Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Transkript

1 Idrott och Hälsa Rytm & rörelse

2 Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på om ni vill göra ett dansprogram eller ett motionsprogram. - Dansprogram: Välj minst en låt, - Motionsprogram: Välj minst en låt. Du kan ha en låt för varje del, om tid finns. (Uppvärmning, Huvuddel, Nedvarvning), 2. Lyssna, pulsa och välj - Lyssna och välj musik, 3. Gör en musikanalys Gör musikanalys på era låtar. Tänk på att musiken skall passa till de rörelser ni vill ha med. (Mer information längre fram) 4. Gör en rörelsekoreografi Fundera på vilka rörelser/övningar som kan passa till ert program. Förslag på rörelser kommer ni att få Se länkar youtube. 5. Kontrollera att kroppen är genomarbetad Tänk på att det är bra om hela kroppen stimuleras. 7. Skriv ned programmet Musikanalysen, rörelsebeskrivningar, utvärdering av ert arbete. Använd mallen Rytm och rörelsepass som ni kommer att få. Rita gärna era rörelser. 8. Träna programmet 9. Diskutera hur ni skall redovisa ert program

3 Hur gör man en musikanalys? När man valt en låt som man vill göra en rörelsekoreografi till bör man göra en analys av låten för att se hur den är uppbyggd. En låt består av olika delar som tex. inledning, vers, refräng, mellanspel och solo. Vissa av dessa delar återkommer flera gånger och då kan man göra samma koreografi till dessa. När ni skall göra er analys kan ni välja mellan att göra en lätt analys eller en svår analys. Lätt analys - Lyssna igenom låten och identifiera vilka delar den innehåller. Döp delarna till följande: Fsp: Inledning A: Vers B: Refräng Msp: Mellanspel C: Solo Coda: Avslutning Om tex. refrängen återkommer flera gånger skriver man samma bokstav men om refrängen återkommer fast på ett lite annorlunda sätt skriver man B1 och B2 osv. - Skriv upp den exakta tiden för varje del. Exempel följer nedan: Musikanalys Lätt exempel Titel Anders han kunde Dansa han Artist: Andrew Dufrasne - The Rocker Tid: 2,30 Bpm: 156 DENNA ANALYS ÄR DET NI SKALL GÖRA! Om ni inte gärna vill testa den svåra såklart! Fsp: A1: B: Msp: A2: B: Coda:

4 Svår analys: Väljer ni att göra en svår analys av låten måste ni räkna ut låtens bpm, dvs. beats per minute, antalet pulsslag på en minut. Du får då reda på hur snabb eller långsam låten är. - Lyssna igenom låten och identifiera vilka delar den innehåller. Sätt ett streck för varje takt, dvs 4 pulsslag = 1 takt och skrivs på följande sätt: I - Döp delarna enligt följande: Fsp: Inledning A: Vers B: Refräng Msp: Mellanspel C: Solo Coda: Avslutning Om tex. refrängen återkommer flera gånger skriver man samma bokstav men om refrängen återkommer fast på ett lite annorlunda sätt skriver man B1 och B2 osv. Skriv sedan upp antalet taktpinnar efter varje del. Se exempel nedan: Musikanalys svårt exempel Titel: Jag ljuger så bra Artist: Linda Bengtzing Tid: 2,59 Bpm: 140 Intro IIII I Fsp IIII II A IIII IIII IIII IIII IIII II B IIII IIII IIII IIII Msp II A IIII IIII II B IIII IIII IIII II C IIII IIII B IIII IIII IIII IIII Coda III

5 Motionsprogrammets delar: Ordningsföljden på ditt/ert motionsprogram kan vara ungefär så här: Uppvärmning: 1. Gång 2. Steg- Hopp 3. Joggning 4. Uppmjukning/major/stretch Huvuddel: 5. Styrka (mage, rygg, ben eller armar) 6. Uthållighet Löpning/rusher Nedvarvning: 7. Pulssänkning 8. Rörlighet/Stretching 9. Avspänning/Avslappning Passet kan vara ca tre låtar. Vissa delar kan också vara utan musik. Rörelse och musikmall -Hur snabb ska låten vara? BPM Uppvärmning Steg på stället/gå runt i salen Små hopp Jogging Totala övningar, pendling, tänjning Styrka Mage, säte, rygg Armar Ben Uthållighet Stora krävande hopp Små hopp Jogging, ruscher, intervaller 170- Koordination Stegkombinationer, pulshöjande steg

6 Bra att tänka på: Lyssna, vilken rörelse passar till vilken musik? Klappa, slå eller gå på grundpuls, räkna antalet pulsslag per minut, dvs Bpm. Lyssna på musikens karaktär dvs är musiken rivig eller är den lugn/mjuk. Lyssna noga igenom musiken för att urskilja teman och övergångarna mellan dem. Sätt ett sträck för varje takt, dvs 4 pulsslag = 1 takt och skrivs på följande sätt: I Välj rörelser och beräkna hur många pulsslag som behövs för att utföra dem. Anpassa rörelsen till musiken, räkna ut hur många gånger rörelsen kan utföras på varje tema. Gör ej för täta rörelsebyten. Vid rörelsebyte börjar man övningen på det första pulsslaget i det nya temat eftersom den i regel är starkare markerad. Var beredd på att växla rörelsen i slutet av föregående tema. Redovisning: Redovisning av ert program sker på två sätt: Skriftligt: Använd er av mallen Rytm och rörelsepass och fyll i vilka låtar som ni har valt, vilka övningar/rörelser, tid och eventuellt Bpm. Ni skall också skriva en grupputvärdering över ert arbete. Praktiskt: Ni skall redovisa ert program på något sätt. Helst för hela er idrottsgrupp men det går också bra att visa för endast mig eller spela in ert program och visa digitalt. Varför denna träningsform? Dessa former av träning är oftast en mycket allsidig, effektiv och rolig träningsform där du tränar kondition, styrka, rörlighet och koordination. Dessutom kommer du att, tillsammans med andra, få uppleva glädjen av att röra dig i samhörighet med musiken. Passen består oftast av uppvärmningsdel, styrka, konditionsbefrämjande delar, nedvarvning och stretching. Under uppvärmningen blir hela kroppen varm och förbereds på vad som komma skall, blodcirkulationen kommer igång, lederna smörjs, muskler och senor blir blodförsörjda och ämnesomsättningen ökar. Uppvärmningen avslutas med smidighet där muskler sträcks ut. Under styrkeavsnitten används den egna kroppen som belastning i de flesta passen. Stor vikt

7 läggs vid styrketräning av mag- och ryggmuskler eftersom man vet att starka mag- och ryggmuskler förebygger ryggproblem. Konditionsavsnitten innehåller stora rörelser där många muskelgrupper arbetar samtidigt. Löpning och en del hopp är också vanligt förekommande. Hopp varvas med övningar där man inte hoppar. Passen avslutas med nedvarvning där tempot successivt dras ned. Rörlighetsövningar för framför allt rygg och nacke finns med i nedvarvningen liksom stretching av de viktigaste musklerna som har arbetat under passet. I nedvarvningen ägnas också tid till avspänning. Det är viktigt att utnyttja kroppens goda förmåga att kunna bli av med onödiga spänningar efter ett lagom hårt muskelarbete. Vad står i kursplanen? Under detta arbetsområde strävar vi bland annat mot dessa mål. Skolan skall i sin undervisning sträva mot att eleven: utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa, utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa, utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap, utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter, I Kursplanen för idrott och hälsa träffar vi på området Rytm och rörelse också i andra avsnitt. Under avsnittet ämnets karaktär och uppbyggnad står det bland annat följande: Att utveckla allsidiga rörelseaktiviteter är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av rörelse och rytm är i sin tur en grund för individuella och kollektiva övningar och främjar på så sätt såväl den improvisatoriska och estetiska som den motoriska förmågan. Detta ger möjligheter att utveckla tanke och känsla, rörelse- och idrottsfärdigheter samt träna kondition, styrka och rörlighet. Under Bedömningen inriktning står det bland annat: Att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Elevens förmåga att använda kroppen för sammansatta och komplexa rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt liksom bredden av fysiska aktiviteter ingår också i bedömningen.

8 Ytterligare en bedömningsgrund är elevens förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och estetik ge uttryck för känslor och stämningar.