MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK

Transkript

1 MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer Sakkunnig i kvalitetsgranskningsprojekt: - Skolsituationen för elever med autismspektrumtillstånd (AST) Inte enligt mallen - Hemmasittare - Språkintroduktion - Undervisning på sjukhusskola - Särskilt stöd i förskolan 1

2 I vilken ände ska jag börja? 2

3 Verktygslådan Kommunikation 3

4 Principen om barnets bästa - barnets rätt till delaktighet och inflytande Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i första rummet. (art. 3 barnkonventionen) I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap. 10 skollagen). Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag (29 kap. 12 skollagen). Delaktighet och inflytande, för barn och föräldrar i skolan, vad gäller? Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen). Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (4 kap. 12 skollagen)." 4

5 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 skollagen). Skolans kompensatoriska uppdrag Likvärdig utbildning: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas 1 kap. 9 skollagen). En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning). 5

6 Resursfördelning Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8 a skollagen). Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 10 skollagen). Från extra anpassningar till särskilt stöd Individanpassning Extra anpassningar Särskilt stöd 6

7 Stöd i form av extra anpassningar Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap 5 a skollagen). Extra anpassningar - 10 punkter att tänka på Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar. Elevhälsans kompetens tas tillvara. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att denne identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven (avser endast årskurs 1 5 där eleven inte erhåller betyg, jfr 10 kap. 31 skollagen). Skolan använder systematisk metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs. 7

8 Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn (3 kap. 8 skollagen). Utredning forts. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (3 kap. 8 skollagen). 8

9 Särskilt stöd Utformningen: För en elev i grundskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 skollagen). Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning (3 kap. 7 skollagen). Särskilt stöd forts. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning: Om det finns särskilda skäl, får särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till (3 kap. 11 skollagen). Anpassad studiegång: Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som gäller för utbildningen (3 kap. 12 skollagen). 9

10 Särskilt stöd forts. Åtgärdsprogram: Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas (3 kap. 9 skollagen). Vikten av att upprätta hålla en fungerande kommunikation med mitt barns skola. Ta makten över samtalet det är ditt barn det handlar om: Öppet, bekräftande förhållningssätt Dagordning, närvarande Inledning ange tonen Formulera frågor Bli bekväm med lokalen Tala, bli lyssnad på Fråga, fråga om - jag förstår inte, förklara så jag förstår Hur går vi vidare? Minnesanteckningar 10

11 Integrering Elever som definierats som avvikande ska passa in i en helhet som från början inte organiserats utifrån att elever är olika. Inte enligt mallen - Emir, deltagande elev vid Blåskolan, Oskarshamn Ibland protesterar jag om jag inte tycker att jag ska göra något på det sätt som lärare vill. Lärarna behöver gå kurs i hur man förklarar saker och ting och man ska ha större frihet att välja i skolan. Man får inte ha någonting på huvudet och då har jag problem med min luva, för den har jag för att stänga av besvärliga ljud. Skolsystemet är trasigt. 11

12 Inkludering Strävan att från verksamheten att organisera utbildning utifrån den variation som finns hos elever i en grupp. Strävan efter att alla elever undervisas i sin ordinarie klass och att se elevers olikheter som en tillgång i klassen. Tillgänglighetsmodell 12

13 Barnkonsekvensanalys Barnkonventionen har 54 artiklar Huvudprinciper; 2 Skydd mot diskriminering Kan alla vara med? 3 Barnets bästa Är detta det bästa för E? 6 Rätt till liv och utveckling Kan vi göra ngt mer? 12 Rätt att bli hörd Vad tycker barnet? Tillgänglighetsmodellen - indikatorer 13

14 Tillgänglighet kontra extra anpassningar/ särskilt stöd Bedömning och betyg Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav (kursplaner) för olika betygssteg (2.7 Bedömning och betyg Lgr 11). Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper (2.7 Bedömning och betyg, riktlinjer, Lgr 11). 14

15 Vägen till betyg (kunskap) Vart? (målet) Var? Hur? När? Fyra grundläggande förutsättningar Tid Aktivitet Plats Personer 15

16 Pys-paragrafen Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktions-nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (10 kap. 21 skollagen). När kan det bli aktuellt att pysa? Ur Kursplan för ämnet svenska Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. 16

17 När kan det bli aktuellt att pysa?, forts. Ur kursplan för ämnet Idrott och hälsa Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Rätten att välja skola - påverkas den av att jag har ett barn med funktionsnedsättning? En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om: 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas (10 kap. 30 skollagen). 17

18 Vad kan jag göra när mitt barns skolsituation inte fungerar? Prata med skolan först! Vänd dig till rätt myndighet: Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet missförhållanden på skolan, kränkningar, brister i undervisningen, eller ärenden rörande särskilt stöd. Skolväsendets överklagandenämnd: beslut om åtgärdsprogram, placering i särskild undervisningsgrupp (SUND), mottagande i särskola och gymnasieskola. placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavarna önskar. Verktygslådan Strategier Barnets bästa Delaktighet/ inflytande Vägen till kunskap Integrering/ Inkludering/ Tillgänglighet Lärande/ Personlig utveckling 18

19 Referenser Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi, har bl.a. forskat kring trygghetens betydelse för lek och lärande, individuella variationer i trygghetsbehovet och föräldrastöd: Psykologiska perspektiv på sjukdom hos barn Skolverket - Mer om överklagande enligt skollagen, SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglighet, Lisbeth Iglum Rønhovde, fil. kand. specialpedagogik, Norge: Om de bara kunde skärpa sig och för några går det ofta fel Skolinspektionen: Inte enligt mallen Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd, Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor, Omfattande frånvaro en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro, Frågor? 19