Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling

Transkript

1 n Återkoppling Dnr :3948 Katrineholms kommun Rektor Susanna Ölander Borg Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra

2 2 Inledning Återkopplingen syftar till att vara ett stöd för skolans arbete med att utveckla undervisningen i idrott och hälsa. I återkopplingen anges de utvecklingsområden som bedömer vara relevanta för att förbättra undervisningen i idrott och hälsa vid Järvenskolan Södra. Återkopplingen grundar sig på ett verksamhetsbesök som genomförde den 28 februari och den 1 mars Ansvariga inspektörer har varit Ingrid Jacobsson, Ulrika Bohlin och Anna Johansson. Vid besöket genomfördes tre lektionsobservationer samt intervjuer med 21 elever i årskurs 7-9, tre lärare i idrott och hälsa och med rektor. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till undervisningen och i läroplanens inledande kapitel anges skolans värdegrund och uppdrag samt de mål och riktlinjer som ska styra skolans arbete'. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa anges ämnets syfte, det centrala innehållet samt kunskapskrav för de olika betygen. Granskningen ska med stöd av gällande författningar och aktuell forskning2 undersöka om elever i grundskolans årskurs 7 till 9 får en undervisning i ämnet idrott och hälsa av god kvalitet. För att bedöma detta undersöks i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen. Vidare granskas undervisningen utifrån allmändidaktiska kvaliteter. Fakta om Järvenskolan Södra Järvenskolan Södra är en kommunal grundskola som är belägen i Katrineholms kommun. Skolan har cirka 200 elever i årskurserna 7-9. På skolan ansvarar fyra lärare för ämnet idrott och hälsa. Undervisningen i idrott och hälsa i Järvenskolan Södra Planering och genomförande av undervisningen bedömer att undervisningen planeras och genomförs så att samtliga kunskapsområden ges ett sådant utrymme att eleverna erbjuds möjligheter att utveckla samtliga förmågor som ingår i ämnet. Granskningen visar att skolan själv identifierat ett antal innehållspunkter vad gäller friluftsliv och utevistelse som inte kan genomföras regelbundet och därför, i förhållande till övrigt innehåll, får ett begränsat utrymme i undervisningen. Granskade dokument, lektionsobservationer samt intervjuer med elever, lärare och rektor visar att det centrala innehållet och ämnets förmågor finns med i såväl planering som genomförande av undervisningen. I de planeringar och instruktioner som tagit del av framgår att lärarna planerar undervisningen så att samtliga tre kunskapsområden finns representerade, om än i varierande utsträckning. Planeringarna 1 För granskningens författningsstöd, se bilaga 1 2 (2012b). Framgång i undervisning. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan.

3 3 visar att lekar, spel och idrotter ges ett stort utrymme, men att det också planeras aktiviteter utifrån innehållspunkter som orientering, dans, friluftsliv, simning, ergonomi, kost och hälsa. Lärarna uppger i intervju att planeringen utgår från kursplanen i syfte att få med hela det centrala innehållet i idrottsundervisningen. De säger att alla delar kan genomföras, men att lokaltill.gången avgör när de kan arbeta med en viss aktivitet. Elever säger i intervju att idrottslektionerna är varierade till sitt innehåll. Några elever berättar dock att bollsporter ges mycket utrymme. Andra nämner simning, samarbetsövningar, uppvärmning, lekar, dans och orientering som vanligt förekommande inslag. Några elever säger att friluftsliv och utevistelse inte ingår i de ordinarie lektionerna utan att de enbart arbetar med detta vid friluftsdagar. Eleverna berättar att de har två friluftsdagar om året. De beskriver hur de vid en friluftsdag i årskurs 7 bland annat har fått lära sig om isvett och fått träna på att ta sig upp ur en isvak. Även lärarna uppger i intervju att kunskapsområdet rörelse är det som får mest utrymme och att friluftsliv är det område som de anser vara svårast att genomföra. Lärarna säger att det är svårt att under enstaka lektioner arbeta med friluftsliv och utevistelse och önskar därför kompetensutveckling och samverkan med lärarna kring friluftsaktiviteter. Lärarna säger att friluftsliv i vissa årskurser sker främst på friluftsdagar, men att de skulle behöva utveckla undervisningen så att eleverna i högre utsträckning får utveckla förmågan kontinuerligt i undervisningen. Rektorn uppger i intervju att hen tar del av lärarnas planeringar och bedömningsmatriser. Hen menar att det då syns att hela det centrala innehållet finns med i idrott och hälsa. Vidare säger rektorn att det är en bra balans av olika aktiviteter i idrottsundervisningen. Vad gäller friluftsliv och utevistelse framhåller rektorn att skolan har två friluftsdagar per år och eftersom dessa är heldagar innebär det att skolan totalt sett lägger ett stort antal timmar på friluftsliv. Rektorn berättar att ämnes- och arbetslag kommer att få mer konferenstid nästa läsår. Undervisningens allmändidaktiska kvaliteteter bedömer att det finns aspekter av undervisningens allmändidaktiska kvalitet som behöver utvecklas. Granskningen visar att lärandemiljön i samband med idrottslektionerna inte alltid upplevs som trygg och att det på skolan saknas en samsyn kring hur man ska arbeta med att öka elevers deltagande i undervisningen. Granskningen visar att målen för undervisningen är tydliga för eleverna men att lektionerna ibland saknar moment där lektionsinnehållet sammanfattas och sätts in i ett sammanhang. Vidare visar granskningen att återkoppling och uppföljning sker, men att reflektion över lärandet inte alltid är tydligt för eleverna och ibland saknas helt. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö I observationer av undervisningen syns att elever genomför uppgifter utan att störas av varandra. De elever som deltar i undervisningen utför de övningar som läraren instruerat

4 4 dem att göra. Eleverna säger i intervju att ämnet är viktigt och att lärarna stöttar, motiverar och berömmer dem. De berättar att klimatet på idrottslektionerna är tryggt, att de har arbetsro och att läraren säger till om någon stör. Under vissa lektioner delas hallen av med vikväggar för att flera klasser ska kunna ha undervisning samtidigt, och då kan det bli lite stökigt, berättar eleverna. De säger också att detta inte är någon stor sak och att de ändå kan ha sin lektion som planerat. Lärarna uppger att det oftast är arbetsro, men att det kan variera mellan olika klasser. De berättar också att vikväggarna och den delade hallen ibland begränsar möjligheterna till studiero. Rektorn säger sig vara medveten om problemet med lokalerna och menar att lärarna är bra på att skapa studiero utifrån de förutsättningar som finns i idrottshallen, särskilt när hallen är delad. På samtliga lektioner som observerat finns icke ombytta elever som inte deltar. Under någon lektion får dessa sitta på bänken, och under någon annan lektion instruerar läraren dem att gå en kortare promenad. På någon enstaka lektion får elever välja mellan att sitta på bänken eller gå en promenad. observerar också att icke ombytta elever ibland deltar i undervisningen. Eleverna uppger i intervju att det finns elever som inte deltar i idrottsundervisningen. Någon säger att det ofta är samma elever som inte är med. Eleverna säger att de som inte är ombytta får gå en promenad, men om det är en aktivitet som man inte blir så svettig av kan man få vara med även om man inte är ombytt. Vidare berättar flera elever att det är många, särskilt flickor, som inte är med på simningen. Några elever säger att lärarna inte gör någonting för att få fler elever att vara med på simningen. Såväl lärare som rektor lyfter i intervjuer fram att elevers deltagande på idrottslektionerna är ett område som kan förbättras vad gäller idrottsundervisningen. Både lärare och rektorn menar också att det låga deltagandet vid simningen är ett problem och att det i synnerhet är flickor som upplever det som jobbigt med exponeringen i simhallen. Lärarna berättar att det finns olika skäl till att elever inte är med på lektionerna och att de har pratat med eleverna och med varandra om detta. De säger att de låter dessa elever gå en promenad eller göra teoretiska uppgifter. Någon lärare uppger att elever får vara med på lektionen även om de inte är ombytta. En annan lärare berättar att det ser olika ut i olika klasser huruvida icke ombytta elever får delta. Rektorn berättar att lärarna gör på olika sätt, att det inte finns en samsyn kring huruvida det ska räknas som närvaro om man inte deltar i lektionen och att detta är något som skolan behöver arbeta vidare med. Rektorn berättar att skolan arbetat med problemet och bland annat skapat mindre grupper för vissa elever, vilket gjort att deltagandet ökat. Flera elever säger i intervju att ingen brukar duscha efter idrottslektionerna. De berättar att det beror på att omklädningsrummen är ofräscha, att det är för kort tid mellan lektionerna, att det saknas draperier i duscharna och att det förekommer kommentarer elever emellan som gör att man inte är bekväm med att byta om tillsammans. Lärarna uppger i intervju att de är medvetna om att få elever duschar och en lärare säger att hen tror att fler skulle byta om och duscha om det var tryggare och trevligare i omklädningsrummen. Rektorn säger sig vara införstådd i att det förekommer kommentarer mellan eleverna och att omklädningsrummen anses ofräscha och alltför öppna. Hen uppger att det finns problem

5 5 med trygghet kring ombyte och en oro för att byta om hos eleverna. Rektorn säger sig dock inte kunna härleda en stor andel av incidentrapporterna till. idrottshallen. Individanpassning, variation och utmaningar Under lektionsobservationerna ser exempel på att lärare erbjuder uppgifter av varierande svårighetsgrad, exempelvis vid cirkelträning där läraren demonstrerar hur flera övningar kan genomföras på ett lättare eller svårare sätt. Vid samma lektion uppmanar läraren eleverna att välja mellan lättare och tyngre vikter i styrketräningsmoment och erbjuder sig att hämta andra redskap för den som behöver. ser också exempel på lektioner där inga sådana valmöjligheter erbjuds och där alla elever gör samma övningar utan anpassning och stöd av läraren. På flera observerade lektioner kombineras aktiviteter och arbetsformer, såsom uppvärmning i helklass följt av individuellt arbete vid olika stationer. På en lektion gör eleverna övningar i par och på en annan lektion får de välja om de vill arbeta enskilt eller i grupp, samt om de vill räkna poäng när de spelar mot varandra eller inte. En av de observerade lektionerna innehåller bara lekar i helklass. Eleverna berättar i intervju att lärarna pratar med dem och hjälper dem att klara sina uppgifter och att lärarna ger tips och konstruktiv kritik under lektionerna. Vidare uppger eleverna att det ofta finns möjlighet att välja mellan lättare och svårare uppgifter, exempelvis i orientering, gymnastik, dans och styrketräning. Några elever menar att även om allt innehåll inte är anpassat för alla varje gång så är alla nöjda på sikt. Eleverna berättar att lärarna brukar göra gruppindelningar, exempelvis i syfte att skapa jämna lag eller för att låta de elever som är bra på en idrott spela mot varandra. Någon elev säger att hen tror att lärarna ibland delar in grupper efter kön för att eleverna ska känna sig tryggare. Lärarna säger i intervju att det ofta är möjligt att nivåanpassa övningar och gruppindelningar så att eleverna exempelvis kan välja mellan ett snabbare eller ett lugnare tempo, eller mellan att spela med eller utan tävlingsmoment. De uppger att de själva gör gruppindelningar, men någon lärare säger att hen ibland låter eleverna göra det. Lärarna säger också att de försöker motivera både de elever som redan är intresserade av idrott och de som inte är det. De elever som idrottar på sin fritid kan utmanas genom att de får hjälpa till och vara en resurs inom sin idrott i undervisningen, berättar lärarna. Vidare berättar lärarna att det ibland kan uppstå problem i tävlingssituationer, där till exempel flickorna inte vill vara med för att de känner att de förstör för de andra i laget. Både lärare och rektor berättar att pojkar blir dominanta i vissa sporter och tar plats på flickornas bekostnad. Lärarna säger att de försöker prata med pojkarna och uppmuntra dem att hjälpa de andra eleverna. Lärarna uppger också att de ibland delar in lag efter kön eller att de delar in eleverna i flera mindre lag som spelar parallella matcher. Lärarna säger att klimatet har blivit bättre genom sådana lösningar. Även rektorn berättar om negativa elevreaktioner i samband med en turnering med tävlingsinslag. Tydlighet i mål, innehåll och struktur På samtliga tre lektionsobservationer som genomför i samband med skolbesöket observeras att lektionerna har en struktur där lärarna samlar klassen vid början

6 6 och vid slutet av lektionen. På två lektioner som observeras förklaras målet med lektionerna. Vidare observerar att lärarna kontinuerligt under lektionerna ger instruktioner till eleverna och anknyter till vad eleverna gjort på den föregående lektionen. I något fall berättar läraren om hela lektionens planerade innehåll och syfte och relaterar detta till tidigare lektioner. har också sett exempel på lektion där detta inte förklaras för eleverna.det finns exempel på lektioner där lärare tydligt demonstrerar olika övningar för eleverna och ser till att övergången mellan olika aktiviteter sker smidigt. har också observerat enstaka lektion där instruktionerna är otydliga, med följden att det vid flera tillfällen uppstår diskussioner om fusk bland eleverna. Eleverna säger i intervju att läraren oftast beskriver syfte och mål med det de ska göra antingen i början av en lektion, i samband med teorilektioner eller i början av ett nytt arbetsområde. De uppger att de vet vad de ska lära sig och att läraren berättar detta för dem. Enligt eleverna brukar lektionerna börja med uppvärmning och samling där läraren berättar vad de ska göra. De säger att de vid lektionens slut brukar stretcha och prata om vad de har gjort, exempelvis vilka muskler de tränat under lektionen. Några elever nämner att läraren ibland förklarar vad de lärt sig och säger vad hen tyckter om elevernas prestationer i samband med lektionsslutet. Lärarna beskriver i intervju att de bland annat använder matriser för att gå igenom mål och syfte med eleverna i relation till olika arbetsområden, exempelvis dans och rörelse. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet Under lektionsobservationerna ser exempel på lärare som kontinuerligt ger återkoppling på hur eleverna kan utveckla de lektionsmoment som genomförs. På en observerad lektion får eleverna ingen sådan återkoppling. Samtliga observerade lektioner avslutas med att läraren samlar eleverna och ställer en eller ett par frågor till eleverna om vad de tyckte om dagens träningsform eller vilket lektionsmoment som var jobbigast. Frågorna ställs till hela gruppen och någon eller några elever svarar. På frågan från om eleverna får reflektera över vad de har lärt sig svarar eleverna att läraren ibland ställer sådana frågor i slutet av lektionen. Flera elever menar att det bara sker när de har haft styrketräning och läraren frågar dem vilka muskler de tränat. Några elever säger att de också kan få reflektera över vad de gjort och vad de lärt sig när de haft lekar med samarbetsövningar. I simning och bollsporter uppger eleverna att de inte reflekterar kring vad de lärt sig. Eleverna berättar även om en större uppgift om kost och träning, där de skriftligt har fått reflektera över sin egen hälsa och livsstil. Vidare säger eleverna att de får beröm och konstruktiv kritik under lektionerna, men att mer utförlig individuell återkoppling sker via lärportalen och i samband med utvecklingssamtal. Lärarna beskriver i intervju hur de kontinuerligt ger respons under lektionerna, både kring sådant som eleverna gör bra och kring sådant som de behöver förbättra. Lärarna säger att det ibland handlar om generell uppmuntran, men någon lärare säger att återkopplingen ofta är relaterad till mål och förmågor. En lärare säger att eleverna ibland brukar fråga om betygsnivåer i samband med lektionen, medan en annan lärare menar att hen inte alls pratar om elevernas betyg under lektionerna. Lärarna berättar att bedömning gällande komplexa

7 7 rörelser är det område där eleverna har flest frågor om hur bedömningen går till. Någon lärare förklarar att hen då brukar ge exempel och visa vad komplexa rörelser kan innebära i relation till de olika betygsstegen. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet av undervisningen i idrott och hälsa behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: - Rektorn och lärarna behöver gemensamt och systematikst arbeta för att alla elever deltar i undervisningen. I detta ingår att säkerställa att lärandemiljön i samband med idrottsundervisningen är trygg och stödjande. - Rektorn och lärarna behöver se till att eleverna får reflektera över undervisningen och över sitt eget lärande. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Järvenskolan Södras undervisning i idrott och hälsa kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar undervisning i ämnet. Huvudmannen ska senast den 20 oktober 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :3948) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen genomför under våren 2018 en kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 7 till 9. Granskningen ska besvara följande två frågeställningar: I vilken utsträckning planeras och bedrivs undervisningen utifrån kursplanen? I vilken utsträckning genomförs undervisningen med allmändidaktiska kvaliteter? I granskningen genomförs en enkätstudie för elever i årskurs 9 på 100 grundskolor och i detta urval besöks 22 av skolorna. Granskningens slutrapport kommer att publiceras i juni 2018.

8 8 På s vägnar <3t> ter. Inger Börjesson Beslutsfattare Ulrika Bohlin Utredare Mer information om granskningen finns på s hemsida: granskning/kvalitetsgranskning/-granskar-kvaliteten/idrott-och-halsa/ Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Granskningens författningsstöd Rapport elevenkät