Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning"

Björn Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Dagens innehåll

2 Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

3 Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering av ett didaktiskt fokus.

5 Erfarenheter handledarutbildning allt för grundläggande och generell tillgång till i högre grad, för ett kollegialt lärande, adekvata handledarstrategier önskemål om fördjupad koppling till aktuell forskning, beprövad erfarenhet och pedagogik/didaktik/metodik Önskemål om att få ligga steget före

handledarstrategier önskemål om fördjupad koppling till aktuell

6 En regional handledarutbildning En regionalt organiserad handledarutbildning, i samverkan med Högskolan i Halmstad m.fl., skulle komma att utgå från och inspireras av den kursbeskrivning och det innehåll som Skolverket tagit fram och anser vara adekvat. Utöver detta skulle en regional handledarutbildning också innebära en möjlighet att ytterligare utveckla och anpassa en sådan utbildning efter regionens mer specifika, gemensamma behov.

, skulle komma att utgå från och inspireras av den kursbeskrivning och det innehåll som Skolverket tagit fram

7 Möjligheter Att skapa en regional handledarutbildning, med en fördjupad koppling till regionens behov, skulle också ge kommuner/huvudmän en tillgång till flera utbildade handledare i den egna organisationen. En regional handledarutbildning kan starta upp tidigare och behöver inte ligga parallellt vilket stärker handledaren i sin roll.

utbildade handledare i den egna organisationen.

8 Tolkning av illustration av den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling.

9 Önskemål innehåll Föreläsning kring systematiskt kvalitetsarbete Samtal om samtal- kompetensutveckling i olika metoder för kollegialt lärande Det professionella samtalet Pedagogisk processrelaterad handledning Kunskapande samtal, kommunikativ praxis Textsamtal före, under och efter läsning Integrering mellan ämnesdidaktik och handledarkompetens Ledarskap; handledarens roll, förhållningssätt och bemötande som mentor/ledare Hantera att Läslyftet vänder sig till samtliga pedagoger, hur handledaren kan möta pedagoger i ämnen som inte traditionellt fokuserar på språkutveckling

läsning Integrering mellan ämnesdidaktik och handledarkompetens Ledarskap; handledarens roll, förhållningssätt och bemötande som mentor/ledare

10 Vilka behov kan ni redan idag se utifrån ett handledarskap hos er kommun/huvudman i förhållande till de förstelärare, specialpedagoger och lärare som kan tänkas fungera som handledare inom Läslyftet? Vilket innehåll ser vi som viktigt i en handledarutbildning med ett språkdidaktiskt fokus? Vad är viktigt ur ett handledande perspektiv? Vad är viktigt ur ett didaktiskt perspektiv? Vilka olika kompetenser finns hos kommunen/huvudmannen som kan vara en tillgång i organisationen av en handledarutbildning?

Vilket innehåll ser vi som viktigt i en handledarutbildning med ett språkdidaktiskt fokus?

11 Nuläge

12 Läslyftet i förskolan Syfte: Att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga Fokus: det kollegiala lärandet Materialet färdigt under 2016, allra senast augusti Behov av utbildade handledare? Fortbildningsmodell: 1 modul/8 delar per termin. Ca 30h. Styrker behovet av organiserad kollegial tid. Hur organiserar förskolan vanligtvis det kontinuerliga fortbildningsarbetet? Vad krävs av materialet för att det ska fungera i förskolans vardag? Tankar kring hur materialet bör utformas för att passa förskolans verksamhet bäst- moduler respektive stödmaterial? Riktar sig till förskolan- inte bara förskollärarna Ska det innebära en uppdelning?

Hur organiserar förskolan vanligtvis det kontinuerliga fortbildningsarbetet? Vad krävs av materialet för att det ska fungera i förskolans vardag?

13 Bedömningsstöd åk 1-3 Inför 2014 fick Skolverket ett regeringsuppdrag att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Syfte: Ska kunna användas redan i åk 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling och matematik eller för att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Nära kopplat till extra anpassningar och särskilt stöd. Vi kan inte med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna.

Syfte: Ska kunna användas redan i åk 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och

14 Två bedömningsstöd Bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och skrivutveckling. Utvecklas av inst för nordiska språk vid Uppsala univ. Relaterar till NSL. Bedömningsstöd i åk 1-3 i matematik, taluppfattning. Utvecklas av PRIM-gruppen vid Stockholms univ. Relaterar till Bedömning för lärande i matematik.

Bedömningsstöd i åk 1-3 i matematik, taluppfattning.

15 Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läsoch skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Det är i nuläget tänkt som ett frivilligt material men politiken pratar om det som ett obligatoriskt material. Skolverket vet i nuläget inte om de kan vänta ett uppdrag att göra det obligatoriskt. Materialet måste hålla även om det blir obligatoriskt. Ev ta fram ett läsmål i koppling till läsa, skriva, räkna garantin.

Det är i nuläget tänkt som ett frivilligt material men politiken pratar om det som ett obligatoriskt

16 Ska användas i åk 1-3. Ett till två tillfällen per termin tom hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska man använda bedömningsstödet och pröva mot avstämning C för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. NP under våren. Identifierar kritiska punkter i elevens läs- och skrivrespektive matematiska utveckling. Stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling. Relatera till andra skolverksmaterial. Publiceras i april 2015 på Skolverkets webbplats. Krav: det ska kunna användas under pågående läsår. Identifierar kritiska punkter i elevens språk och matematik utveckling. Kopplar till NSL, matematik och Läslyftet.

Identifierar kritiska punkter i elevens läs- och skrivrespektive matematiska utveckling.

17 Materialet innehåller två sammanställningsblanketter i förhållande till A-C. Här gör läraren en summativ bedömning vid ett avstämningstillfälle (namnteckning och dateras). Materialet ska användas för att stämma av elevernas kunskaper vid ett helst två tillfällen per läsår. Tagit ställning till vad som är rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. Åk 1: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har då eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt allt i A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar görs. Det handlar inte om att göra nya kunskapskrav. Det som är viktigt med materialet är att ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare med sin undervisning.

Tagit ställning till vad som är rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. Åk 1: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B.

18 Innehåll: Lärarinformation Handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till NSL. Elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler. Tex Läsa A: Teo och Tanja bokstavsprotokoll, ord, text, kopplat till analysen Läsa. Två ljudfiler på varje avstämning. Underlag för läsa respektive skriva för lärares dokumentation och sammanställning. Sammanställning- hur går vi vidare? (blankett) Iakttagelser och vidare undervisning för elevens vidare utveckling. Översikt och navigering för hur det hänger ihop. Samma upplägg som NSL.

Tex Läsa A: Teo och Tanja bokstavsprotokoll, ord, text, kopplat till analysen Läsa. Två ljudfiler på varje avstämning.

19 Det är ett bedömningsstöd för utbildade lärare att användadet är inte ett undervisningsstöd! Hur förhålla oss till bedömningsstödet i förhållande till användning i F-klass? Det har under utprövningen visat sig vara svårt att hitta de elever i åk 1 som är på bokstavsljudsnivå. Rädsla- att det blir fler speciallärare som efterfrågas istället för att se till den egna undervisningen! Bedömningen är till för att ge läraren möjlighet att utveckla sin undervisning. Att eleven har rätt till anpassningar och stöd.

Det har under utprövningen visat sig vara svårt att hitta de elever i åk 1 som är på bokstavsljudsnivå.

20 OECD 21st century skills I april kommer OECDs rapport om Sverige. Sverige kommer få kritik för att vi inte har ett tillräckligt forskningsbaserat arbetssätt- både gällande sak och form. OECD- Eleverna trivs med de lär sig inte Inte bara min undervisning och det jag presenterar för eleverna har forskningsstöd. Även mitt sätt att presentera måste ha forskningsstöd. Forskningsbaserat arbetssätt- inte bara fokus på sak utan även i allra högsta grad formen-> bästa tillgängliga kunskap och evidens-> 1. Vetenskaplig grund- klassiskt framtagen empiri 2. Beprövad erfarenhet- annan systematiskt framtagen kunskap.

OECD- Eleverna trivs med de lär sig inte Inte bara min undervisning och det jag presenterar för eleverna har forskningsstöd.

21 Kompetensutvecklingsstöd Sju timmar om klassrumskommunikation- ett kompetensutvecklingsverktyg. Kan användas parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Finns delar som riktar sig till förskolan också. Det finns även Se vilka olika visar vilka som är på gång.

Relevanta dokument

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -