Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Transkript

1 Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas i sina studier. Att kunna läsa och skriva är också en förutsättning för att fungera i samhället och kunna ta vara på sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Om en elev uppvisar läs- och/eller skrivsvårigheter gör skolan en analys av elevens behov och tar därefter beslut om åtgärder/stöd i samråd med elev, pedagoger och vårdnadshavare. Riktade åtgärder från förskolan till gymnasiet Förskola Språkstimulering enligt förskolans läroplan. Förskoleklass Strukturerat arbete med språklig medvetenhet (med hjälp av modeller som Trulle och Bornholmsmodellen). Fonolek eller liknande standardiserad kartläggning. Vid behov får eleven specifik undervisning i fonologisk medvetenhet. Målet är att göra barnen läsberedda under förskoleklassåret, kunna koppla ljud till bokstav och förstå läsmetoden genom läsinlärningsmetoden Fonomix. De flesta av Lidingös specialpedagoger i förskoleklasser och årskurs 1, använder förberedande läsmaterial. Årskurs 1 Arbete med läs- och skrivinlärning med hjälp av evidensbaserade metoder. Eventuella läs- och skrivsvårigheter identifieras genom standardiserad screening (DLS) av alla elever på vårterminen. Om en elev uppvisar svårigheter följs punktlistan nedan: Läraren samtalar med vårdnadshavarna. Skolan utreder hur elev och vårdnadshavare upplever skolsituationen och vad som fungerar bra och vad som är svårt i skolan (pedagogisk utredning). Eleven undervisas enskilt eller i grupp i fonologisk medvetenhet, det vill säga träning i hur talspråkets ljud- och alfabetets bokstäver hänger samman. Eleven får särskild lästräning utifrån var hon/han befinner sig i läsprocessen. 1

2 Eleven får tillgång till inläst litteratur och inlästa läromedel (Daisy)/dator eller läsplatta för att inte halka efter i kunskaper och ordförråd. Insatserna och elevens utveckling dokumenteras i elevens IUP/Åtgärdsprogram. Årskurs 2 Fortsatt arbete enligt punktlistan för årskurs 1. En ny standardiserad screening (DLS) genomförs i oktober med de elever som fått Stanine 3 eller lägre i årskurs 1. Screeningen görs även klassvis vid behov. Om åtgärderna inte ger resultat arbetar skolan vidare enligt nedan: Läraren fortsätter samarbetet med vårdnadshavarna. Åtgärderna ses över och utvärderas, därefter tas beslut om eventuella nya åtgärder. Eleven lär sig använda kompensatoriska hjälpmedel, (talsyntes, ordprediktion, inläst litteratur och inlästa läromedel). Åtgärderna dokumenteras i elevens IUP/Åtgärdsprogram. Årskurs 3 6 Nationella prov för årskurs 3 och 6 genomförs på vårterminen. Skolan använder olika diagnosmaterial för att följa elevens läs-och skrivutveckling, till exempel DLS, Nya språket lyfter, Skolverkets observationsschema för språk- läs- och skrivutveckling. Materialen ger stöd för lärare att följa elevens utveckling. Uppstår misstanke att eleven riskerar att få svårigheter i sin läs-och skrivinlärning, utifrån de nationella provens resultat eller olika screeningar/diagnoser, följs punktlistan nedan; Läraren samtalar med vårdnadshavarna. Eleven remitteras till logoped. Ett åtgärdsprogram upprättas med stöd av de förslag som finns logopedutredningen. Årskurs 7-9 Skolan använder till exempel DLS, LS, Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg för svenska och svenska som andraspråk skolåren 6-9, läsutvecklingsscheman, tecken-och ordkedjor. Läraren informerar rektor om en elev riskerar att inte nå målen i något ämne. En utredning och pedagogisk bedömning genomförs där elev och vårdnadshavare deltar. När elevens behov blivit fastställda sätts stöd eller särskilt stöd in och dokumenteras. Ett åtgärdsprogram upprättas om rektor så beslutar (Skollagen kap 3, 9 ). Eleven får tillgång till alternativa verktyg om det inte skett tidigare. 2

3 Gymnasiet Alla elever i år 1 screenas i september med LS Diktamen II och Läsförståelse II. Eleverna får sitt resultat på screeningen i ett enskilt samtal med speciallärare. Speciallärare kontaktar vårdnadshavare när elevens resultat ligger på Stanine 1 och 2. Eleven erbjuds då vidare kartläggning och/eller specialpedagogiska åtgärder. Visar kartläggningen att det finns behov för dyslexiutredning erbjuds eleven remiss till logoped. Allmänna stödåtgärder från förskoleklass - gymnasiet Kompletterande hjälpmedel/program finns i anpassade datorer i form av talsyntes, ordprediktion och ordbok (CD-ord), rättstavningsprogram på svenska och engelska (StavaRex och SpellRight), digital ordlista (Gustavas ordbok), Daisyprogram på datorn/läsplatta för inlästa läromedel (Amis), matte-, läs- och skrivträning. Alla elever har rätt att i hemmet ladda ner flertalet av de program som eleven använder i skolan. Alla elever har tillgång till inlästa läromedel via kommunavtal med Inläsningstjänst. Lidingös Skoldatatek erbjuder all skolpersonal (varje läsår) en grundutbildning i att använda de alternativa datahjälpmedel/program som finns att tillgå för eleverna. De erbjuder även alla pedagoger stöd och utbildning vid behov. Elever med annat modersmål erbjuds även undervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Resultat på screeningar och nationella prov följs upp på skolnivå och kommunnivå. Specialpedagogerna fortbildas av specialpedagogiska nätverket vid flera tillfällen varje läsår. Lidingö stads talpedagog erbjuder (efter godkännande från vårdnadshavaren) tidig prevention och fortlöpande stöd från förskola till årskurs 9 genom språkutredningar och handledning till personal. Vid behov initierar talpedagogen till vidare utredning hos logoped. Talpedagogen erbjuder regelbundna föreläsningar om språklig utveckling/ språklig nedsättning till förskolepersonal. Lidingö Språkotek erbjuder från och med våren 2014 handledning och utlåning av material. Språkoteket vänder sig till vårdnadshavare och till pedagoger i förskolan och skolan som arbetar med elever som behöver hjälp att utveckla tal, språk och kommunikation. 3

4 Stöd och hjälp i klassrummet för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lärarlaget utvärderar tidigare insatser och vad som kan hjälpa eleven vidare. Stöd kan vara att: Få hjälp komma igång Få svåra ord förklarade Arbeta med förförståelsen Få hjälp med att ta ut det väsentliga i en text Göra tankekartor Återge textens innehåll Resonera om texterna och dra slutsatser Få anteckningar från lektionen Slippa lyssna och skriva samtidigt Få en välfungerande plats i klassrummet Få tid för att färdigställa och slutföra arbeten Läsa med öronen Få tillgång till dator med talsyntes vid skrivarbeten Läxhjälp Mer information finns i LÄSK-pärmen: Exempel på stöd inför prov Få extra tid Muntligt prov eller muntlig komplettering till skriftliga prov Skriva på dator Skrivhjälp Få tala in svar Genomföra prov enskilt eller i liten grupp Få frågor och text uppläst via talsyntes eller av lärare Miniräknare, lathundar och formelsamlingar 4

5 Bedömning och betygsättning för elever med läs- och skrivsvårigheter Vid kunskapsbedömning har eleven rätt att använda de kompensatoriska hjälpmedel han/hon brukar använda (Regeringen 2002). Det finns möjligheter att ta viss hänsyn till en elevs funktionsnedsättning vid betygssättningen (skollagen 2010:800, 10 kap. 21 ). Vid särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (skollagen 2011:876). Nationella prov Eftersom nationella prov ska kunna fungera som ett statistiskt instrument gäller speciella regler. Aktuell information finns på Skolverkets webbplats. 5