LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser
|
|
- Lucas Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Att orientera i den närliggande naturoch utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Fokus: Konditionsträning Låg-, mellan- och högintensiv konditionsträning Syreupptagning och pulsbegrepp Olika fysiska aktiviteter Uppvärmningsmetodik (åk 6) Friluftsliv (Uteaktiviteter/Friluftslivets grunder) Orientering Metoder (exempel på aktiviteter) Träningslära konditionens grunder (åk7) Konditionsträning löpning, lagspel, konditionslekar, bootcamp, boxercise Konditionsskattning Borgskalan, pulsklockor Uppvärmningens grunder och olika typer av uppvärmning (åk 6) Friluftslivs och utomhusvistelse Orientering Kunskapsutvärdering: Åk 6 Allemansrätten och träningslära Åk 7-9 Grundläggande friluftsliv och planering för detta + träningslära Åk 9 Träningsdagbok Uppstart/förberedelse för Tema 2. 2
3 Bedömningsmatriser åk 6: RÖRELSE: Kvalitén i rörelserna och graden av kvalité är det som bedöms inom varje moment med fysisk aktivitet. FÖRMÅGOR röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS CENTRALT INNEHÅLL Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. E C A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. DET BETYDER ATT: Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 3
4 FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSER: FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL E C A genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande naturoch utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. - Med en uppgift om Allemansrätten och friluftsliv DET BETYDER ATT: Du deltar aktivt i de olika friluftslivsmomen ten och har förståelse för och följer regler kring säkerhetstänkan de och hur friluftsliv bedrivs. Du har rätt utrustning för situationen och tar egna initiativ till genomförande, där du bedömer risker för dig och dina kamrater med ett säkerhetstänk. Med rätt utrustning kan du bedöma, planera och anpassa aktiviteten efter dina egna och gruppens förutsättningar. 4
5 KUNSKAPSUTVÄRDERING ÅK 6: FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL E C A planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. BEDÖMS - Med en uppgift - Fortlöpande med muntliga diskussioner under lektionstid. DET BETYDER ATT: Du berättar ytligt om hur du upplever olika aktiviteter och nämner hur de påverkar dig. När du berättar om din upplevelse av att träna så ger du exempel på hur och varför du påverkas. Du beskriver hur och vad och varför du påverkas av träning, ger exempel och kan tala om förändringar 5
6 Bedömningsmatriser åk 7-9: RÖRELSE: Kvalitén i rörelserna och graden av kvalité är det som bedöms inom varje moment med fysisk aktivitet. FÖRMÅGOR röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS CENTRALT INNEHÅLL Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt (danser och) rörelse till musik Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan....rörelse och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. E C A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. - Fortlöpande under lektionstid. DET BETYDER ATT: Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 6
7 FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSER: FÖRMÅGOR genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet CENTRALT INNEHÅLL Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. E C A Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. - Under friluftslivsdagen i åk 9. - Med en uppgift om Allemansrätten och friluftsliv DET BETYDER ATT: Du deltar aktivt i olika friluftslivsmoment och har förståelse för och följer regler kring säkerhetstänk och hur friluftsliv bedrivs. Du har rätt utrustning för situationen och tar egna initiativ till genomförande, där du bedömer risker för dig och dina kamrater med ett säkerhetstänk. Med rätt utrustning kan du bedöma/planera och anpassa aktiviteten efter dina egna och gruppens förutsättningar. 7
8 TRÄNINGSPLANERING ÅK 9: FÖRMÅGOR planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil BEDÖMS: CENTRALT INNEHÅLL Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, t.ex. förbättring av konditionen. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t.ex. av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. E C A Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. - Skriftlig inlämningsuppgift med mål, planering och genomförande av planeringen. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och analys av mål och träningsupplägg. DET BETYDER ATT: Du sätter mål och planerar och genomför aktiviteter för att nå detta. Du för ett ytligt resonemang om effekter. Du kan ge mer konkreta exempel på hur olika faktorer påverkar DIN hälsa och träning utifrån DITT upplägg. Du analyserar och resonerar på en djupare nivå och kan ge konkreta exempel på förändringar. Du förklarar mer hur och varför! 8
9 Uppgift Tema 1 Åk 6 1. Vad är kondition? 2. Hur ska man träna för att förbättra sin kondition? (Hur hårt (Intensitet), Hur länge och hur ofta?) 3. Ge tre exempel på vad som händer i kroppen vid uppvärmning. 4. Vad är Allemansrätten? 5. Nämn minst tre saker som man får göra enligt allemansrätten 6. Nämn minst tre saker man inte får göra enligt allemansrätten. 7. Nämn en fysisk aktivitet som du har genomfört i Tema 1 som krävde en extra bra uppvärmning och förklara varför. 8. Välj två aktiviteter som vi genomfört under Tema 1 och förklara varför de skulle vara bra metoder att förbättra din kondition. Vad var det som var bra? Hur påverkas din kondition och hälsa av dem? Förklara varför? 9. Vi ska ha en rolig höstdag i skogen vad behöver vi tänka på när det gäller allemansrätten under vår dag? Vad behöver vi packa med och hur ska vi klä oss för att få ut det bästa av dagen? Förklara varför! 9
10 Uppgift Tema 1 Åk 7 Del 1 1. Vad är kondition? 2. Vilken vilopuls har du uppmätt under Tema 1? Vad är viktigt att tänka på för att få fram rätt vilopuls? Varför är vilopulsen ett bra mått på din kondition? 3. Vad är arbetspuls och maxpuls? 4. Förklara vad som menas med låg-, medel- och högintensiv konditionsträning. 5. Hur ska du träna för att förbättra din konditionsnivå? (Hur ofta? Längd på träningen? Hur hårt/nivå (Intensitet) = låg, medel, högintensivt?) Motivera och förklara varför! Vad finns det för faktorer som kan påverkar genomförandet eller resultatet (alltså om du får en förbättrad kondition)? Motivera och förklara varför! Del 2 1) Du ska genomföra friluftsliv genom en dagstur i skogen. Det är i slutet av september och början på oktober. Beskriv och förklara/motivera vad ska du tänka på när det gäller: - Förberedelser - Packning (gör gärna packlista) - Klädsel - Mat/matlagning hur använder du stormköket. Kom ihåg att organisera, resonera och motivera utifrån Allemansrätten. 10
11 Uppgifter Tema 1 Åk 8 Del 1 1. Vad är kondition? 2. Vilken vilopuls har du uppmätt under Tema 1? Vad är viktigt att tänka på för att få fram rätt vilopuls? Varför är vilopulsen ett bra mått på din kondition? 3. Vad är arbetspuls och maxpuls? 4. Förklara vad som menas med låg-, medel- och högintensiv konditionsträning. Ge konkreta exempel någon fysisk aktivitet som motsvarar respektive träningstempo och som du har genomfört under tema 1. Förklara varför den aktiviteten är inom just det träningstempot. 5. Hur ska en otränad person träna för att förbättra sin konditionsnivå (intensitet, längd på träningspasset, antal gånger i veckan)? 6. Välj en aktivitet vi genomfört under Tema 1 som vid genomförandet var eller som långsiktigt skulle kunna vara en metod för dig att förbättra din kondition. Beskriv, förklara och motivera utifrån dig själv och de kunskaper du har om konditionsträning (Hur de olika delarna i Syreapparaten påverkas, hur ofta, länge och hårt du måste lägga nivån) och olika faktorers (t.ex., kost, sömn, kön, osv.) påverkan. Del 2 1. Du ska genomföra friluftsliv genom en dagstur i skogen. Det är i slutet av september och början på oktober. Beskriv och förklara/motivera vad ska du tänka på när det gäller: - Förberedelser - Packning (gör gärna packlista) - Klädsel - Mat/matlagning - Hur väljer du lägerplats och bygger ett vindskydd Kom ihåg att organisera, resonera och motivera utifrån Allemansrätten. 11
12 Uppgift Tema 1 Åk 9 Du ska ut på en två dagars vandring på Sörmlandsleden, i Tyresta Naturreservat. Det är i slutet av september och början på oktober. Planera, och kom ihåg att motivera (utifrån hur, vad varför), ditt friluftsliv utifrån: 1) Förberedelse 2) Packning: Vad behöver du ha med dig? Hur ska du packa? Vad ska du ta hänsyn till väder, klädsel och mat Gör gärna en packlista. 3) Övernattning: Markera på kartan var du tänker övernatta. Motivera! Hur organiserar du din övernattning? Vad behöver man tänka på? Tält eller vindskydd? 4) Kom ihåg att organisera, motivera och resonera utifrån Allemansrätten. 12
LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser
1 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap ) andra redskap. Olika lekar, spel idrotter, inomhus
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merIdrott & Hälsa åk 4-6
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 4-5 Danslekar/Sittdans Åk 6 Lockinghälsning/ /Bolldans/ Åk 6 - Loggbok TM 2 - Kropp & Genus - Redskap - Dans & Rytmik - irkelträning - Målspel/bollskolan - Rockringsutmaningen
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merIdrott och hälsa - Kunskapskrav
Idrott och hälsa Kunskapskrav Betyget E i slutet av årskurs 6 1. Deltagande: Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merIdrott & Hälsa åk 6-9
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus
Läs merCENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6
Namn: Klass: CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 en kan delta i en kan delta i en kan delta i lekar, spel och lekar, spel och lekar, spel och idrotter som idrotter som idrotter som innefattar innefattar innefattar
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merRÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS ÅK 1 ÅK 2 Eleven deltar och provar på rörelse till musik och jenka. Eleven deltar i skattjakt med enkel karta Eleven kan berätta något om allemansrätten
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merFör årskurs 1 50 poäng IDH
2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium
Läs merLokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså
Läs merIdrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap
Idrott & hälsa 6-9 9 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Åk 6 Åk 6 HLR Lockinghälsning/sittdans/bolldans Åk 7 HLR L-ABCDE Åk 7 Afro Åk 8 Ergonomi Åk 8 Bugg Åk 9 Skador/skadehantering
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merTummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet
Läs merLokal pedagogisk planering i idrott och hälsa
Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa Moment: Rörelse årskurs 1-3 - röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang samt skapa ett bestående intresse - samarbeta och visa respekt för andra - Grovmotoriska
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merBetygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan
Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv
1 Centralt innehåll tema 3: Rörelse Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merArbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.
Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar
Läs merMH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-12 Centralt innehåll & Naturvistelse Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil:
Läs merArbetshäfte År 7 Namn Klass
Idrott och Hälsa Arbetshäfte År 7 Namn Klass Kunskapsblock 1 Spel och lekar Mål som eleven skall ha nått i år 9 Eleven skall kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga
Läs merBetyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret
Idrott och hälsa Vaxmoraskolan Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret 2015-2016 Elevens namn: XX Idrott och Hälsa F E D C B A Terminsbetyg i slutet av ht 2015. Terminsbetyg i slutet av vt
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel
Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv
1 Centralt innehåll tema 3: Rörelse Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merLokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa
Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa Målen i ämnet är tolkade och konkretiserade utifrån den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa som finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se.
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merOrienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!
Orienteringsteori Allt för att du skall lyckas bra i orientering!! Läroplanen säger! Centralt innehåll:! Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.! Kunskapskrav
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter
Läs merMiljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi
Läs merKG 6-9 Mån V. 34
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-14 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merKG 6-9 Mån V. 34
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-14 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merIngen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.
Idrott och Hälsa Klass: 4A HT-15 (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och
Läs merKG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.
Idrott och Hälsa Klass: 6A VT-14 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt dans och rörelse till musik Takt
Läs merSträvansmål för de olika arbetsområdena.
Idrott och hälsa Glanshammars skola Glanshammar Lokal kursplan i idrott och hälsa Glanshammars skola, Åk 6 9 Glanshammar Ämnet skall ge förutsättningar och möjligheter att eleven: - utveckla sina fysiska,
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Barmark Paddling kanadensare kajak Paddelteknik, Orientering, säkerhet, historia, (samarbetspartners) turteknik med övernattning. Vandring friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, vatten,
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merBetygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa
Betygskriterier specificerade krav, år 6 Idrott hälsa Namn: Centralt innehåll Klass: Betyg E D Betyg C B Betyg A Kommentar Rörelse till viss del delta i övningar som omfattar sammansatta motoriska grundformer
Läs merMH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-12 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kroppsliga och mentala effekter av några olika Kulturella
Läs merFem steg till succé Skoljoggen
Skoljoggen Syfte Att skap en checklista som hjälper dig styra mot målet Uppgift: Du ska sätt upp ett rimligt mål för just dig, följa processen 5 steg för succé och sedan utvärdera varför det gick som det
Läs mer2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.
Hälsa och livsstil Din uppgift är att sätta upp mål för samt planera, genomföra och utvärdera ett eget träningsprogram. Utgå från din egen fysiska förmåga och din träningsstatus samt vad du vill förbättra.
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merKG F-4 (Un.) Mån 13.20
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-13 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kroppsliga och mentala effekter av några olika Kulturella
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merIngen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/löp.
Idrott och Hälsa Klass: 4A HT-15 (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och
Läs merTala, samtala och lyssna
Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merFjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar
Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar Om övningarna Övningarnas övergripande syfte är att förbereda eleverna för en säker, trygg och rolig fjällvistelse genom att
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merSlutrapport Skapande Skola
Slutrapport Skapande Skola 2015-16 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2015-16 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur
Läs merBättre hälsa för barn och ungdomar
Bättre hälsa för barn och ungdomar Mer friluftsliv bättre hälsa för barn och ungdomar Så här går det till RENT PRAKTISKT SÅ HÅLLER NÅGON av kommunens fritidsgårdar i själva aktiviteten. Genomförare är
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merÖsterslättsskolan. Läsåret 2012 2013 kommer cirka 380 elever i årskurs 7, 8 och 9 att gå på Österslättsskolan.
Österslättsskolan Läsåret 2012 2013 kommer cirka 380 elever i årskurs 7, 8 och 9 att gå på Österslättsskolan. Alla elever i årskurs 7 i Karlshamns kommun gör tre val på den egna skolan angående språk,
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merHälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9
Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.
IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merMål för tema Makt och demokrati år 6-7
Mål för tema Makt och demokrati år 6-7 Svenska: Under tema Makt och demokrati ska du: Skriva en skönlitterär text och öva förmågan att bearbeta dina texter vad gäller styckeindelning, textens röda tråd,
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Snö Djurens jul djurkunskap, drama, historia, äventyrspedagogik Skidleken längdteknik på skidlekens område Skidtur friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, naturmiljöer, lokalhistoria Is skridskor,
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs merINFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15
INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15 Den här informationen riktar sig till dig som är antagen till kursen Idrott och Hälsa vid Linköpings Universitet, inom Lärarlyftet HT15. (kurskod: 960L51,
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merAtt välja sin framtid entreprenörskap
Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merBjörknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil
Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13 ditt val din profil 1 Björknässkolans profiler 4 Engelska 5 Idrott och Hälsa 6 Matematik/ Naturorienterande ämnen 7 Musik 8 Bild och form 8 Hemkunskap
Läs merRapport från Idrottslärarstämman i Luleå 18-19 mars 2011
DSpace Institution DSpace Repository IDV Sport Sciences http://dspace.org Articles /LS IDV 2011 Rapport från Idrottslärarstämman i Luleå 18-19 mars 2011 Ericsson, Ingegerd Idrottsvetenskap, Lärande och
Läs merLokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:
Sjöstadsskolan 1 Lokal kursplan Idrott och hälsa 2011-2012 Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska: Ha ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Ha en tilltro
Läs merPRÖVNING I NATURKUNSKAP
PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merBild Förskoleklass 2012-08-20
Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,
Läs merPlanera din konditionsträning
Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merTerminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1
HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus
Läs merRapport Skapande Skola
Rapport Skapande Skola 2014-15 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2014-15 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur gick
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merFritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.
Fritidshem på Knappekulla På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Läsåret 2015/2016 Allmän information Fritidshemmet är uppdelat i följande
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)
2014 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids Lokal Pedagogisk Planering (LPP) Musik Vi använder oss av musik där eleven ska ges möjlighet att Utveckla sin koordination och finmotorik Utveckla
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD I ÄMNET idrott och hälsa GYMNASIESKOLAN
BEDÖMNINGSSTÖD I ÄMNET idrott och hälsa GYMNASIESKOLAN Innehåll 1. Inledning 2 2. Konkretisering av kunskapskraven 3 3. Rörelsekvalitet, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga 5 4. Förslag på elevuppgifter
Läs mer