans språkpiloter på olika sätt och tillsammans med övriga pedagoger, lyfter in barnens modersmål i den dagliga verksamheten. 6 Läroplan för förskolan, Lpfö 98, sid. 8 11

12 10.2 Språkpiloter i Vivalla Lundby förskoleområde Under hösten 2010 startade ett övergripande arbete på våra förskolor, för att på skilda sätt stärka olika språkgrupper och barnens kulturella tillhörighet. För att stärka detta arbete söker vi en språkpilot till varje förskoleavdelning. Språkpilotens ansvarsområde: Ska verka för att synliggöra samt stärka den språkliga och kulturella mångfalden på den egna förskolan. Tillsammans med övriga pedagoger på olika sätt lyfta in barnens modersmål i den dagliga verksamheten. På olika sätt skapa en medvetenhet hos övriga pedagoger. Stödja och uppmuntra flerspråkig personal att använda sitt modersmål i den dagliga verksamheten för barn med samma modersmål Skolan Under de närmaste tre åren ( ) har vi som mål att organisera samarbetet med modersmålslärarna, utifrån de möjligheter som finns kring t.ex. schema, gemensam tid, dokumentation och bedömning, föräldrasamverkan, åtgärdsprogram och tvåspråkig undervisning i något arbetslag. Vi vill skapa en lärandemiljö där modersmål ingår som en naturlig del i undervisningen. Vi arbetar aktivt för att stärka modersmålets roll genom att: vid nyanställningar eftersträva att anställa fler flerspråkig personal. flerspråkighet ses som en tillgång. uppmuntra eleverna att använda sitt modersmål som tankeredskap. förskoleklassen och skolan använder sig av modersmålslärarens kompetens om både den egna och den svenska kulturen. organisera samarbete med modersmålslärarna ge möjlighet för modersmålslärare och klasslärare att undervisa parallellt 12

13 11. Svenska som andraspråk Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk i alla skolformer. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är genomtänkt, sker på samma villkor som för andra basämnen/kärnämnen och har en egen kursplan. Vårt mål är att: All personal ska ha viss utbildning i svenska som andraspråk (sva). I varje arbetslag ska det finnas en behörig i svenska som andraspråk som bl.a. har till uppgift att lyfta svenska som andraspråksfrågor i laget. Vi ska ha en ämnesintegrerad helhetssyn på andraspråksinlärning. Kunskap om elevernas språkutveckling ska ligga till grund för planering av undervisningen i alla ämnen och arbetsområden. Andraspråkselever lär sig på samma gång ett nytt språk och inhämtar även kunskap via det nya språket. En del av veckans svenska/svenska som andraspråkslektioner behovsgrupperas för att ge bästa stöd till eleverna. Elevernas språkutveckling ska kontinuerligt bedömas med de speciella bedömningsverktyg som finns för flerspråkiga elever, t ex performansanalys, för att kunna ge eleverna nya utmaningar. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam språkpolicy där hela skolan arbetar för förbättrade förutsättningar för andraspråkseleverna. Detta innebär att alla lärare måste skapa strategier för att underlätta ämnesstudierna för eleverna. Skolverket 13

14 13. Referenslitteratur Botkyrka kommun: Språkutvecklingsplan Gibbons, Pauline (2006): Stärk språket stärk lärandet Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB Partanen, Petri (2007): Från Vygotskij till lärande samtal, Stockholm: Bonnier Utbildning AB Skolverket (2006): Läroplan för skolan, Lpo 94 Ödeshög: AB Danagårds grafiska Skolverket (2009): Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Ödeshög: AB Danagårds grafiska Stockholms stad, Vantörs stadsdelsförvaltning (2007): Språkprogram för förskolor och skolor i Vatör 14. Läs- och länktips Lästips Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko red. (2005): Tankarna springer före Stockholm: HLS förlag Bjar, Louise & Liberg, Caroline red (2003): Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB Botkyrka kommun: Språkutvecklingsplan Ellneby, Ylva (2007): Pedagoger mitt i mångfalden Vällingby: Sveriges utbildningsradio 14

15 Fast, Carina (2008): Literacy. Lund: Studentlitteratur A Gibbons, Pauline (2006): Lyft språket lyft tänkandet Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB Jönsson, Karin red. (2009): Bygga broar och öppna dörrar Stockholm: Liber AB Körling, Ann-Marie (2006) Kiwimetoden Stockholm: Bonnier Utbildning AB Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996): Barnen och språken; Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola Lund: Studentlitteratur AB Partanen, Petri (2007): Från Vygotskij till lärande samtal Bonnier Utbildning AB, Stockholm Skolinspektionen (2010): Språk kunskapsutveckling för barn och elever med andra modersmål än svenska -och-kunskapsutveckling-for-barn-och-elever-med-annat-modersmal-an-svenska/ Skolverket (2003): Det leksamma allvaret fyra språkutvecklande miljöer Länktips Biblioteket Låna böcker på olika språk via / bibliotek / barn/ böcker på olika språk Internationella biblioteket Leta böcker på Internationella biblioteket, Stockholm Den som vill låna böcker via internationella biblioteket kontaktar därefter t.ex. Vivalla bibliotek som hjälper till med boklånet. Skolverket Tema modersmål; mötesplats för modersmål i förskolor och skolor UR program Här finner du program för både barn och pedagoger 15

16 Barn och elever lär sig genom att utforska, lyssna, berätta, ställa frågor och genom att uttrycka sina tankar, därför har vi ett språkutvecklande arbetssätt som stärker barnets och elevens förmåga till dialog och samspel med sin omgivning. Kunskapssyn för skolområde Vivalla - Lundby (2009) Informationsavdelningen Örebro kommun 2011, illustration Majsan Sundell