Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Transkript

1 Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Telefon: ,

2 Bes kyl 1 (9) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet årskurs 7-9 under hösten 2016 och början av Det övergripande syftet med granskningen är att granska om de elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får tillräckligt stöd för att utveckla sina ämneskunskaper så att de uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Granskningen inleddes med att 40 skolor i landet valdes ut. Detta urval gjordes slumpmässigt bland de skolor som enligt senast tillgänglig statistik (15 oktober 2015) hade minst 10 nyanlända/nyinvandrade elever. Därefter kontaktades skolorna för en telefonintervju med rektor kring studiehandledning på modersmålet. I ett andra steg gjordes därefter ett urval om 15 verksamheter som ingår i granskningen. Huvudkriteriet för att en verksamhet ska bli aktuell för urvalet är inte bara att det finns elever som har behov av studiehandledning på modersmålet, utan att studiehandledning faktiskt tillhandahålls. Nytorpsskolan i Göteborgs kommun besöktes den januari Representant för huvudman intervjuades den 12 januari och rektorn den 13 januari Ansvariga inspektörer har varit Thomas Nilsson och Lena Dahlquist. I samband med besöket på skolan genomfördes intervjuer med ett urval av elever som får studiehandledning på modersmålet, studiehandledare, ämneslärare, rektor och representant för huvudmannen. I detta beslut redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. I de fall Skolinspektionen identifierat väl fungerande inslag finns dessa beskrivna i den sammanfattande bedömningen och därefter följer en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera i skolan. När kvalitetsgranskningen i dess helhet är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Förhoppningen är att samtliga rektorer och huvudmän som ingått i granskningen kan använda rapporten i utvecklande syfte. Den kan också fungera som ett stöd för andra rektorer och huvudmän som har elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Sammanfattande bedömning Granskningen visar att ämneslärare och samtliga studiehandledare på modersmålet inte alltid tillsammans planerar, genomför och följer upp undervisningen. En gemensam bild av elevens kunskaper och kunskapsutveckling är en viktig

3 2(9) förutsättning för att studiehandledningsresurserna utnyttjas på det mest optimala sättet och utifrån den enskilde elevens behov och förutsättningar. Dessutom ges inte samtliga studiehandledare den kompetensutveckling som behövs för att kunna stötta elevernas kunskapsutveclding på ett fullgott sätt. Studiehandledning är inte enbart ämnesundervisning på modersmålet utan rymmer fler aspekter, till exempel språklig medvetenhet kring skillnader och likheter mellan svenska och modersmålet samt kulturella faktorer i ämnesundervisningen. En studiehandledare behöver också kunna avgöra i vilken omfattning modersmålet ska användas i handledningen och hur ämnesspråket ska bearbetas. Väl fungerande inslag Skolinspektionen bedömer att följande inslag i Nytorpsskolans arbete med studiehandledning på modersmålet fungerar väl: Göteborgs kommun (huvudmannen) har dokumenterade riktlinjer för Nyanländas skolgång Studiehandledning på modersmålet som innefattar exempelvis olika modeller för studiehandledning samt stöd för studiehandledning i olika ämnen. De studiehandledare på modersmålet som är anställda av Språkcentrum får organiserade möjligheter att tillsammans med ämneslärare planera och genomföra undervisningen. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Göteborgs kommun (huvudmannen) och rektorn behöver säkerställa att samtliga studiehandledare på modersmålet och ämneslärare samverkar vid planering av studiehandledning med utgångspunkt i en bedömning av elevens språkliga- och ämneskunskaper, elevens behov och förutsättningar. Göteborgs kommun (huvudmannen) och rektorn behöver säkerställa att samtliga studiehandledare på modersmålet och ämneslärare arbetar tillsammans med kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen samt ger eleven information om elevens kunskapsutveckling.

4 Beslut 3 (9) Göteborgs kommun (huvudmannen) och rektorn behöver säkerställa att samtliga studiehandledare på modersmålet får kontinuerlig kompetensutveckling kring olika aspekter som rör flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling för att kunna stötta elevernas kunskapsutveckling mot målen för undervisningen. Beskrivning av huvudman och besökt verksamhet Göteborgs kommun har ca invånare. Kommunen har en central enhet, Språkcentrum, som övergripande ansvarar för modersmålslärare och studiehandledare i kommunen. Därutöver har enskilda skolor anställt egna modersmålslärare och studiehandledare. Göteborgs kommun har de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända elever. Nytorpsskolan är en kommunal skola, belägen i Hammarkullen i stadsdelen Angered. Skolan bedriver utbildning i grundskolans årskurser 4 9. Skolan har enligt uppgifter från rektorn vid tillfället för skolbesöket totalt 451 elever, varav 442 elever har annat modersmål än svenska. Nytorpsskolan har de två senaste läsåren tagit emot 107 nyanlända elever. Vid tillfället för granskningen får ca 40 elever i årskurs 7 9 studiehandledning på sitt modersmål. Skolans leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn började sin anställning vid Nytorpsskolan i oktober höstterminen Skolan är årskursvis indelad i arbetslag. På skolan finns tre förberedelseklasser där studiehandledning på modersmålet för de flesta elever ges av studiehandledare som är anställda på skolan, men för enstaka elever av studiehandledare som är anställda av Språkcentrum. De elever som lämnat förberedelseklasserna och får undervisning i sin ordinarie klass får, beroende på språk, företrädesvis studiehandledning på sitt modersmål av studiehandledare som är anställda på skolan. Men det finns också ett antal elever som även där får studiehandledning av personal anställda av Språkcentrum. Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1. Stöttas elevens utveckling av ämneskunskaper genom att studiehandledaren på modersmålet och ansvagiga ämneslärare arbetar tillsammans? Planerar studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare tillsammans med utgångspunkt i en bedömning av elevens språk- och ämneskunskaper?

5 Beskut 4(9) Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att arbetet med att planera studiehandledningen behöver utvecklas genom att samtliga studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare planerar tillsammans med utgångspunkt i en bedömning av elevens språk- och ämneskunskaper. Skolinspektionens utredning Rektorn uppger vid intervjutillfället att lärare i förberedelseklasserna kartlägger nyanlända elevers förkunskaper och utbildningsbehov. Som grund för detta används Skolverkets kartläggningsmaterial. Resultat av kartläggning ska enligt rektorn ligga till grund för lärarnas och studiehandledarnas genomförande av undervisningen. Att så ska ske ligger i linje med huvudmannens dokumenterade riktlinjer Nyanländas skolgång studiehandledning på modersmål, vilka redovisas för Skolinspektionen vid tillfället för skolbesöket. Rektorn berättar att alla elever i förberedelseklasserna har studiehandledning på modersmålet, även när de eleverna i enstaka ämnen undervisas i ordinarie klass. Detta bekräftas av de intervjuade lärarna och studiehandledarna. Ämneslärarna och de studiehandledare som är anställda på skolan berättar att det oftast, för de elever som lämnat förberedelseklasserna, inte finns tid att tillsammans med studiehandledare gå igenom aktuell lektionsplanering och aktuella arbetsområden i undervisningen. Enligt lärarna och studiehandledarna är det schemat som påverkar organisationen, det finns inte tid för gemensam planering. Schemauppläggningen uppges vara sådan att de studiehandledare som är anställda på skolan ofta har lektioner i tät följd på varandra. "Det behövs mer resurser", säger de intervjuade studiehandledarna. Lärarna berättar dock att det förkommer "informella samtal" med de studiehandledare som är fast anställda på skolan. Detta till skillnad från studiehandledare som är anställda av Språkcentrum och,enligt ämneslärarna, "bara kommer för lektionerna". De studiehandledare som är anställda på skolan berättar dock, utan närmare förklaring, att samarbetet med lärare som undervisar i förberedelseklasserna "fungerar bra". De studiehandledare som är fast anställda på skolan berättar att det är svårt att studiehandleda på modersmålet "när lärarna inte försett dem med information eller material och planering, såväl på sikt som inför varje lektion". Studiehandledarna framhåller också att det blir än svårare att hjälpa eleverna att nå kunskapskraven om man inte får planering och material "i tid" och dessutom inte besitter de ämneskunskaper som krävs för det aktuella lektionstillfället.

6 Essk.ul 5(9) Den av de intervjuade studiehandledarna som är anställd av Språkcentrum (legitimerad lärare i sitt modersmål), och handleder ett fåtal elever, ger dock en annan bild av sin arbetssituation vid Nytorpsskolan. Hon berättar att planering inför lektioner sker i samverkan med lärare, "framför allt i samhällsorienterande ämnen (SO) och matematik". Rektorn uppger vid intervjutillfället att det är olika kvalitet i samarbetet mellan studiehandledare och lärare, "vilket får konsekvenser för kvaliteten i studiehandledningen". Det finns idag, enligt rektorn, ingen särskilt avsatt tid i veckan för samarbete mellan lärare och studiehandledare. De studiehandledare som är anställa på skolan deltar regelbundet vid skolans arbetsplatsträffar, vid studiedagar och förberedelseklassernas arbetslagsmöten. Studiehandledarna måste dock, enligt rektorn, också "knytas närmare ämneslagsmöten, eftersom det är där som samverkan måste ske". Huvudmannens representant uppger vid intervjutillfället att de studiehandledare som är anställda av Språkcentrum har en halv dag i veckan till förfogande för samarbete med ämneslärare på skolan. I samarbetet ingår, enligt representanten, exempelvis att ämneslärare och studiehandledare är överens om hur respektive kompetens ska användas i undervisningen för att stödja elevens kunskapsutveckling på bästa sätt. Det ska finnas tydliga roller i klassrummet. Representanten uppger vidare att studiehandledaren ska "ha ett bra underlag för lektionstillfället från ämnesläraren". Hur undervisningen ska genomföras gör man enligt representanten upp tillsammans, målet är att öka elevens måluppfyllelse. Skolinspektionen konstaterar att representantens uppgifter överensstämmer med vad som framkommer i såväl huvudmannens redovisade dokument Nyanländas skolgång studiehandledning på modersmål som de som lämnas vid intervjutillfället med den studiehandledare som är anställd av Språkcentrum. Följer studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare tillsammans kontinuerligt upp elevens kunskapsutveckling? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärares arbete med att gemensamt kontinuerlig följa upp elevens kunskapsutveckling behöver utvecklas. Granskningen visar att samtliga ämneslärare och studiehandledare inte alltid tillsammans följer upp elevernas kunskapsutveckling i de aktuella årskurserna. Skolinspektionens utredning Ämneslärarna uppger att uppföljning av elevernas utveckling mot de kunskapskrav som lägst ska uppnås i respektive ämne sker löpande, i samtal med

7 Besio_22 6 (9) studiehandledare, under lektionstid. De intervjuade lärarna uppger att det är svårt hitta annan tid för uppföljning och utvärdering av såväl upplägg och genomförande av studiehandledning som elevernas kunskapsutveckling. Studiehandledare som är anställda på skolan uppger dock att de inte, tillsammans med ämneslärarna, är delaktiga i diskussioner om elevernas kunskapsutveckling. Men ibland, säger studiehandledarna, diskuterar de med lärare och/eller skolledning om enskilda elevers behov av byte av studiehandledning från ett ämne till annat ämne. Enligt studiehandledarna förekommer det också att de är med i samtal om enskilda elever i förberedelseklasserna som har nått sådana kunskaper i ämnet svenska, att de kan "slussas till sin ordinarie klass". Den studiehandledare som är anställd av Språkcentrum uppger däremot att hon följer upp elevernas kunskapsutveckling med respektive ämneslärare, samt i förekommande fall även med skolans specialpedagog. Den studiehandledaren är även med vid utvecklingssamtal då eleven och dess vårdnadshavare informeras om elevens kunskapsutveckling, med kursplaner som underlag för detta. Rektorn berättar följande. Det är lärarna i respektive arbetslag som "pratar ihop sig och bedömer elevens möjligheter att lägst nå kunskapskrav" i de ämnen eleven får studiehandledning. När lärarna bedömer att en elev lägst når kraven för godkänt betyg, informeras rektorn om detta. I samband med faktagranskning av rapporten uppger rektorn att även elever som når kraven för godkänt betyg får studiehandledning på modersmålet om de (eleverna) har behov av det. Representant för huvudmannen berättar att studiehandledaren som är anställd av Språkcentrum tillsammans med ämnesläraren ska följa upp enskilda elevers kunskapsutveckling, men "det hinns inte alltid med". Representanten berättar vidare att effekterna av studiehandledning på modersmålet följs upp via enkätundersökningar för såväl studiehandledare anställda av Språkcentrum som berörda lärare vid skolan. Analys av hur studiehandledning på modersmålet påverkar elevers måluppfyllelse är, enligt representanten, "på gång". 2. Ges eleven adekvata förklaringar och kontextualiseringar av ämnesspecifika begrepp och terminologi? Ges eleven genom studiehandledningen adekvat stöd i att utveckla sina ämneskunskaper? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att den studiehandledning som bedrivs på skolan inte ger alla elever ett adekvat stöd i att utveckla sina ämneskunskaper.

8 Bas]Ls 7 (9) Skolinspektionens utredning Vid intervjuer med ämneslärare och de studiehandledare som är anställda på skolan samt intervjuade elever uppges att studiehandledning företrädesvis sker på följande vis. Studiehandledaren och berörda elever är med vid ämneslärarens genomgång, och går sedan till ett grupprum. Där översätter och/eller förklarar studiehandledaren text eller uppgifter som eleverna har att arbeta med. Det finns dock enligt ämneslärarna och studiehandledarna också enstaka exempel på att studiehandledning sker för enskilda elever i klassrummet. Studiehandledning efter lektioner förekommer enligt de intervjuade inte, och förklaring till detta uppges vara "tidsbrist". Ämneslärarna uttrycker att studiehandledning på skolan inte individanpassas i tillräcklig utsträckning, "nyanlända elever slängs ut i klasser utan att kunna tillräckligt mycket svenska". Vid intervjutillfället med ämneslärarna uppges att studiehandledare ofta har "viss kompetens" i några, men inte i alla ämnen. När studiehandledare saknar ämneskompetens blir det, säger lärarna, "mest översättning" från svenska till elevens modersmål. Detta bekräftas i intervjutillfällen med elever. En av lärarna säger att det blir svårt i vissa ämnen när en elev saknar specifika begrepp på sitt modersmål samtidigt som studiehandledaren saknar relevant ämneskunskap i det aktuella ämnet. Studiehandledare som är anställda på skolan uppger i sammanhanget att de oftast översätter eller förklarar men sällan "undervisar eleverna". Det förekommer också, säger studiehandledarna, att de "hjälper" elever inför prov. Den studiehandledare som är anställd av Språkcentrum ger en huvudsakligen annan bild av den studiehandledning hon bistår elever på Nytorpsskolan med. Studiehandledning ges med utgångspunkt i elevers behov av detta, vilket innefattar att handledningen sker såväl på svenska som på elevens modersmål. Genomförande sker i samarbete med elevens berörda ämneslärare. Studiehandledning kan enligt den intervjuade ske såväl före, under som efter lektionstillfället. När eleven ges direkt hjälp under lektionen är det bästa, enligt studiehandledaren, vilket också ger eleven bättre möjligheter att utveckla det svenska språket. Den här studiehandledaren uppger dessutom att hon informerar såväl elever på skoltid, som vårdnadshavare vid utvecklingssamtal om kursplaner och utbildningens mål. Berörda elever bekräftar vid intervjutillfället den här studiehandledarens uppgifter. Det framkommer vid elevintervjun dessutom att studiehandledaren ger eleverna möjlighet till inflytande över det egna lärandet, eleverna "får bestämma vad de behöver hjälp med". Rektorn uppger att det mest förekommande är att studiehandledare översätter från svenska till elevens modersmål, men att "det blir bäst om studiehandledare och lärare samverkar innan lektionstillfället". Rektorn framhåller att det på skolan

9 Besflut. 8 (9) finns studiehandledare som "är självgående", som kan sitt uppdrag och ger som exempel den studiehandledare som intervjuats i granskningen och som är anställd av Språkcentrum. Huvudmannens representant framhåller vikten av att "studiehandledning sker parallellt med elevens möjligheter att utveckla det svenska språket". Representanten hänvisar också till huvudmannens riktlinjer Nyanländas skolgång studiehandledning på modersmål, vilka de studiehandledare som är anställda av Språkcentrum uppges följa. Skolinspektionen konstaterar att riktlinjerna innefattar exempelvis modeller för handledning "före, under, efter lektionen" och underlag för "Studiehandledning i olika ämnen". Ges studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare den kompetensutveckling som krävs för att kunna stötta elevens utveckling av ämneskunskaper? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att de studiehandledare är anställda på skolan får den kompetensutveckling som behövs för att kunna stötta elevernas kunskapsutveckling på ett fullgott sätt. Skolinspektionens utredning Rektorn uppger vid intervjutillfället att det är skillnad mellan skolans studiehandledare avseende deras kompetens för uppdraget. Det finns de studiehandledare som är anställda enbart för att de kan språket ifråga, och det finns studiehandledare som dessutom har lärarutbildning. De studiehandledare som är anställda på skolan deltar, enligt rektorn, i "de övergripande studiedagar" som genomförs under eller i anslutning till läsåret. Detta bekräftas av berörda studiehandledare. Rektorn är av uppfattningen att skolans egna studiehandledare inte ingått i "någon större fortbildningsinsats tidigare", och att de "behöver få kunskap om vad uppdraget innebär". Ämneslärarna uppger vid intervjutillfället att de använder en språkutvecklande metod i sin undervisning för elever med annat modersmål än svenska, Cirkelmodellen. (Skolinspektionens anm. en pedagogisk modell inom genrepedagogiken). Det framkommer att lärarna önskar att skolans egna studiehandledare vore insatta i sådan metod. De på skolan anställda studiehandledarna berättar att de inte fått någon fortbildning i olika undervisningsmetoder för elever med annat modersmål än svenska, exempelvis språkutvecklande arbetssätt. Studiehandledarna uppger att de generellt är i behov av kompetensutvecklande insatser om uppdraget som studiehandledare.

10 BasCul. 9 (9) Huvudmannens representant berättar att de studiehandledare som är anställda av Språkcentrum kompetensutvecklas specifikt för uppdraget, vilket bekräftas av den intervjuade studiehandledaren som är anställd där (Språkcentrum). Kompetensutvecklingen uppges innefatta exempelvis språkutvecklande arbetssätt, men också kartläggning av nyanlända elevers bakgrund och utbildningsbehov, alfabetisering, läroplan, betygssystem. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 10 augusti 2017 skriftligt redovisa till Skolinspektionen vidtagna åtgärder samt resultat av de vidtagna åtgärderna. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund eller per e-post till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se med en kopia till föredragande inspektör. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :3531) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef /6,252r-Z, Thomas Nilsson Undervisningsråd/Föredragande