AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

Transkript

1 AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

2 Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

3 BAKGRUND SKOLSITUATIONEN FÖR ELEVER MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND ELEVER MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND¹ når skolans kunskapsmål i mycket lägre utsträckning än andra elever. Det visar bland annat Autism- och Aspergerförbundets medlemsundersökningar. Det råder en omfattande brist på autismspecifik kompetens inom skolan. En del elever far så illa av att mötas med oförståelse och okunskap att de inte orkar med sin skolgång. Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsundersökning från 2016 är många av eleverna med autism hemma under en längre eller kortare period på grund av skolsituationen². I synnerhet gäller detta flickor i de högre årskurserna. Endast 44 procent av de elever som fick betyg höstterminen 2015 var godkända i svenska, engelska och matematik³. JURIDISKA UTGÅNGSPUNKTER Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Enligt diskrimineringslagen är bristande tillgänglighet en form av diskriminering⁴. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. För en elev med funktionsnedsättning gäller att skolhuvudmannen, enligt skollagen, är skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan exempelvis ges i form av särskilda insatser från lärare och elevhälsa, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. OM DET BEFARAS att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven så ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar i undervisningen. När extra anpassningar prövats och inte räckt till ska behov av särskilt stöd utredas. Om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga kan skolan istället direkt utreda behov av särskilt stöd⁵. Det är rektor som ska se till att elevens behov utreds och att ett åtgärdsprogram utarbetas, där behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgår⁶. ELEVER SOM TILL följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser⁷. Enligt Skolverkets allmänna råd innebär detta att eleven ska ges stöd även om denne når de kunskapskrav som minst ska uppnås⁸. ELEVEN HAR RÄTT till extra anpassningar eller särskilt stöd även om denne når skolans kunskapskrav. Denna rätt förutsätter att skolan bedömer att eleven har andra svårigheter, i exempelvis det sociala samspelet eller har upprepad eller långvarig skolfrånvaro, som längre fram under skoltiden kan medföra svårigheter att uppnå kunskapskraven⁹. ELEVER MED AUTISM, men utan utvecklingsstörning, tillhör enligt den nya skollagen inte längre målgruppen för grundsärskolan. Det innebär att de från och med läsåret 2011/12 läser enligt grundskolans läroplan och kursplaner. Det finns ett mindre antal elever i denna elevgrupp som har en så ojämn begåvningsprofil att de, trots att de inte kan komma i fråga för diagnosen utvecklingsstörning, inte har förutsättningarna att klara av grundskolans läroplan. MÅNGA AV DE skolor som är specialiserade på elever med autismspektrumtillstånd är fristående skolor. De fristående skolorna får bidrag från elevens hemkommun i form av tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Reglerna för tilläggsbeloppet har ändrats i skollagen och fr.o.m ska tilläggsbeloppet vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov och lämnas till ett barn eller en elev med stora inlärningssvårigheter om behov av det finns i undervisningen. Autism- och Aspergerförbundet kommer att bevaka den nya tillämpningen både avseende de kommunala och de fristående skolorna. 3

4 SYNPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET eftersträvar en skola för alla. Inkludering är inte nödvändigtvis ett begrepp med positiv innebörd för elever med autismspektrumtillstånd. Istället föredrar Autism- och Aspergerförbundet att tala om en inkluderande skola; en skola där det finns plats för alla elever oavsett deras olikheter, där alla elever är delaktiga, där verksamheten anpassas till att fungera för individen. För att detta ska bli möjligt krävs bland annat autismspecifik kompetens, då autismspektrumtillstånd är en funktionsnedsättning som är specifik, ovanlig och svår att förstå utan särskild kunskap och erfarenhet. FÖR OSS ÄR DET en självklarhet att elever med autismspektrumtillstånd ska ges sådant stöd i skolan att de kan uppnå minst godkända betyg i samma utsträckning som andra elever. I dagsläget är vi långt ifrån detta mål. KOMPETENS För att elever med autismspektrumtillstånd ska ges samma förutsättningar som andra att lyckas krävs en kraftig kompetenshöjning inom skolan. Följande förutsättningar måste uppfyllas: Blivande lärare behöver få god kunskap om autismspektrumtillstånd i sin grundutbildning. En kurs om detta, motsvarande minst fem veckors heltidsstudier, bör ingå på samtliga lärarprogram. För några yrkesgrupper i skolans värld är specialkompetens särskilt viktigt. Till dessa hör specialpedagoger och speciallärare. Specialpedagoger ska ansvara för och leda utformningen av det särskilda stödet. Hur det särskilda stödet ska organiseras måste analyseras på alla nivåer inom skolan; på individnivå, utifrån lärarnas arbetssituation, klassens storlek, med mera. Specialpedagoger ska kunna ge handledning till rektorer, lärare, elevassistenter och annan personal. För de som studerar till specialpedagoger eller speciallärare bör det ingå minst en halv termins heltidsstudier om autismspektrumtillstånd. Minst två autismspecialiserade specialpedagoger bör finnas i varje kommun; en inom särskola och särgymnasium samt en inom grundskola och gymnasieskola. I deras utbildning bör det ingå minst en termins heltidsstudier om autismspektrumtillstånd. Speciallärarprogrammet bör utökas med en inriktning mot autismspektrumtillstånd. Att rektorerna har goda kunskaper om elever med autismspektrumtillstånd är av avgörande betydelse. Rektor ska ta initiativ och ansvar för att utredning genomförs då signaler kommer om att en elev är i behov av särskilt stöd. Adekvata kunskaper är av stor betydelse för att rektor ska kunna göra riktiga bedömningar och förstå vidden av vissa svårigheter. Inom den obligatoriska rektorsutbildningen bör det ingå ett avsnitt om autismspektrumtillstånd. Elevassistenter måste ha genomgått en grundutbildning om autismspektrumtillstånd för att kunna ge adekvat stöd. Detta är ofta den personalgrupp som finns närmast eleverna och som tillbringar mest tid med dem. Utbildade elevassistenter och i övrigt bättre arbetsvillkor för denna personalgrupp är av stor betydelse för skolsituationen när det gäller elever med autism. Autismoch Aspergerförbundet förordar att kommunerna i första hand anställer utbildade/behöriga elevassistenter. Vi vill dock poängtera att det alltid är lärarna som har det pedagogiska ansvaret i skolan, oavsett om elevassistenterna har autismspecifik kompetens eller inte. ARBETSSÄTT OCH LEDNING Personlig introduktion av en elev är viktig och ett krav som alltid bör ställas då en ny elevassistent och/eller lärare ska börja arbeta med en elev med autismspektrumtillstånd. Introduktionen ska ges av vårdnadshavare, elevhälsan, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och/eller ungdomspsykiatrin och andra som utgör nätverket kring eleven. Skolan ska vid pedagogisk metodhandledning kring en elev med autismspektrumtillstånd alltid bjuda in elevens föräldrar. 4

5 En skola för alla, inte en skola för alla 5

6 EN SYSTEMATISK KVALITETSKONTROLL bör införas i alla skolor. Med detta avses att skolan ska redovisa hur man strukturerar sitt arbetssätt för att kunna ta emot elever med autismspektrumtillstånd. Även vilket stöd skolan ger dessa elever så att de ges samma förutsättningar som andra elever att nå skolans mål. Kvalitetskontroll i skolan för elever med autismspektrumtillstånd ska även innehålla en redovisning av måluppfyllelse. FÖR ELEVER MED autismspektrumtillstånd är inlärningsmiljön av stor vikt. Det är mycket vanligt med perceptionsstörningar hos dessa elever och för dem bör ovidkommande sinnesintryck som exempelvis störande ljud eller irriterande ljus minimeras. Även den sociala miljön är avgörande för hur en elev med autismspektrumtillstånd upplever skolan. Den fria tiden i skolan måste struktureras så att den får mening och inte blir alltför energikrävande. Elever med autism är särskilt utsatta i situationer och miljöer där det inte finns struktur och där tillvaron inte är förutsägbar; bland annat för att man har en bristande förmåga att hantera det sociala samspelet som då uppstår. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för en inkluderande skola med full delaktighet.¹⁰ STYRDOKUMENT Målgruppsparagrafen (skollagen 29 Kap. 8 ) måste ändras så att de elever med autism elever som saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål får läsa enligt grundsärskolans läroplan och kursplan. Så länge inte alla svenska grundskolor kan erbjuda en lärmiljö fullt anpassad för alla elever med autism måste elever med ett särskilt stort behov av stöd ges möjlighet att gå i grundsärskolan. Ett förslag till formulering som bättre beskriver grundsärskolans målgrupp är: SKOLLAGEN BEHÖVER ÄNDRAS så att kommunerna inte kan neka tilläggsbelopp till fristående skolor på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. SKAPA NATIONELLT KUNSKAPSCENTER FÖR ELEVER MED AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND För att kunna utveckla stödet till de elever som inte når skolans mål eller har hög frånvaro är det viktigt att känna till de bakomliggande orsakerna, vad som i övrigt brister i skolmiljön och vad skolan gör för att hjälpa dessa elever. Autism- och Aspergerförbundet förordar att Skolverket, som ansvarig myndighet, inhämtar och sammanställer information om elever med funktionsnedsättning. Här bör elever med autismspektrumtillstånd på särskolenivå utgöra en kategori, medan autismspektrumtillstånd på grundskolenivå bör utgöra en annan. Utan en sådan kunskapsbank är det svårt att ta ett samlat grepp för att uppnå en bättre skolgång för dessa elever. ETT NATIONELLT KUNSKAPSCENTER måste inrättas för att säkerställa kunskapsutvecklingen inom autismområdet samt för att bevaka och sprida forskning. Copyright Autism- och Aspergerförbundet, Foto: Christina Teuchler Grafisk form: Sofie Ekholm elever som på grund av en begåvningsmässig eller kognitiv funktionsnedsättning, som exempelvis utvecklingsstörning, autism och förvärvad hjärnskada, saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål har rätt att gå i särskola ¹Med begreppet elever med autismspektrumtillstånd avses elever med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. ² Våren 2016 genomförde Autism- och Aspergerförbundet i samarbete med Demoskop en medlemsundersökning för elever med någon form av autism. Totalt besvarade 1799 personer enkäten. Måluppfyllelsen låg totalt på 44 % i ämnena svenska, matematik och engelska. Det kan jämföras med att 87,3 % av alla elever uppnådde gymnasiebehörighet våren Dessutom var skolfrånvaron hög: i genomsnitt 46 % och för flickor så hög som 55 %. Detta stämmer väl med de signaler vi får från medlemmar om hur svårt barn med autism har det i skolan. Skälen till frånvaron handlar primärt om bristande autismkompetens hos personalen, bristande anpassning av skolmiljön, bristande stöd i lärsituationer och i sociala situationer. ³ Uppgifterna om betygen är från Autism- och Aspergerförbundets medlemsundersökning från ⁴ Diskrimineringslag (2008:567). ⁵ Skollag (2010:800) 3 kap. 5 a och 8 ⁶ Skollag (2010:800) 3 kap. 9. ⁷ Skollag (2010:800) 3 kap. 3. ⁸ Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Sidan 10. ⁹ Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Sidorna ¹⁰ 6