Svar på interpellation från Eva-Lotta Ekelund (MFP) om elever i behov av anpassningar och särskilt stöd

Transkript

1 Svar på interpellation från Eva-Lotta Ekelund (MFP) om elever i behov av anpassningar och särskilt stöd Allmänt Övergången från en i huvudsak centraliserad elevhälsa i form av resurscentrum innebar inte i sig några neddragningar av elevhälsoresurser. Däremot stärktes det lokala elevhälsoarbetet på så sätt att de enskilda skolenheterna fick förutsättningar att bygga upp sina lokala elevhälsoteam i enlighet med skollagens föreskrifter om att det på skolenheten ska finnas tillgång till elevhälsans kompetenser. Under det läsår som föregick övergången från Resurscentrum till lokal elevhälsa i kombination med en minskad central elevhälsa minskades i viss utsträckning antalet tjänster inom elevhälsan. Detta berodde på att organisationen anpassades till den beslutade budgetramen. Antalet specialpedagoger och speciallärare som ingår i den lokala elevhälsan på de olika skolorna har successivt utökats under de senaste två åren, vilket innebär att skolorna tidigare än förut kan ge elever med behov av stöd tidiga insatser. Arbetet med tidiga insatser för eleverna har därmed stärkts under de senaste två åren, och tolkningen av begreppet innebär i detta sammanhang ingen motsättning mot Mariefredspartiets uppfattning. Den nya regleringen om lärarens ansvar för extra anpassningar för elever i behov av stöd innebär att en lärare ska kunna sätta in stöd för en elevs kunskapsutveckling så fort han eller hon uppmärksammar att eleven har svårigheter i sin skolsituation. Eleven får då stöd tidigare och som en del av den vanliga undervisningen jämfört med den tidigare regleringen där insatser i form av särskilt stöd och åtgärdsprogram var den korrekta arbetsgången. Barn- och utbildningsnämnden har sedan tidigare beslutat om en plan för uppföljning av eleverna tidiga språkliga och matematiska utveckling. Planen för uppföljning av den språkliga utvecklingen reviderades och började implementeras under höstterminen 2016 och omfattar i dagsläget årskurserna F- 3. Planen för uppföljning av den matematiska förståelsen kommer att revideras under vårterminen 2017 och börja implementeras under höstterminen 2017 för samma årskurser. Samtidigt har samverkan för förskolan och återkopplingen av elevernas uppnådda förmågor stärkts på så sätt att det numera ingår i planen att resultaten ska återkopplas till förskolan. Därigenom får förskolan återkoppling på huruvida deras arbete med barnens språkutveckling och matematiska förmågor har givit resultat och förberett dem för skolstart på rätt sätt. Ämnesutvecklaren i svenska har nu, sedan uppföljningsplanen är färdigställd, i uppdrag att träffa undervisande lärare på de olika skolorna för att följa upp resultaten och komma med förslag på hur dessa bör påverka undervisningen.

2 Ämnesutvecklaren i matematik kommer att få motsvarande uppdrag när planen i matematik färdigställts och genomförts första terminen. Grundskolan har på verksamhetschefens uppdrag sedan en tid gått igenom rutinerna för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd och uppdaterat sina blanketter för elevhälsoarbetet. Blanketterna har gjorts processtyrande. Verksamhetschefen har också gett den övergripande specialpedagogen i uppdrag att se över rutinerna för elevhälsoarbetet och komma med rekommendationer på utvecklingsområden. I grundskolans gemensamma kompetensutvecklingsplan ligger kompetensutveckling för samtliga pedagoger i verktyg för elevernas kunskapsutveckling som aktuell forskning visar är särskilt effektiva. Läsåret 2015/2016 låg fokus på språkutvecklande arbetssätt och 2016/2017 ligger fokus på bedömning för lärande. För kommande läsår planeras för kompetensutveckling om inkluderande lärmiljöer. Dessa insatser syftar till att ge lärarna fortlöpande kompetensutveckling som påverkar klassrumspraktiken i gynnsam riktning. Samtidigt görs en organisationsöversyn där den samverkade organisationen tydligare anger vilka kompetenser organisationen behöver bemannas med för att optimera lärmiljön för elevernas. Det innebär att pedagogiskt utbildad personal prioriteras. I de rutiner för uppföljning och utveckling som skolorna ser över och reviderar ingår också en tätare uppföljning av elevernas kunskapsresultat med fokus på åtgärder för de elever som inte uppnår kunskapsresultaten. Att inrätta och placera elever i särskilda undervisningsgrupper får aldrig bli en generell lösning för elever i behov av särskilt stöd. Särskiljande lösningar tenderar att bli permanenta för eleverna, och elevernas resultat i sådana grupper tenderar att bli mycket låga. Därför ska sådana mer omfattande och särskiljande placeringar i möjligaste mån undvikas och enbart användas när hemskolan har uttömt sina möjligheter att skapa en god undervisningssituation för eleven. För elever i behov av ett mindre sammanhang skapar skolorna nu i stället främst olika former av grupper dit eleverna utifrån sina behov kan gå under delar av skolveckan utan att för den skull tappa kontakten med sitt sociala sammanhang i klassen.

3 Fråga: På vilket sätt har situationen för elever i behov av stöd förbättrats under 2016? Se ovan. Fråga: Får alla elever som behöver det rätt och tillräckligt stöd i form av anpassningar och särskilt stöd? Hur vet man det? Skolorna arbetar aktivt för att fånga upp elever i behov av stöd, antingen genom extra anpassningar eller särskilt stöd. En viktig indikator för detta är elevernas kunskapsresultat i relation till kunskapskraven tillsammans med ansvariga lärares observationer av eleverna. Bedömningen är att samtliga elever som behöver stöd får detta. Huruvida stödet är tillräckligt är svårt att bedöma, särskilt som en elevs behov av stöd kan variera över tid. Eftersom det finns en grupp elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg finns det anledning att anta att stödet till eleverna behöver fortsätta att utvecklas. Framför allt behöver skolan kunna rekrytera en större bredd av kompetenser. Fråga: Vad är resultatet av verksamhetschefens uppföljning av skolornas arbete med elever i behov av anpassningar och särskilt stöd? Se ovan. Utöver vad som sägs ovan kommer samtliga grundskolor under ett par år framöver att genomgå Skolverkets utvecklingsprogram Specialpedagogiklyftet. Fråga: Hur ser den praxis ut som har skapats för att tillse att stödet sätts in i ett tidigt stadium? Praxis beskrivs i respektive skolas lokala rutiner för elevhälsoarbetet. Se i övrigt ovan. Fråga: Hur många elevassistenter har ersatts av särskilt skickliga pedagoger för de barn som har störst behov? Frågan går inte att besvara utifrån ovanstående formulering, eftersom antalet anställda personer i olika yrkesfunktioner påverkas av flera olika faktorer. Arbete med att anställa pedagogiskt utbildad personal framför outbildad sådan pågår inom ramen för tjänsteprocessen inför kommande läsår. I detta arbete ingår att tjänster som i dagsläget bemannas med outbildad personal i viss utsträckning konverteras till tjänster som ska bemannas med pedagogiskt utbildad personal.

4 Maria Antropowa Ehrnfelt (M) Ordförande barn- och utbildningsnämnden

5