Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Transkript

1 Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

2 SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande, och därigenom förbereda alla barn och elever för fortsatt utbildning, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Utbildningen ska erbjuda stimulerande lärmiljöer och tillfällen för alla barn och elever att använda sitt språk i tal och skrift, för att berätta och redogöra, samtala och argumentera, i små och stora grupper, tillsammans med vuxna och med jämnåriga. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Som en del av förskolans, förskoleklassens och grundskolans strategi och plan för ökad måluppfyllelse i Sandviken kommun, pekas ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ut som betydelsefullt och så grundläggande att det behövs inom alla ämnesområden. För flerspråkiga barn och elever är det särskilt viktigt att få möjlighet att utveckla sitt modersmål samtidigt som de lär sig sitt andraspråk. Modersmålet är en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse. Ett föränderligt samhälle ställer höga krav på kommunikativa förmågor och att behärska det svenska språket. Nyfikenhet och lust att lära skapas genom språket. Syfte Kärnan i språkutveckling, är att kunna lyssna, tala, samtala samt läsa och skriva. Det är en förmåga att kunna uttrycka sig och förstå andra, likaså förmågan att tänka och reflektera. Planens syfte är att skapa strategier för förskolans, förskoleklassens och grundskolans arbete med barns och elevers språkutveckling i alla ämnen samt att främja en interkulturell förskola och skola. Mål Det övergripande målet är strävansmålen i förskolan och kunskapskraven i grundskolan, samt att barn och elever utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Eleverna ska ha en språkutveckling i enlighet med vad som kan förväntas för att som lägst nå kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Det innebär att barn och elever ska ha förmåga att lyssna, tala, samtala samt läsa och skriva. För att synliggöra och följa barns och elevers språkutveckling kartläggs och bedöms följande förmågor: 1. Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala 2. Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form 3. Grundläggande läs- och skrivförmåga 4. Grundläggande läsförståelse 5. Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika begrepp blir begripliga och funktionella

3 Framgångsfaktorer Samtalet är den mest grundläggande språkutvecklande framgångsfaktorn för alla åldrar. Det bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man samtalar, berättar och använder språket i sociala sammanhang. I Sandvikens kommun har även följande områden identifierats som framgångsfaktorer för alla barn och elevers språkutveckling: Stimulans av barns nyfikenhet, lust och intresse för att lyssna och samtala om olika bilder/texter/böcker samt elevers läslust och läsintresse inom olika områden, texttyper och genrer Stimulans för utveckling av språklig medvetenhet Systematiskt arbete för att möjliggöra tidig upptäckt av tal- och språksvårigheter samt läsoch skrivsvårigheter Strukturerat arbete med barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd Språk-, ord- och begreppsutveckling är en integrerad del av all undervisning Analys av arbetet med språkutveckling inom ramen för förskolornas, förskoleklassens, grundskolans samt förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Vid övergångar inom och mellan skolformer tillvaratas och byggs det vidare på barns och elevers tidigare kunskaper och färdigheter Utvärdering och revidering Barns och elevers språkliga utveckling är en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete och följs upp i den årliga pedagogiska revisionen i september/oktober. I januari/februari sker uppföljningen genom bedömning av höstterminens resultat. Sammanställningar och analyser sker på barn- och elevnivå, förskole- och skolnivå samt kommunnivå utifrån språkutvecklingsplanens målområden. Förskolechef och rektor ansvarar för att sammanställa resultat på barn- och elevnivå samt förskole- och skolnivå. Skolformschef för förskola och grundskola sammanställer på kommunnivå. I de fall elever inte har en språkutveckling i enlighet med vad som kan förväntas för att nå kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9 görs en analys med förslag på vilka åtgärder som ska vidtas. I förskolans språkutvecklande arbete ligger fokus på kommunikation och språklig medvetenhet, där AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och Språktåget ingår. Till stöd för skolornas språkutvecklande arbete finns flera olika metoder och modeller. Det viktiga är inte vilken metod som väljs utan att den bidrar till elevens språkutveckling. Språkutvecklingsplanen för förskoleklass till åk 9 färdigställdes 2012 och innefattar även förskolan sedan maj Aktiviteter för att nå målen presenteras nedan. Planen och därmed åtgärderna utvärderas och revideras vid varje läsårsslut.

4 AKTIVITETER läsåret 15/16 förskolan 1. Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala 2. Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form Vid övergångar är det viktigt att tillvarata och bygga vidare på barns och elevers tidigare kunskaper och färdigheter. Mål 1. Kommunikativ förmåga Utbildning i AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation Utsedda Förskollärare/barnskötare 2015/2016 Ansvar: Förskollärare med specialkompetens och talpedagog Språktåget: Arbete med kartläggning och dokumentation av språkutveckling Förskollärare/barnskötare. Ansvar: Förskolechef i samverkan med talpedagog Mål 2. Språklig medvetenhet Språktåget: Arbete med kartläggning och dokumentation av språkutveckling Förskollärare/barnskötare Ansvar: Förskolechef i samverkan med talpedagog

5 AKTIVITETER läsåret 2015/2016 och 2016/2017 grundskolan 1. Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala 2. Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form 3. Grundläggande läs- och skrivförmåga 4. Grundläggande läsförståelse 5. Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika begrepp blir begripliga och funktionella Vid övergångar är det viktigt att tillvarata och bygga vidare på barns och elevers tidigare kunskaper och färdigheter. Mål 1. Kommunikativ förmåga Läslyftet: Förskoleklasslärare 2015/2016 samarbete biblioteket o Modul: Samtal om text Ansvar: rektor och utsedda handledare Mål 2. Språklig medvetenhet Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling o Förskoleklasslärare Läslyftet: Förskoleklasslärare 2015/2016 o Modul: Skapa läsintresse Ansvar: rektor och utsedda handledare Mål 3. Grundläggande läs- och skrivförmåga 2016/2017 Läslyftet: Modersmålslärare o Modul: Att främja elevers lärande genom språkutveckling: fokus SO/NO Ansvar: rektor och utsedda handledare Mål 4. Grundläggande läsförståelse - fortlöpande Månatliga nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling o Ämnesnätverk o Speciallärarnätverk o ASL-nätverk Ansvar: rektor, nätverkledare och nyckelpersoner Mål 5. Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika begrepp blir begripliga och funktionella Fortsatta månatliga träffar på den egna skolan, förskoleklass åk 9 o Skolverkets Läslyft - förslag modul: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen (ht - 15) o En läsande klass o Aktiv läskraft, Mellanstadiet: Barbro Westlund (juli -15) o Aktiv läskraft, Högstadiet: Barbro Westlund (april -15) o Språk i alla ämnen, handbok för kunskaps och språkutvecklande undervisning: Hanna Stenhagen åk 4-9 o Uppdrag språklyft: åk 1-3 idématerial till Skolverkets Nya Språket lyfter, åk 1-3 samt åk 4-6 o Läsförståelse genom strukturerade textsamtal för elever som behöver extra stöd: Monica Reichenberg/Ingvar Lundberg och en studiehandledning Ansvar: rektor och nyckelpersoner på respektive skola

6 Kunskapsförvaltningen