Återkoppling. fr% Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Kungsgårdsskolan. Återkoppling

Transkript

1 fr% Återkoppling Dnr :3948 Ängelholms kommun Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Kungsgårdsskolan Box 156, Lund

2 2 Inledning Återkopplingen syftar till att vara ett stöd för skolans arbete med att utveckla undervisningen i idrott och hälsa. I återkopplingen anges de utvecklingsområden som bedömer vara relevanta för att förbättra undervisningen i idrott och hälsa vid Kungsgårdsskolan. Återkopplingen grundar sig på ett verksamhetsbesök som genomförde den 23 och 24 januari Vid besöket genomfördes 6 lektionsobservationer samt intervjuer med två rektorer, tre lärare, och 20 elever i årskurs 7 till 9. Det faktum att huvudmannen uppger att skolenheten har två rektorer hanteras av inom ramen för regelbunden tillsyn. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till undervisningen och i läroplanens inledande kapitel anges skolans värdegrund och uppdrag samt de mål och riktlinjer som ska styra skolans arbetel. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa anges ämnets syfte, det centrala innehållet samt kunskapskrav för de olika betygen. Granskningen ska med stöd av gällande författningar och aktuell forskning2 undersöka om elever i grundskolans årskurs 7 till 9 får en undervisning i ämnet idrott och hälsa av god kvalitet. För att bedöma detta undersöks i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen. Vidare granskas undervisningen utifrån allmändidaktiska kvaliteter. Fakta om Kungsgårdsskolan Kungsgårdsskolan är en kommunal grundskola belägen i Ängelholms kommun med cirka 450 elever i årskurserna 7 9. Skolans lärare är organiserade i arbetslag och ämneslag. Fyra lärare undervisar i ämnet idrott och hälsa. Undervisningen i idrott och hälsa i Kungsgårdsskolan Planering och genomförande av undervisningen bedömer att planeringen och genomförandet av undervisningen ger eleverna goda möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i ämnet. Granskningen visar att även om det finns innehållspunkter som är svårare att genomföra, får eleverna möta hela det obligatoriska innehållet genom en bredd av aktiviteter i undervisningen. Intervjuer med lärare och ämnesplaneringar som granskat, visar att undervisningen i idrott och hälsa planeras utifrån det innehåll som kursplanen föreskriver. Planeringsunderlagen visar att undervisningen omfattar aktiviteter som exempelvis racketsport, simning, dans och konditionsträning och visar på en bredd av aktiviteter med inslag av teori. Balansen mellan de olika aktiviteterna i planeringen är dock ojämn och innehåller många aktiviteter kopplade till rörelseförmåga och kondition men endast ett fåtal kopplade till hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse. Bland innehållspunkter saknas 1 För granskningens författningsstöd, se bilaga 1 2 (2012b). Framgång i undervisning. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Box 156, Lund

3 3 i planeringen är bland andra orientering och teori i flera av klasserna i årskurs 7, 8 och 9. Lärare berättar att de samplanerar undervisningen och då utgår från läroplan, kursplaner och centralt innehåll i sina planeringar. Lärarna säger att de tillsammans diskuterar och planerar i syfte att samtliga tre kunskapsområden omfattas och att eleverna får möjlighet att utveckla de fyra förmågor som anges i kursplanen. Samtidigt säger lärarna att innehållspunkter som är kopplade till hälsa och livsstil (ord och begrepp för samtal om upplevelser) och friluftsliv och utevistelse (säkerhet och hänsynstagande) kan vara svåra att planera in. Flertalet elever säger i intervjuerna att de inte har fått ta del av lärarnas planering. Några elever säger att det inte är tydligt vilket område och innehåll de ska arbeta med och att det är mest rörelse de tränar. Eleverna säger att de har haft väldigt mycket orientering, volleyboll, dans och bollspel. Rektorerna uppger i intervju att de tar del av lärarnas planeringar för att säkerställa att undervisningen utgår från kursplaner och kunskapskrav och att eleverna får träna alla förmågor. Lärarna säger i intervju att lektionerna följer den planering som gjorts. Både lärare och elever ger i intervjuerna exempel på aktiviteter som behandlar samtliga tre kunskapsområden, rörelse, friluftsliv och utevistelse samt hälsa och livsstil. Undervisningens allmändidaktiska kvaliteteter bedömer att det finns aspekter av undervisningens allmändidaktiska kvalitet som behöver utvecklas. Granskningen visar att lärandemiljön av eleverna upplevs som trygg och att skolan aktivt arbetar för att få alla elever att vilja och kunna delta i undervisningen. Granskningen visar dock att målen för undervisningen inte är tydliga för eleverna och att lektionerna ibland saknar moment där lektionsinnehållet sammanfattas och sätts in i ett sammanhang. Vidare visar granskningen att återkoppling, uppföljning och reflektion över lärandet inte alltid är tydligt för eleverna och ibland saknas helt. Trygg, stödjande och uppmuntrande miljö observerar vid samtliga lektionsbesök att eleverna kan utföra uppgifter utan att bli störda och att samtalstonen elever emellan är respektfull. När någon elev är okoncentrerad fångar läraren upp det direkt genom att tilltala eleven. Intervjuade elever uppger att de är trygga och att de nästan alltid har arbetsro under lektionerna. Enstaka elev säger att det kan förekomma lite svordomar när de har bollsport då någon elev blir arg på sig själv i samband med tävlingar eller matcher. Intervjuade lärare säger att de arbetar på olika sätt för att skapa trygghet och arbetsro för eleverna och att samtliga årskurser i högstadiet årligen åker på lägerskola som del av skolans trygghetsarbete. Vidare säger lärarna att eleverna har mycket samarbetsövningar i samband med terminsstarterna och att skolan har ett övergripande trygghetsskapande arbete för alla elever i årskurs 7. Lärarna berättar fortsättningsvis att de direkt tar tag de orosmoment som uppstår på idrottslektionerna. Som exempel på åtgärder som genomförts för att skapa trygghet berättar lärarna att skolan har förbättrat omklädningsrum och duschrum så att det nu finns möjlighet att klä om och duscha enskilt. Box 156, Lund

4 4 På de observerade lektionerna förekommer att några elever inte är ombytta. Dessa elever får olika uppgifter såsom att vara funktionär, gå promenad, göra något skolarbete, arbeta med annat ämne i datorn eller sitta och titta på lektionen, i detta fall på grund av skada. Några av eleverna berättar att det förekommer att enstaka elever inte är ombytta men att det vanligtvis beror på skada eller att kläderna glömts. En elev säger att det ofta förekommer att elever i elevens klass inte är ombytta och inte deltar. Lärarna säger att det finns elever som inte är ombytta och inte deltar i undervisningen och att det utgör en stor utmaning. En lärare ger i intervju exempel på teoriuppgifter inom idrott och hälsa som icke ombytta elever arbetat med under lektionstid. Lärarna säger att skolan arbetar på olika sätt med elever som inte är ombytta och inte deltar och ger som exempel att det finns kläder som elever kan låna, fonderade medel för klädinköp, individuella samtal, extra motorikträning och feedback. En lärare säger i intervju att skolan har en rutin för elever som inte deltar i eller kommer ombytta till lektionerna tre gånger i följd. Lärarna uppger vidare att skolsköterskan och kuratorn kopplas in vid viss frånvaroproblematik och att de kan se att skolans arbete medfört att problemen minskat något. Individanpassningar, variation och utmaningar lektionsobservationer syns hur läraren organiserar undervisningen så att eleverna kan lösa uppgifter med olika svårighetsgrad. Lärarna delar in eleverna slumpvis (siffermetoden) ibland och efter elevernas önskemål ibland. Vid lagsporter kan eleverna välja en lugnare grupp eller en grupp med högre tempo. I dessa situationer är både flickor och pojkar med i båda lagen och eleverna kan skifta lag när de vill det. Intervjuade elever uppger att lärarna varierar undervisningen och arbetsformerna så att upplägget inte blir samma. Eleverna berättar vidare att alla i gruppen arbetar med samma moment men att de flesta elever som behöver hjälp och stöd får det, exempelvis genom att läraren har övningar med olika svårighetsgrad. De flesta elever som behöver utmaningar får det, exempelvis med svårare teknikövningar i bollsport. Några elever uppger dock att utmaningar i simning saknas. De elever som blir snabbt färdiga med ett moment får oftast, enligt de intervjuade eleverna, tips från läraren på ytterligare utmaningar. Eleverna säger att lärarna planerar undervisningen så att den är anpassad för alla. Någon elev uppger att flickor och pojkar behandlas lika i undervisningen, men flera elever säger att pojkar tar mer plats vid bollsporter och att de elever som inte är så duktiga då står vid sidan och tittar på. Eleverna uppger att lärarna säger till men att flickor inte får så mycket passningar av pojkarna. Lärarna säger i intervjuerna att de arbetar med variation kopplat till elevinflytande för att alla elever ska känna att de utvecklas. Lärarna berättar att de använder olika svårighetsgrad i övningar så att alla elever kan delta. Som exempel berättar lärarna att det finns en svår och lätt bana i orientering, att eleverna kan välja svårighetsgrad i simning genom att exempelvis dyka eller hoppa från pall eller kant, simma under vatten och crawla medan de som behöver stöd får extra simundervisning. Samarbete med specialpedagog, särskolans lärare och tillgång till en resursperson nämns som värdefulla delar i individanpassningen. Lärarna ger exempel på hur de ger flickor och pojkar samma förutsättningar i undervisningen genom att röra sig runt under lektionen och titta på alla elever för att se individuella behov, att Box 156, Lund

5 5 slumpvis dela in i par i dansundervisningen och att göra en medveten indelning i lag vid bollsporter samt arbetar med samarbetsövningar. Lärarna säger dock att de är medvetna om att pojkarna vill ta mer plats från början i lektioner med bollspel men att eleverna efter hand inser att det inte kan vara så. Rektorerna säger i intervju att flickor och pojkar har samma förutsättningar i undervisningen och att detta delvis beror på att undervisningen utvecklats från att allt ska handla om tävling. Rektorerna uppger vidare att skolan har extra studietid kopplad till idrott och hälsa en gång i veckan. Den extra studietiden riktar sig både till elever som behöver stöd och de som behöver utmaningar. De elever som behöver hjälp i de teoretiska delarna får det av skolans specialpedagog. De elever som inte kan simma har schemalagd extra undervisning. Tydlighet i mål, innehåll och struktur observerar vid lektionsbesöken att läraren ger instruktioner om de övningar som eleverna ska träna på och i flera fall knyter an till tidigare eller kommande lektioner. Vid behov visar läraren ensam eller tillsammans med en elev hur övningar ska genomföras. Läraren vänder sig till samtliga elever och eleverna är uppmärksamma vid introduktion och genomgång. Vid något tillfälle berättar läraren vilka kunskapsmål och förmågor eleverna tränar, men vid de flesta observerade lektioner görs inte sådan anknytning till kunskapsmål och förmågor. Flertalet av de intervjuade eleverna säger att deras lärare har gått igenom planeringen, kursplanen, kunskapskraven i början av terminen och att dessa finns tillgängliga på skolans digitala plattform. Några elever säger dock att de inte haft någon genomgång av kursplanen, kunskapskraven och planeringen och att de inte känner till att informationen finns på skolans digitala plattform. Någon elever säger att det händer att läraren återkopplar målen och kunskapskraven under lektionerna. Flera av de intervjuade eleverna säger att undervisningen inte innehåller möjligheter till samtal och reflektion över det de lärt sig under en lektion. Några elever säger att de aldrig hinner diskutera det de lärt sig och att de gör övningar till lektionen tar slut. Lärarna säger i intervjuer att de går igenom mål och innehåll med eleverna i början av ett nytt område och att de återkopplar syftet med övningarna under lektionerna. Lärarna säger att all information om undervisningen, såsom mål förmågor, syfte, centralt innehåll och planeringar finns digitalt och är tillgängligt för eleverna. Någon lärare uppger att eleverna fått information om den nuvarande terminens innehåll i slutet på förra terminen. Lärarna säger vidare att de medvetet valt att inte lägga ut planeringarna eftersom de är osäkra på om de kan hålla planeringen exakt och att eleverna kan bli oroliga och undra varför planeringen inte stämmer, men att alla elever har fått information någon gång. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet observerar vid lektionsbesök att lärarna inleder lektionerna genom att återkoppla till föregående lektion. Lärarna ger eleverna återkoppling och respons på gruppoch individnivå under lektionerna. Lektionerna avslutas vid ett flertal tillfällen med en kort summering av lektionens innehåll. Någon gång frågar läraren eleverna vad de har tränat men det förekommer även att lektioner avslutas utan något sådant samtal. Box 156, Lund

6 6 Några av de intervjuade eleverna säger att det händer att de får diskutera det de lärt sig under lektionerna, till exempel om de har missuppfattat något som de ska utföra. Eleverna säger att det då är läraren som pratar. Någon elev säger att de kan få återkoppling på det de lärt sig under lektionen och att läraren ibland återkopplar målen för lektionen. Några elever säger att läraren ibland avslutar med att kort sammanfatta och utvärdera lektionen och att läraren då pratar om hur det gick under lektionen. Flera av de intervjuade eleverna säger dock att undervisningen inte innehåller möjligheter till samtal och reflektion över det de lärt sig under en lektion. Några elever säger att de aldrig hinner diskutera det de lärt sig och att de håller på med aktiviteter och övningar till lektionen tar slut. Några elever säger att läraren återkopplar resultat efter ett prov och att de då diskuterar hur det gått och vad som behöver utvecklas. Lärarna säger att de presenterar lektionens mål vid lektionsstarten och avslutar med en återkoppling av hur lektionen gick. Lärarna säger att de ger eleverna direkt återkoppling under lektionerna och ger som exempel instruktioner för att utveckla dribblingsteknik. Lärarna säger att de tar sig tid att prata med eleverna om hur de utvecklas vid betygssamtalet som sker individuellt och i samband med utvecklingssamtalen. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet av undervisningen i idrott och hälsa behöver ett utvecklingsarbete främst genomföras inom följande områden: Rektorn och lärarna behöver se till att målen för undervisningen är tydliga för eleverna. Rektorn och lärarna behöver se till att eleverna får reflektera över undervisningen och över sitt eget lärande. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Kungsgårdsskolan undervisning i idrott och hälsa kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar undervisning i ämnet. Huvudmannen ska senast den 19 september 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :3945) i de handlingar som sänds in. Box 156, Lund

7 7 Information om granskningen genomför under våren 2018 en kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 7 till 9. Granskningen ska besvara följande två frågeställningar: I vilken utsträckning planeras och bedrivs undervisningen utifrån kursplanen? I vilken utsträckning genomförs undervisningen med allmändidaktiska kvaliteter? I granskningen genomförs en enkätstudie för elever i årskurs 9 på 100 grundskolor och i detta urval besöks 23 av skolorna. Granskningens slutrapport kommer att publiceras i juni I arbetet med bedömningarna har utredare Inger Börjesson deltagit. På s vägnar Mats Lundq ist Enhetschef Yvonne Larsson Utredare Mer information om granskningen finns på s hemsida: granskning/kvalitetsgranskning/-granskar-kvaliteten/idrott-och-halsa/ Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Granskningens författningsstöd Rapport elevenkät Box 156, Lund

8 Bilaga 1 Författningsstöd Dnr :3948 Författningsstöd Idrott och hälsa 1 kap. 4 skollagen (2010:800) Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 11 skollagen För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. 2 kap. 35 skollagen För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 3 kap. 3 skollagen Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 3 kap. 4 skollagen Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. 4 kap. 9 skollagen Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. 1

9 5 kap. 3 skollagen Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 6 kap. 6 skollagen Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 6 kap. 7 skollagen Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Lgr 111,1. Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 1Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderades genom förordningen SKOLFS 2017:11. Ändringen trädde i kraft den 1 juli Bilagan till förordningen får tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni tillämpar den gamla lydelsen i denna kvalitetsgranskning, d.v.s. lydelsen före ändringen som infördes genom revideringen (SKOLFS 2017:11).

10 Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv (historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv och etiskt perspektiv). Lgr 11,1. Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i

11 en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt och får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang.

12 Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Utdrag ur kursplanen för idrott och hälsa Syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges

13 möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Centralt innehåll i årskurs 7-9 Rörelse Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. Olika simsätt i mag- och ryggläge. Hälsa och livsstil Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

14 Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Friluftsliv och utevistelse Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

15 Idrott och hälsa Elever Kungsgårdsskolan Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

16 tin, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett i uppdrag att genomföra en kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa för elever i årskurs 7-9. Granskningen består bland annat av en enkät som går ut till 100 slumpmässigt utvalda skolor i landet och har besvarats av lärare i idrott och hälsa årskurs 7-9 och elever i årskurs 9. Granskningens resultat ska redovisas i en rapport till Utbildningsdepartementet i juni Denna rapport avses resultatet för eleverna på er skola och samtliga deltagande elever i årskurs 9 i landet (Resultat för samtliga skolenheter). Metod Eleverna har fått besvara en webbenkät med fasta svarsalternativ. Enkät Enkäten består av frågor om hur eleverna upplever undervisningen i idrott och hälsa. Frågorna grupperas i följande områden: Ämnet Idrott och hälsa, Tydlighet i undervisningen, Stöd och motivation samt Normer och värden. Genomförande Undersökningen har genomförts under perioden januari till februari 2018 av CMA Research AB ( Projektledare på CMA: Henrik Brandes. Kontaktperson på : Andreas Leo.

17 , Idrott och hälsa - Elever, sida 3 Fakta om respondenterna mr_ Antal registrerade elever 126 Antal svarande elerier 113 Agnar du dig åt idrott på fritiden? Antal Andel 4 eller fler gånger i veckan 52 47% 2-3 gånger i veckan 42 38% Svarsfrekvens 90% 1 gång i veckan Aldrig 5 5% År du..? Antal Andel Flicka 46 42% Pojke 50 45% Annan könsidentitet 6 5% Vill ej ange 8 7%

18 . Idrott och hälsa Elever, sida 4 Ämnet Idrott och hälsa Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Sammantaget, hur är den undervisning i idrott och hälsa som du har? 24 22% 64 58% 15 14% 8 7% 'Iil-ggsm~ii4iO4. Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt, Mycket oviktigt. n Hur viktigt tycker du det är med undervisning i idrott och hälsa? 40 36% 43 38% 22 20% 7 6%

19 . Idrott och hälsa Elever, sida 5 r Yolinspelecionen ' Ämnet Idrott och hälsa Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket daligt n P Vad tycker du om att du har undervisning i idrott och hälsa på schemat i åk 9? 37 33% 51 45% 18 16% 7 6%?ät i kj, tål Varieras undervisningen i idrott och hälsa, så att du får testa olika aktiviteter? 27 24% 58 52% 26 23% 1 1% 1.111K håkäälijit-

20 emn Ämnet Idrott och hälsa Jämförelse kön. Idrott och hälsa Elever, sida 6 Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange,cket Ganska Ganska Mycket - Mycket Ganska Ganska Mycket lig. Mycket Ganska Ganska Mycke.bra dalj cket Ganska Ganska Mycket - a. dalig dålig Sammantaget, hur är den undervisning i idrott och hälsa som du har? i=ktge~~i~g ei~juiäädera.liia~å 22% 57% 15% 7% 20% 61% 10% 8% 33% 50% 17% 0% 25% 50% 13% 13% % Flicka Mycket Ganska Ganska Mycket Pojke Mycket Ganska Ganska Mycket Annan könsidentitet Mycket Ganska Ganska Mycket kti ovikt( t Vill ej ange Mycket Ganska Ganska Mycket v.v t ovi t v, Hur viktigt tycker du det är med undervisning i idrott och hälsa? r "7"..,1 72,r -, -: 42% 38% 13% 7% 26% 48% 20% 6% 50% 17% 33% 0% 50% 0% 38% 13% jiä 1:5744

21 , Idrott och hälsa Elever, sida 7 Ämnet Idrott och hälsa Jämförelse kön Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Mycket Ganska Ganska Mycket lx b _ åh t Mycket Ganska G Mycket Mycket Ganska Ganska Mycket br bra dar d' ^L.t_ Mycket Ganska Ganska Mycket b a t Vad tycker du om att du har undervisning i idrott och hälsa på schemat i åk 9? 28% 54% 11% 7% 40% 42% 16% 2% 17% 17% 50% 17% 38% 13% 25% 25% Resultat för samtliga skolenheter 470/0""3=1`2% 6 /0 Annan könsidentitet Vill ej ange Varieras undervisningen i idrott och hälsa, så att du får testa olika aktiviteter? 22% 49% 27% 2% 24% 54% 22% 0% 50% 33% 17% 0% 13% 63% 25% 0% rlt.t

22 , Idrott och hälsa Elever. sida 8 Tydlighet i undervisningen 1 0 Får du återkoppling (respons/feedback) på din prestation i idrott och hälsa? 16 14% 54 49% 35 32% 6 5% 1,1j :tr"å-:5'7 Hur väl förstår du vad behöver göra för att nå olika betyg i idrott och hälsa? 32 28% 55 49% 18 16% 8 7% : " Är lektionerna i idrott och hälsa strukturerade (t.ex. att det är tydligt vad som ska göras och i vilken ordning)? 31 28% 61 54% 16 14% 4 4% ääh.

23 , Idrott och hälsa Elever, sida 9 Tydlighet i undervisningen Mycket bra Ganska bra Ganska daligt Mycket dåligt tai 9 An el Hur väl tycker du att läraren förklarar vad det är du ska lära dig? 29 26% 62 55% 12 11% 10 9% l _err 'kåzji.1~1tik " 5% 41 Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Vad tycker du om balansen mellan teoretiska moment (som t.ex förebyggande av skador) och praktiska moment (som t.ex konditionsträning eller styrketräning) 23 21% 69 62% 17 15% 3 3% i idrott och hälsa? dat _ Kan du utföra uppgifter på lektionerna i idrott och hälsa utan att störas av andra elever? 18 16% 56 50% 27 24% 10 9% ;22S'Yre. "i g

24 , Idrott och hälsa Elever, sida 10 Tydlighet i undervisningen Jämförelse kön Annan könsidentitet Vill ej ange Får du återkoppling (respons/feedback) på din prestation i idrott och hälsa? 11% 47% 36% 7% 16% 55% 24% 4% 33% 17% 50% 0% 0% 63% 25% 13% äåäåfääågäiää --- Q)24.i.)4 34 Flicka IM" Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Mycket Ganska Ganska Mycket - e Mycket Ganska Ganska Mycket Mycket Ganska Ganska Mycket t Mycket Ganska Ganska Mycket Pra, Hur väl förstår du vad behöver göra för att nå olika betyg i idrott och hälsa? 22% 54% 15% 9% 32% 44% 18% 6% 33% 33% 33% 0% 25% 63% 0% 13% 41% 23% 16% Annan könsidentitet Vill ej ange Är lektionerna i idrott och hälsa strukturerade (t.ex. att det är tydligt vad som ska göras och i 26% 57% 11% 7% 31% 55% 14% 0% 67% 33% 0% 0% 0% 63% 25% 13% vilken ordning)?, 7 7

25 . Idrott och hälsa Elever, sida 11 Tydlighet i undervisningen Jämförelse kön Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange eket Ganska Ganska Mycket Mycket Ganska Ganska Mycket Mycket Ganska Ganska Myck.,cket Ganska Ganska Mycket Hur väl tycker du att läraren förklarar vad det är du ska lära dig? 28% 52% 9% 11% 26% 58% 10% 6% 33% 33% 33% 0% 13% 63% 13% 13% Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Vad tycker du om balansen mellan teoretiska moment (som t.ex förebyggande av skador) och praktiska moment (som t.ex konditionsträning eller styrketräning) i idrott och hälsa? 7.7 eket Ganska Ganska Mycket _ Mycket Ganska Ganska Mycket Mycket Ganska Ganska Mycket _ Mycket Ganska Ganska Mycket _ b 24% 58% 16% 2% 20% 62% 16% 2% 17% 67% 17% 0% 13% 63% 13% 13% 20% Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Kan du utföra uppgifter på lektionerna i idrott och hälsa utan att störas av andra elever? 11% 52% 24% 13% 27% 49% 18% 6% 0% 67% 33% 0% 0% 43% 43% 14% -Gi41* 4....'".4?j

26 , Idrott och hälsa Elever, sida 12 ri Stöd och motivation Får du möjlighet att träna mer på moment som du tycker är svåra? 11 10% 53 48% 38 35% 8 7% - Får du hjälp när du behöver det under lektionerna i idrott och hälsa? 34 30% 43 38% 13 12% 5 4% 18 16% Upplever du undervisningen i idrott och hälsa som utmanande, så att det inte är för lätt för dig? 9 8% 47 42% 42 37% 15 13%.f.

27 , Idrott och hälsa Elever, sida 13 Stöd och motivation, Uppmuntras du till att göra ditt bästa under lektionerna i idrott och hälsa? 32 28% 62 55% 15 13% 4 4%, Är den undervisning du får i idrott och hälsa anpassad till dig? 17 15% 48 42% 36 32% 12 11%

28 j, Idrott och hälsa Elever, sida 14 Stöd och motivation Jämförelse kön Får du möjlighet att träna mer på moment som du tycker är svåra? 7% 48% 32% 14% 12% 48% 36% 4% 33% 33% 33% 0% 0% 57% 43% 0% 42jk 12% 3 37% 166o Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Ej Alltid Ofta Sällan Aldrig aktu Alltid Ofta Sällan Aldrig Ej Alltid Ofta Sällan Aldrig Ej Ej Alltid Ofta Sällan Aldrig.. aktuel t, Får du hjälp när du behöver det under lektionerna i idrott och hälsa? 37% 35% 13% 7% 9% 26% 40% 10% 4% 20% 17% 50% 0% 0% 33% 38% 25% 25% 0% 13% Resultat för samtliga skolenheter 7f7i.7,Z j E' 23% 23% 13% 8% 33% 20% 29% 16% 6% 30%

29 eun Stöd och motivation Jämförelse kön, Idrott och hälsa Elever, sida 15 Upplever du undervisningen i idrott och hälsa som utmanande, så att det inte är för lätt för 15% 48% 33% 4% 4% 38% 38% 20% 0% 50% 50% 0% dig? Uppmuntras du till att göra ditt bästa under lektionerna i idrott och hälsa?. 24% 59% 15% 2% 28% 54% 12% 6% 33% 50% 17% 0% 38% 50% 13% 0% 77-49? 30% 12% 43% 36% T - - % 33% 16% n,..,......,... _...,._.....,..., I 6 i a S.Sa I =42% Pojke Annan könsidentitet jt. iältaimat Vill ej ange 0% 25% 63% 13% 11% 45% 32% 13% Vill ej ange e l ai Åka., Annan könsidentitet Vill ej ange e Är den undervisning du får i idrott och hälsa anpassad till dig? 13% 48% 26% 13% 12% 40% 40% 8% 17% 33% 33% 17% 38% 38% 13% 13% - 7 I kl:,y

30 fin Normer och värden. Idrott och hälsa Elever, sida 16 Får du påverka innehållet i undervisningen i idrott och hälsa? 4 4% 19 17% 61 54% 28 25% 'ct-z Får tjejer och killar lika stort utrymme i undervisningen? 42 38% 36 32% 22 20% 11 10% TIR Aldrig.Ej aktuellt, byter 0 P' e. 1 Uppler du att det förekommer kränkande behandling i omklädningsrummet i samband med lektion i idrott och 7 6% 16 14% 24 21% 62 55% 3 hälsa? (1 l'";1: J, 3%

31 , Idrott och hälsa Elever, sida 17 'kj Normer och värden Upplever du att det förekommer kränkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hälsa? 8-j-= - räå ' 7 _ 6% 15 13% 51 45% 40 35% ir - 53% Upplever du att lärare ingriper vid kränkningar? 26 23% 44 39% 31 28% 11 10%

32 rin Normer och värden Jämförelse kön. Idrott och hälsa Elever, sida 18 Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Får du pårka innehållet i undervisningen i idrott och hälsa? 2% 13% 53% 31% 6% 22% 52% 20% 0% 17% 50% 33% 0% 13% 75% 13% s J'7,./ṭ , - Annan könsidentitet Vill ej ange i - e; a.^3 Får tjejer och killar lika stort utrymme i undervisningen? 26% 35% 28% 11% 51% 27% 16% 6% 50% 50% 0% 0% 0% 43% 14% 43%

33 , Idrott och halsa - Elever, sida 19 Normer och värden Jämförelse kön Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Alltid Ofta Sällan Aldrig Ej Alltid Ofta _ Sällan Aldrig Ej. elit Alltid Ofta Sällan Aldrig Alltid 0 a Sållan Aldrig Ej Upplever du att det förekommer kränkande behandling i omklädningsrum met i samband med lektion i idrott och hälsa? Resultat för samtliga skolenheter 4% 4% 20% 69% 2% 6% 22% 18% 52% 2% 0% 17% 33% 33% 17% 13% 13% 50% 25% 0% 3% % 17% 72% 4% 5% 8% 25% 5% 11% 22% 52% 10%

34 , Idrott och hälsa Elever, sida 20 Normer och värden Jämförelse kön Flicka Pojke Annan könsidentitet Vill ej ange Upplever du att det förekommer kränkande behandling i samband med undervisningen i 9% 9% 52% 30% 2% 18% 38% 42% 0% 17% 50% 33% 25% 0% 50% 25% idrott och hälsa? I% ' % 29% 4-. 7% _ 12% 33 Flicka Annan könsidentitet Vill ej ange Upplever du att lärare ingriper \id kränkningar? 22% 39% 28% 11% 27% 43% 22% 8% 33% 33% 33% 0% 13% 13% 50% 25% - 7,r::. 3:g.-747 :.7.3r, å.5'./ :

35 effin, Idrott och hälsa Elever, sida 21 Huvudsaklig aktivitet på senaste lektionen i idrott Vad ägnade ni er mest at på senaste lektionen i idrott? e åt för samtliga skolenheter Bollspel 48 44% % Danser och rörelse till musik 30 27% Racketsport 20 18% 197 3% Traditionella och moderna danser 3 3% Konditionsträning 2 2% 528 8% Badvett, säkerhet vid vatten 1 1% Ergonomi 1 1% 64 1% Första hjälpen 1 1% Mental träning 1 1% 32 0% Rörlighetsträning 1 1% Samband rörelse, kost och hälsa 1 1`)/0 71 1% Skidor 1 1% Vad ägnade ni er mest åt på senaste lektionen i idrott? Friidrott Friluftsliv ldrottsskador Kroppsideal Orientering Planering avfysisk aktivitet Redskapsgymnastik Samtal om dopning Skridskor Simning Styrketräning Träningslära Ant Resultat för samtliga skolenheter 0 0% 141 2% 0% 0 0% 72 1% 0% 0 0% 127 2% 0% 0 0% 444 7% 0% 0 0% 107 2% 0% 0 0% % 0%