RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

Transkript

1 RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra barn. I dag är många unga med funktionsnedsättningar missnöjda med sina liv. De har svårare att få jobb, har sämre studieresultat och mår sämre än andra unga. Upplevelsen från unga är att man får kämpa mycket mer än andra både för att få det man vill, men också för att få det man har rätt till. 1 Barn och ungdomar med funktionsnedsättning har samma rätt till utbildning som alla andra. Det säger till exempel FN:s konvention om barnets rättigheter 2, FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning och skollagen. I Barnkonventionens artikel 28 och 29 understryks barnets rätt till en kostnadsfri, tillgänglig och likvärdig utbildning som ska vara stimulerande och utvecklande. Sverige har emellertid fått kritik från FN:s barnrättskommitté 3 som har pekat på att svensk skola inte ger barn med funktionsnedsättning tillgång till utbildning på samma villkor som andra barn. Kritiken gäller också att lärare och pedagoger saknar tillräckliga kunskaper om barn med funktionsnedsättning i skolan. Skolinspektionens granskning av svensk skola visar att två vanliga brister är bristande särskilt stöd samt att undervisningen inte anpassas tillräckligt efter elevernas förutsättningar och behov. 4 Även Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomars (RBU) medlemsenkät 5 från 2011 visar på dessa problem. Var tredje förälder som besvarat enkäten anser att deras barn inte får det särskilda stöd som han eller hon behöver. Enkäten visar också att endast var tredje förälder upplever att barnet har samma möjlighet till ett fritt skolval som andra barn, och att var tionde barn har nekats plats på en skola på grund av att skolan inte varit fysiskt tillgänglig. Det finns ett starkt stöd för inkludering i skollagen 6, men samtidigt råder ofta osäkerhet kring hur inkluderingen ska förverkligas i skolvardagen. Rädda Barnen och RBU ser att många skolor genomsyras av attityder och föreställningar om elever med funktionsnedsättning som bidrar till att 2 3

3 deras behov inte tillgodoses, till exempel genom att de möts med lägre förväntningar eller att de inte alltid inkluderas i undervisningen eller i den övriga skolverksamheten. Jag får gå in bakvägen när jag går på museum med min klass. Det är inte kul, det känns väldigt fel. Jag vill gå in samma väg som alla andra, är det för mycket att begära?. 7 En av grundprinciperna i Barnkonventionen är att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. För att bedöma vad som är barnets bästa måste vuxna lyssna till barnet och ta till sig vad hon eller han ser som problem och lösningar. Barn har enligt Barnkonventionen artikel 12 en grundläggande rätt till inflytande i alla frågor som rör dem. Men vuxenvärlden får aldrig glömma att det är de vuxna de med makt- som bär ansvaret för att någonting sker och att lösningarna är långsiktiga. Det ansvaret bär aldrig barnet. 8 Barnperspektivet är ett viktigt begrepp i Barnkonventionen. En viktig utgångspunkt när man försöker definiera barnperspektivet är att vuxna aldrig kan se verkligheten utifrån barnets perspektiv det kan bara barnet. Rädda Barnen och RBU arbetar för en skola som är bra för alla barn! Som ett led i det arbetet har vi tagit fram den här checklistan med ett antal krav då barn med funktionsnedsättningar är en grupp barn som långt ifrån alltid får sina rättigheter tillgodosedda. 9 Rädda Barnens och RBU:s checklista är ett led till att åstadkomma förändring för barnets bästa såväl på nationell som på lokal nivå. Om kraven genomförs bidrar det till en mer likvärdig utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Enligt Barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och ingen ska diskrimineras. 1. Skolan ska räkna med alla I skollagen är inkludering utgångspunkten. Lagen säger att särskilt stöd ska ges inom den vanliga elevgruppen, om det inte finns särskilda skäl för att eleven ska gå i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning. 10 Trots detta ser man en utveckling mot en ökad segregering av elever i behov av särskilt stöd snarare än en utveckling mot en mer inkluderad undervisning. 11 Det händer också att lärare förespråkar särlösningar av missriktad omsorg då de antar att det är bättre för eleverna att få avskild och enskild undervisning. Det kan även handla om att lärare tycker att de saknar kompetens och resurser för att kunna ge stödet inom ramen för den vanliga undervisningen. Särlösningar gör det svårare för eleven att utveckla och upprätthålla sociala relationer med elever utan funktionsnedsättning. 12 Skolinspektionens granskningar av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning 13 visar att inkludering inte alltid lyckas. Hänsyn tas inte alltid till elevernas olika förutsättningar och lärandemiljön anpassas inte alltid efter deras behov. Många gånger är det delaktigheten som brister. Elever med funktionsnedsättning kan sitta i samma klassrum som övriga elever men ändå inte vara involverade i klassgemensamma uppgifter. Det händer också att skolan planerar på ett sådant sätt att elever med funktionsnedsättning inte kan vara med på gemensamma aktiviteter som studiebesök och friluftsdagar. I samband med schemaläggning kan tiden också vara snålt tilltagen vilket kan leda till att elever får använda hela rasten till att förflytta sig för att hinna till nästa lektion. Då hinner man inte umgås med sina klasskompisar och riskerar att socialt hamna utanför. Varje skola ska i sin plan mot kränkande behandling och diskriminering säkerställa att elever med funktionsnedsättningar inte blir diskriminerade, direkt eller indirekt i skolan, utan har möjlighet att delta fullt ut i hela skolans verksamhet. Särlösningar ska endast användas när det bäst tillgodoser elevens behov. Elevens egen röst måste vägas in när beslut tas om eventuell särlösning. 4 5

4 2. Rätten att välja skola måste gälla för alla 3. Skolan ska arbeta systematiskt med särskilt stöd Det fria skolvalet ses idag som en självklarhet för de flesta. Men det omfattar inte alla elever. Trots att varje kommun är ansvarig för att tillhandahålla utbildning för alla barn lämnar skollagen dörren öppen för diskriminering av elever med funktionsnedsättning. Enskilda skolor kan med stöd i skollagen 14 neka att ta emot barn med funktionsnedsättning med hänvisning till att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Detta ger kommunen en rätt att frångå barnets och vårdnadshavarens eget val av skola. Ett barn med funktionsnedsättning kan nekas plats på en skola där syskon, grannar och kompisar från förskolan är välkomna. Och i stället hänvisas till en annan skola som ligger långt hemifrån eller där barnet av andra skäl inte vill gå. När det gäller barn utan funktionsnedsättning anses det som en självklar rättighet att de fritt ska kunna välja vilken skola de vill gå i. När barn med funktionsnedsättning nekas denna rätt innebär det en diskriminering enligt artikel 2 i Barnkonventionen. Det fria skolvalet ska vara ett verkligt fritt val för alla barn även för barn med funktionsnedsättning. Möjligheten att neka en elev plats på en skola med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen avskaffas. Bristande särskilt stöd med tillhörande åtgärdsprogram är bland de vanligaste bristerna Skolinspektionen påträffar och så har det varit under många år. 15 Många elever med funktionsnedsättning får inte tillräckligt särskilt stöd för att nå målen och skolorna vet inte om det stöd de ger är relevant. Två tredjedelar av de granskade grundskolorna brister i att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammen ska fungera som ett instrument för att på ett effektivt sätt stödja elever. Tyvärr händer det att åtgärdsprogram kan sakna relevant information om elevens behov och hur det ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det förekommer att skolan enbart anger problem eller svårigheter eleven har utan koppling till kunskapskravet, istället för att ange elevens behov. Skolinspektionens regelbundna tillsyn pekar också på att gymnasieskolan har sämre beredskap att erbjuda särskilt stöd än grundskolan. Fler än hälften av de föräldrar som har besvarat RBU:s medlemsenkät säger att de själva i hög utsträckning har varit tvungna att arbeta för att barnet ska få tillräckliga resurser i skolan. Att vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar upplever skolan som en ständig kamp, vittnar även andra organisationer om. 16 Att ge eleverna adekvat stöd är ett ansvar som åligger skolan, och kan orimligt vara avhängigt hur mycket barnets föräldrar kan och orkar kämpa. Skollagen är tydlig med att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd ges. 17 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas där det framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Lagen säger även att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Att åtgärdsprogrammen håller god kvalitet och är levande dokument i skolans vardag, är avgörande för om en elev i behov av särskilt stöd ska lyckas i skolan. Elever med funktionsnedsättning ska få det särskilda stöd med tillhörande åtgärdsprogram som de enligt lag har rätt till. Skolorna ska arbeta systematiskt med särskilt stöd och använda åtgärdsprogram som ett effektivt verktyg i detta arbete. 6 7

5 4. Elever ska ges inflytande över valet av elevassistent En elev i behov av särskilt stöd kan bedömas behöva en elevassistent som hjälper eleven i skolsituationen. Elevassistenten är en ovärderlig hjälp för en elev med funktionsnedsättning som kan behöva hjälp med både praktiska göromål och stöd i att följa med i undervisningen. Assistentens uppdrag är att överbrygga de hinder som funktionsnedsättningen medför. Assistenten ska ha en praktisk, stödjande och sammanhållande funktion i samband med att uppgifter ska genomföras, vid lektionsövergångar, raster med mera. En assistent tillbringar mycket tid med eleven och ska hjälpa eleven i många olika situationer. För att stödet ska bli lyckat är det en förutsättning att eleven känner sig trygg med assistenten och eleven behöver därför vara delaktig i valet av sin assistent. Ignoreras delaktigheten kan det leda till svårigheter i skolsituationen. Artikel 12 i Barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Den elev som bedöms vara i behov av en elevassistent ska ges största möjliga inflytande över valet av assistent. 5. Skolpersonalens kompetens måste höjas På skolor finns ofta en utbredd kunskapsbrist om funktionsnedsättningar och deras påverkan på lärandet. 18 Det saknas också kunskap om komplexiteten när det gäller olika funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att se hela barnet och dess olika behov och styrkor. Till exempel har många barn med fysiska funktionsnedsättningar också någon form av inlärningssvårighet, vilket även kräver andra stödinsatser. För att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning, med bra bemötande och bra stöd, behöver skolans personal ha kompetens om funktionsnedsättningar och deras pedagogiska konsekvenser. De behöver också ha kunskap om hur de kan anpassa sin undervisning, om olika stöd som kan kompensera svårigheter som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen och var de själva kan få råd och stöd. Idag är låga förväntningar på elever och bristande anpassning av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar ett stort problem. 19 Hur situationen ser ut på varje enskild skola beror till stor del på skolhuvudmannens inställning och på rektors kompetens på området. Enligt LGR är det rektor som leder arbetet, ansvarar för att eleverna får det särskilda stöd som de behöver och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Rektor har mandat att förändra organisationen så att den blir inkluderande och kan initiera och prioritera kompetensutveckling i kollegiet. Därför är det avgörande att också rektor har kunskaper om funktionsnedsättningars betydelse för skolsituationen. Lärarutbildningen stärks så att alla blivande lärare ges grundläggande kunskaper om olika funktionsnedsättningar och deras betydelse för elevernas lärande samt hur undervisningen kan anpassas och var de kan få råd och stöd. Rektorsutbildningen stärks med undervisning om funktionsnedsättningar och deras betydelse för skolsituationen. Skolpersonal ges kontinuerlig kompetensutveckling om funktionsnedsättningar, pedagogiska strategier, delaktighet och icke-diskriminering. 8 9

6 6. Kommuner måste ta ansvar för elever som felplacerats i särskolan 1 Fokus 12. Ungdomsstyrelsen 2012:3. ISBN: Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. ISBN: (p10) CRC/C/SWE/CO/4 12 June 2009 Kommuner runt om i Sverige brister i sina utredningar om placering i grundsärskolan. Skolinspektionen tittade under 2010 och 2011 närmare på 1203 elevärenden i 58 kommuner. 21 Granskningen visade att utredningarna är rättsosäkra och har allvarliga brister. Bland annat saknas utredningar, främst de sociala och medicinska utredningarna, för att kunna bedöma om eleven tillhör rätt målgrupp för särskolan. Knappt fyra procent av ärendena hade ett utredningsunderlag som bestod av psykologiska, pedagogiska, medicinska och sociala bedömningar med god kvalitet. För de barn som inte bedöms klara grundskolans kunskapsmål är grundsärskolan en viktig resurs, men för de barn som hamnar i särskolan på felaktiga grunder kan konsekvenserna bli allvarliga. Jämfört med grundskolan har grundsärskolan lägre kunskapskrav vilket gör att valmöjligheterna till bland annat fortsatta studier blir mer begränsade. Konsekvenserna för den som blir felaktigt placerad i grundsärskolan kan i värsta fall följa livet ut. Det är därför oerhört viktigt att handläggningen är korrekt och att ett mottagande i grundsärskolan grundas på en ordentlig utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. 22 Som första steg måste kommunerna nu se över sina placeringar i grundsärskolan för att upptäcka var man tagit felaktiga beslut och komplettera de utredningar som saknas eller har brister. De elever som på felaktiga grunder placerats i grundsärskolan måste sedan erbjudas sådan kompensation att deras situation så långt som möjligt blir jämförbar med om de fått extra stöd inom ramarna för den ordinarie grundskolan. Oavsett omfattningen av stödbehovet, måste kommunen erbjuda eleven det stöd som eleven behöver för att klara skolgången i grundskolan. 4 En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning enkätsvar från föräldrar, se Skolad eller spolad? RBU. Årsrapport ISBN Skollagen 2010:800 3 kap, 7. 7 Alla ombord- det salutogena museet. ISBN: Får jag vara med? 2008 Rädda Barnen. ISBN: Skolad eller spolad? RBU. Årsrapport ISBN: Skollagen 2010:800 3 kap Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektors hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborgs universitet Läs mer i studien Elever i särskilda undervisningsgrupper som Specialpedagogiska skolmyndigheten publicerade Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan respektive i gymnasieskolan, Skolinspektionens rapporter 2009:6 samt 2010:4. 14 Skollagen 2010:800 9 kap. 15, 10 kap. 30 och 11 kap En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionens rapport dnr :2991, Olika elever samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Se ALLT ÄR EN KAMP - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention, Skollagen 2010:800, 3 kap Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan respektive i gymnasieskolan, Skolinspektionens rapporter 2009:6 samt 2010:4. 19 Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever, Skolinspektionens rapport 2010: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Mottagande i särskolan under lupp. Granskning av handläggning, utredning och information i 58 kommuner. Skolinspektionen Se Skollagen 2010:800 7 kap. 5. Kommunerna tar ansvar för de elever som konstaterats ha blivit felaktigt placerade i grundsärskolan och ge sådant stöd så att de kompenseras för de kunskaper som gått förlorade under den tid de inte deltagit i grundskola

7 Agera lokalt! Använd checklistan som grund. Ta hjälp av Rädda Barnens material Arbeta lokalt med påverkan och kommunikation. Materialet finns som pdf på Du kan även kontakta Rädda Barnens regionkontor för mer information. Ladda gärna ned eller beställ RBU:s årsrapport 2011 Skolad eller spolad? på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU Box 8026, Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 44 Telefon: Plusgiro: Bankgiro: Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: Plusgiro: Bankgiro: