Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Transkript

1 Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar och danser Kontinuerligt vid uppvärmning På lektioner A (väl)eleven kan själv räkna in takten och följer takten på egen hand dansen igenom. Du har bra flyt i övergångarna mellan rörelserna i en koreografi. Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans. Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några danser som t ex Streetdance C (relativt väl)eleven kan ibland räkna in takten själv. Du är oftast i takt och hittar snabbt tillbaka om du tappar bort den. Du har någorlunda bra flyt i övergångarna mellan rörelserna i en koreografi. E (till viss del)eleven behöver hjälp att räkna in takten och fortsatt hålla den, detta genom att t ex titta på en kamrat eller ledare. Du behärskar några enstaka övergångar mellan rörelserna i en koreografi. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del/relativt väl/väl till aktiviteten. Kontinuerligt vid idrottelektioner. Åk 1-6 Att i lekens form, rörelserna och i dansens form ha roligt och därigenom förbättra sin egen rums- och kroppsuppfattning och sin relation till andra. Åk 1-5 Eleven kan några olika friidrottsgrenar Eleven kan några olika nätspel och bollspel. Eleven kan de grovmotoriska grundformerna. Eleven kan några redskapsövningar. Eleven kan olika lekar och dess regler. Eleven kan några enkla danser och rörelser till musik. Eleven kan några olika redskapsbanor och redskapsövningar. I åk 4-5 strävar man efter kraven i slutet på åk 6.

2 Grovmotoriska grundformer och deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik. Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Spel och idrotter, inomhus och utomhus. Kontinuerligt vid idrottslektioner Och vid vissa specifika tillfällen med redskapsbanor. Motorikbanor, hinderbanor, äventyrsbanor, redskapsgymnastik. Lekar, friidrott, boll och racketspel, rörelse till musik. Åk 6 A Eleven visar mycket goda tekniska färdigheter i de olika spelen/danserna. Är väl förtrogen med dess regler och ideér. C Eleven har en god grundteknik i de olika spelen/danserna. Är relativt väl förtrogen med de grundläggande reglerna. Eleven kan beskriva de olika spelens/danserna ideér. E Eleven deltar efter bästa förmåga och kan till viss del delta i de olika lekarna och danserna och förstår enkla spelregler Eleven kan simma 200m varav 50 m i ryggläge. balansera och flyta, simma i mag- och ryggläge simma i mag- och ryggläge Vid minst två tillfällen i havet och ett tillfälle i simhall. Simhall/hav Genom lekar och rörelse i vatten. 1. Våga doppa huvudet 2. Flyta och prova simtag 3. Simma några tag bröstoch ryggsim 4. Simma 10 m på grunt vatten 5. Simma 25 m bröst- och ryggsim Öka successivt för att nå målet 200m varav 50 m ryggsim Åk-1-3 Eleven kan leka och röra sig i vattnet. Eleven kan flyta. Eleven kan simma lite i bröst- och ryggläge A Eleven kan simma 200m varav 50m i ryggläge. Tillfällen med extra simträning för elever som ännu inte kan simma.

3 Tipsa vårdnadshavare om simskola/ simundervisning redan i åk 1. Simträning mag- och ryggläge Olika lekar för att bli en starkare simmare Eleven kan samtala om egna upplevelse av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/väl utvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan ex ord och begrepp för samtal om upplevelser av: lek, hälsa, natur- och utevistelse olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Kroppsliga och mentala effekterav några olika träningsformer. Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som Diskutera och resonerar tillsammans under ett flertal tillfällen under terminen, som avslutning på lektionerna. Kalvins hälsocirkel Skriver under 2 veckor på vårterminen sin tränings/hälsodagbok. Därefter sker samtal och reflektioner i grupp och/eller enskilt. Samtal om ord, begrepp och skriva en tränings/hälsodagbok. I storgrupp och mindre grupper diskutera om egna upplevelser av fysisk aktivitet och natur- och utevistelse. Jobbar med Kalvins hälsocirkel I storgrupp och i mindre grupper diskutera om egna Upplevelser av fysisk aktivitet. Åk 4-5 skriver en tränings/hälsodagbok tillsammans med en kompis. Eleven deltar när vi samtalar om hur vi upplever idrottsaktiviteter. A C E

4 påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Åk 6 skriver en enskild och utifrån den reflektera och resonera om träningsformer, levnadsvanor och vilken effekt fysisk hälsa har. Ser filmer. Eleven kan ge enkla/utvecklade/väl utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar. T ex undvika skador, beteende som inte skadar andra. T.ex undvika skador, beetende som inte skadar andra Diskuterar och resonera tillsammans vid ett flertal tillfällen under terminen, som avslutning på lektionerna Diskuterar och resonerar tillsammans vid ett flertal tillfällen under terminen, som avslutning på lektionerna. Ev teoretiskt test VT. Praktiskt arbete genom att träna och uppleva uppvärmningens positiva effekter/följder. Teoretiskt arbete med hjälp av filmer, med gemensam diskussion efter filmen. ÅK4-6 Praktiskt arbete genom att träna och uppleva uppvärmningens positiva effekter/följder. Eleven deltar i samtal och visar genom sitt agerande att han/hon förstår vikten av detta. A Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar. C Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar. E Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar. Teoretiskt arbete med hjälp av filmer och teoretiskt test efter genomgång eller film.

5 Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss/relativt god /god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler allemansrättens grunder, lekar och rörelser i natur och utemiljö rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten, lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Vid två tillfällen under HT och två tillfällen under VT. Vid två tillfällen under HT och två tillfällen under VT. Teoretiskt test. Åk 1-6 Samtal om allemansrätt. Praktiskt arbete genom rörelselekar i natur- och utemiljö, tipspromenader och frågelekar om allemansrättens grunder. Teori i form av film om allemansrätt. Åk 6 Teoretiskt test. Eleven förstår några viktiga regler om allemansrätt. Eleven kan några olika lekar och dess regler som utförs utomhus. Eleven kan röra sig relativt obehindrat i terränglikande miljö A Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. C Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Vid missade genomgångar av allemansrätten ges möjlighet att ta igen vid t.ex läxhjälp på fredagar. Eleven kan med viss/ relativ god/ god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor närmiljö och enkla kartors uppbyggnad, begrepp som beskriver rumsuppfattning Vid ca två tillfällen under ht och två på vt. Bedömning sker på vt Olika lekar t.ex skolgårdsorientering, rockringsorientering, orientering inomhus i gymnastiksal. Detta sker i grupp eller par. E Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan utgå från en enkel karta tillsammans med en kompis. Kan hitta i närområdet. A Eleven kan med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

6 närliggande natur- och utemiljö, kartors uppbyggnad och symboler. Eleven kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid naturoch utevistelser badvett och säkerhet vid vatten vintertid, hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap Kontinuerligt under ht och vt. Detta sker vid teoritillfällen och praktiska tillfällen under terminerna. Skolgårdsorientering, orientering i närliggande område som är känt för eleverna. Detta gör eleverna två och två eller enskilt (åk 6). Karttecken, väderstreck, kartläsning Lekar, känna till regler, turtagning, visa hänsyn och respekt gentemot varandra och naturen. Genom gång av livräddningssällskapets häfte. Teorilektioner om bad- och isvett. Även tillfälle att pröva teoretiskt. C Eleven kan med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. E Eleven kan med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Åk 1-5 Eleven kan samtala om och redogöra för bad- och isvett. Åk 6 A Eleven kan genomföra och hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Vid missade genomgångar ges möjlighet att ta igen vid t ex läxhjälp på fredagar.