Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Transkript

1 Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa

2 Varför idrott och hälsa i grundskolan?

3 Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet!

4 Bilden av ämnet Kunskapsöversikten - Ett aktivitetsämne (ombytt och aktiv) Bollsporter dominerar undervisningen Elever nöjda men vet inte vad de lär sig Pojkar högre betyg än flickor

5 Bilden av ämnet På pojkarnas planhalva- Föreningsaktiva flickor står tillbaka i blandade grupper Skolinspektionen- Hög frånvaro (spontan och befriade)

6 Hur stämmer det med er bild av ämnet?

7 Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar 3. Kursplaner

8 Kursplanen i idrott och hälsa Motiv för ämnet Motiv varför ämnet finns i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg

9 Kursplanen i idrott och hälsa Syfte Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Centralt innehåll åk 7-9 Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Kunskapskrav - betyget A åk 9 Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

10 Kursplanen i idrott och hälsa I huvudsak består utgångspunkterna i kursplanen 2000, men med ny struktur för mål och innehåll. Men några förändringar som Med kunskapsområden blir innehållet tydligare Allsidig rörelseförmåga genom en bredd av aktiviteter är mer framträdande Ökad fokusering på fysisk förmåga och hälsa tydliggör ämnets bidrag till skolans hälsouppdrag har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Avsnitt 2.2 Kunskaper Mål Planera, genomföra och värdera tydliggör ämnets bidrag till skolans uppdrag - Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Avsnitt 1 Skolans uppdrag. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Avsnitt 2.2 Kunskaper Mål Utemiljöns pedagogiska möjligheter uppmärksammas mer

11 Planeringen Tänk på kursplanens alla delar, inkl kunskapskraven, redan i planeringen. Planeringen är till för läraren. Och ska dokumenteras men inget krav på speciella lokala planeringsdokument

12 Syftet Syftet Anger vad undervisningen ska syfta till Ämnets långsiktiga mål

13 Syftet Allsidiga rörelseförmågor Kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hälsan Planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter Samarbetsförmåga och respekt för andra Förutsättningar för alla att delta Kroppsuppfattning och tilltro till den egna förmågan Att vistas i utemiljöer och i naturen Risker och säkerhetsfaktorer

14 Syftet Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

15 FIKA

16

17 Skolans uppdrag vs. ämnets uppdrag Skolan ska sträva efter erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen Lgr 11 avsn. 1 har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Lgr 11 avsn. 2:2

18 Undervisningstid idrott och hälsa Idrott och hälsa 1,6 timmar per vecka Daglig fysisk aktivitet 2,5 timmar per vecka

19 Föreningslivets uppdrag vs. idrott och hälsa RF: Genom att visa mångfalden av idrotter ges barn och ungdomar en möjlighet att attraheras av idrottsrörelsens utbud. Detta leder till ökad fysisk aktivitet och att fler barn och ungdomar engagerar sig i idrottsrörelsen. Skolan: Utveckla allsidiga rörelseförmågor och intresse att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.

20 Varför idrott och hälsa? Ämnesfilmen Exemplet om basketkorgen Poängen är så att säga inte poängen med undervisningen.

21 Hur stämmer det med er bild av ämnet?

22 Centralt innehåll Tre kunskapsområden: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelse Områdena återkommer i alla årskursspann

23 Centralt innehåll Centralt innehåll utgår från ämnets långsiktiga mål i syftet Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

24 Centralt innehåll Centralt innehåll utgår från ämnets långsiktiga mål i syftet Planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och Hälsa och livsstil Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen Rörelse Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Friluftsliv och utevistelse Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

25 Centralt innehåll Visst centralt innehåll finns i alla årskurser Åk 1-3 Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Åk 4-6 Simning i mag- och ryggläge. Åk 7-9 Olika simsätt i mag- och ryggläge. Progressionen från det enkla till det komplexa och sammansatta.

26 Centralt innehåll I senare årskurser tillkommer innehåll Åk 7-9 Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

27 Centralt innehåll Ämnesövergripande innehåll åk 4-6 Idrott och hälsa Geografi SO åk 1-3 Kartors uppbyggnad och symboler. Kartan och dess uppbyggnad Rumsuppfattning mha kartor och väderstreck åk 7-9 Idrott och hälsa Hem- och konsumentkunskap Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Individuella behov av energi och näring t.ex. vid idrottande

28 Hur stämmer det med er bild av ämnet?

29 Kunskapskrav Kunskapskravens konstruktion: -beskriver vad eleven kan och hur eleven visar det. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

30 Kunskapskrav Kunskapskraven utgår från ämnets långsiktiga mål i syftet och relaterar till centralt innehåll. Mål -förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten, Centralt innehåll 4-6 -Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Kunskapskrav åk 6 A -Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.

31 Kunskapskrav Progressionen mellan åk 6 och åk 9 i kunskapskraven I vissa delar är det samma krav för både åk 6 och åk 9 och där är koppling till centralt innehåll viktig. Dvs. det är olika svårighetsgrad på de aktiviteter som ligger till grund för bedömningen.

32 Kunskapskrav- Progression Röra sig allsidigt E C A till viss del relativt väl väl åk 6..sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. åk 9..komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget

33 Kunskapskrav- Progression Genomföra och anpassa utevistelser E C A viss relativt god god åk 6 kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler åk 9 eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden och miljöer och regler

34 Kunskapskrav Progressionen mellan åk 6 och åk 9 i kunskapskraven I andra delar tillkommer krav för åk 9. Dvs. det är även här olika svårighetsgrad på de aktiviteter som ligger till grund för bedömningen. Det som tillkommer är krav på fördjupade kvaliteter på de förmågor som bedöms.

35 Kunskapskrav- Progression Planera, praktiskt genomföra och värdera E C A Åk 6 och 9 enkla och utvecklade och välutvecklade till viss del relativt väl och väl Åk 9 i huvudsak relativt väl väl

36 Kunskapskrav- Progression Planera, praktiskt genomföra och värdera Åk 6 Samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Åk 9 Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

37 Kunskapskrav Betyg när ett ämne har avslutats Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållande som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Skollagen 10 kap. 21

38 Kunskapskrav Betyg ska vara likvärdiga i slutbetyget. Formulera vad olika begrepp står för i åk 9 och ta det som utgångspunkt i diskussionen om vad som är rimligt i tidigare årskurser. Elever behöver olika undervisning för att nå målen.

39 Hur stämmer det med er bild av ämnet?

40 Skolverkets stöd -ämnesfilm, aktuell information och allt ämnesmaterial Publikationer - kommentarmaterial, - diskussionsunderlag - bedömningsstöd generellt och för idrott och hälsa till årsskiftet Konferenser (bedömning åk 6)

41 Några utmaningar i den fortsatta undervisningen -vad är det eleverna lär sig -ett ämne för alla (även de som sliter byxbaken på bänken) -föreningsaktiva elever vs. de som ej är aktiva och hur det påverkar undervisningen och elevernas intresse och måluppfyllelse -flickor och pojkar (se individen och inte könet) -utemiljöns möjligheter i sig själv och att andra platser ger nya perspektiv

42