LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Transkript

1 LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge,

2 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning

3 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

4 4 Alltså, så här ser det ut: Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner

5 5 3. Kursplaner Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav 3 6 9

6 De övergripande förändringarna Källa: Skolverket, (2011), Skola i förändring 6 Det största förändring är att Mål att sträva mot och Mål att uppnå ersätts med ett antal långsiktiga övergripande mål som med något undantag är gemensamma för alla obligatoriska skolformer. Stoffet är givet i form av Syfte och Centralt innehåll. Betygskriterierna har bytts ut mot Kunskapskrav. Kursplanerna beskriver de kunskaper och förmågor i ämnena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Ett viktigt fokus blir: Vad ska eleven lära sig, snarare än vad eleven ska göra.

7 7 Läroplanen en inställning? Det är tur att vi inte får en ny läroplan utan enbart nya kursplaner. Då behöver vi inte fördjupa oss i helheten. (i Moreau, s 9, 2011) Är det så? Räcker detta? Om man tänker att vi inte har fått en ny kunskapssyn är det väl rätt, men om man vill förstå skolans uppdrag som helhet måste man tillbaka och djupstudera läroplansdelen (1 och 2) och koppla ihop den med vad som står i de olika ämnenas kursplaner. En annan viktig del att diskutera är vilka generella kompetenser eleverna ska utveckla, samt hur detta ska göras, av vem, när.

8 8 Syftet och centralt innehåll Källa: Skolverket, (2011), Skola i förändring Syftet: Här motiveras varför ämnet finns i skolan, vad syftet är med undervisningen och vilka förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla under skoltiden. Syftestexten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryck som ämnesspecifika förmågor. Centralt innehåll: Här anges den innehållsliga delen i undervisningen, vad som ska behandlas för att eleven ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som står i syftet. Detta är nytt jämfört med Lpo 94.

9 9 Det centrala innehållet är indelat enligt samma rubrikmall i samtliga årskurser T.ex. kursplan i svenska Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Läsa och skriva Tala, lyssna och samtala Berätta texter och sakprosatexter Språkbruk Informationssökning och källkritik Dock är innehåll och krav olika beroende på årskurs - Här behövs ett organiserat och naturligt samarbete över årskurserna.

10 Kursplanens uppbyggnad Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se, dag 2 10

11 Kursplanens uppbyggnad Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se, dag 2 11

12 12 Ny betygsskala Källa: Skolverket, (2011), Kursplanekonferens, presentation A B C D E F , ,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet Betyget F är ett underkänt betyg och används inte för grundsärskolan. Om det inte finns något underlag för att sätta betyg ska detta markeras med ett streck. Formellt sett är inte detta ett betyg.

13 Ny betygsskala träder i kraft Källa: Skolverket, (2011), Kursplanekonferens, presentation 2011/12 Åk 9: Nuvarande kursplaner, nuvarande betygsskala Åk 8: Nya kursplaner, ny betygsskala Åk 7 & Åk 6: Nya kursplaner, inga betyg 2012/13 Åk 6-9: Nya kursplaner, ny betygsskala Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se, dag 2 13

14 14 Implementering en utmaning Att implementera Lgr 11 och den nya skollagen på den egna skolan är en stor utmaning. Man kan diskutera vad denna utmaning innebär för alla inblandade och hur praktiken ska genomsyras av skolans uppdrag. Var ser ni er roll i detta? Och vilken del ska man då börja med? Hur ska man få med övriga kollegor? Hur har ni gjort så här långt?

15 15 Från två olika dokument till en samlad läroplan När Lpo 94 kom fick många nöja sig med att få Lpo 94 samt ett utdrag ur kursplanen för de ämnen man själv undervisade i. Genom att det var två olika dokument såg många inte alltid att de bildade en helhet. I Lgr 11 vill man undvika detta och satsar istället på att det är en samlad läroplan där de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen och kursplanerna ingår tillsammans med kunskapskraven för alla ämnen.

16 16 Kapitel 1 1. Skolans värdegrund och uppdrag Den första delen i Lgr 11 behandlar Skolans värdegrund och uppdrag. I detta kapitel beskrivs grundläggande delar som man som lärare måste tänka på när man ska planera sin undervisning. Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter God miljö för utveckling och lärande

17 17 Skolans uppdrag Den centrala delen i kapitel 1 handlar om Skolans uppdrag. En viktig uppgift är att skolan ska ge eleverna kunskaper och upplevelser av överblick och sammanhang. Detta innebär att Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (s 6).

18 18 Skolans uppdrag Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegreppet: vad är viktig kunskap i dag och i framtiden. Är kunskap t.ex. ett entydigt begrepp? och vad kan vi lära oss av: Om du är ung och en sekund passerat, är du ung fortfarande då? Vi kan vara överens om att kunskap är något som kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (s 7). Detta kan ske genom drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form. Detta ska vara tydliga inslag i skolans verksamheter. Eleverna ska ha möjligheter till eget skapande, prövande, utforskande, gestaltande osv.

19 19 Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag Det entreprenöriella lärandet innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar vidare om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Konkret innebär det entreprenöriella lärandet ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Dess arbetsformer stimulerar fantasi och skapande. Centralt innebär det att sätta det eleven gör i ett sammanhang och se till helheten. Här är det omgivande samhället viktigt. Ämnesövergripande tematiskt arbetssätt ett annat.

20 20 Entreprenörskap i övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöraren grund för skolans verksamhet. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

21 21 Entreprenörskap i övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Riktlinjer Läraren ska - stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan

22 22 Entreprenörskap i syftet för ämnet slöjd Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

23 23 Entreprenörskap i det centrala innehållet i slöjd åk Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. - Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

24 24 Men varför har det entreprenöriella lärandet förts in i läroplanen? Skolverket (2010) beskriver i skriften Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan, att Entreprenöriella kompetenser är viktiga både för individens och för samhällets utveckling. / / Att lära sig lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan också göra barn och unga mer framgångsrika i sina studier. / / den pedagogiska formen syftar till att stimulera elevers entreprenöriella kompetenser, dvs. attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörsandan (s 21ff). Behövs särskild kompetens för att leda detta arbete? För att elever ska kunna ta ansvar behöver de förstå vad målen för undervisningen handlar om i praktiken.

25 25 Översikt av entreprenöriellt lärande Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, mod att ta risker och samarbetsförmåga Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samarbete med aktörer utanför skolan Entreprenörskap är en av EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet och regeringens mål är att det ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet

26 26 En viktig fråga när man planerar Om man ska leva upp till skolans uppdrag kommer det inte vara möjligt att planera en undervisning på ett traditionellt sätt, dvs. att ett 40 minuters pass inleds med lärargenomgångar och sedan enskilt arbete. När man planerar sin undervisning, i arbetslag eller enskilt, finns mer att ta hänsyn till. I kapitel 1 betonas de olika perspektiven som ska genomsyra undervisningen. Mycket handlar om att ge eleverna en helhetsbild för att de ska ges möjlighet att utveckla en förståelse av omvärlden. De fyra övergripande perspektiven är viktiga att ha med sig.

27 27 En lokal pedagogisk planering? För att medvetandegöra och synliggöra en planering och vad man gör, är det lämpligt att utarbeta en lokal planeringsmall, en pedagogisk planering. På Gamlegårdskolan i Kristianstad ser de sina pedagogiska planeringar som ett redskap för pedagogen, för att eleven ska bli delaktig i vad undervisningen ska innehålla och vad som ska bedömas. Men den ska även ge vårdnadshavaren kunskap om sitt barns lärande. Därför skickas planen hem efter hand. Detta dokument är också ett av underlagen vid kommande utvecklingssamtal.

28 28 Kapitel 2 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Den andra delen bygger vidare på den första och beskriver de övergripande en för utbildningen som helhet, alltså de mål och riktlinjer som gäller. Här anges även de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Kapitlet är uppdelat på vad som är mål och vilka riktlinjer som finns för alla som arbetar i skolan respektive vad den enskilde läraren ska göra. Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden och Bedömning och betyg

29 29 Normer och värden Under normer och värden har skolan som mål att utveckla fem mål, bl.a. ska eleven kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställningsstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (s 9). Detta mål går hand i hand med det som bl.a. skrivs under grundläggande värden samt under förståelse och medmänsklighet i kapitel 1. Härutöver är det fyra riktlinjer som styr arbetet med normer och värden.

30 30 Normer och värden Läraren ska fokusera på fem riktlinjer, varav en har fått stor uppmärksamhet sedan 2006, nämligen att uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (s 10). I sammanhanget är det viktigt att förstå vad ett evidensbaserat och kvalitetssäkrat arbetssätt innebär.

31 31 Kunskaper En annan central del är vilka kunskaper skolan ansvarar för. Här finns bl.a. Den harmoniska bildningen, vilket är viktigt för lusten, tryggheten och nyfikenhet. Totalt finns det 16 kunskapsmål, 2 riktlinjer utifrån ett helaskolan-perpsektiv och 6 riktlinjer som läraren ska utveckla och arbeta med. Några av kunskapsmålen är direkt kopplade till kapitel 1 och Skolans uppdrag och det entreprenöriella lärandet, t.ex.: att eleven ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativ sätt samt att eleven ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans / / (s 10-11).

32 32 Eleven kan inte på egen hand nå sina mål På min dotters skola frågade läraren på utvecklingssamtalet vad hon själv ville utveckla. Min dotter svarade att hon ville skriva egna sagor. 3 månader senare har hon ännu inte fått hjälp att börja skriva. Under punkten 2.3 i Lgr 11, som handlar om elevers ansvar och inflytande, står det att lärare bl.a. ska: utgår från att eleven kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan samt att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vad som är viktigt i sammanhang är att inte tolka att eleverna på egen hand ska planera sina mål, utan tolkningen och konkretiseringen av målen i skolan görs först av läraren, som en processtödjare.

33 33 Kapitel 3 Denna del, som är den nya, innehåller Kursplaner och Kunskapskrav. Här beskrivs vad de olika ämnena ska bidra med, dvs. vad undervisningen ska ge eleverna för möjligheter att lära och utveckla. För att kunna planera en undervisning kommer det aldrig att räcka med att läsa kursplanerna. Man måste också kunna koppla dem till helhet, dvs. till övriga två kapitel. Det handlar kort och gott om att när man gör en planering se till att man har ett helhetsperspektiv. Detta kan innebära att se till att man har fått med relevanta delar av kapitel 1 och/eller att man har planerat en undervisning som ger eleverna möjlighet att utveckla de mer generella kompetenserna som finns med.

34 34 Helhetssyn: kommunikativa aktiviteter När man ska planera bör man utgå från alla delar av läroplanen. Frekventa begrepp i kursplanerna är: Kommunikation, kommunicera (42 ggr, i Lpo 94, 57ggr) Samtal, samtala, 136 ggr (i Lpo 94, 40 ggr) Egna erfarenheter, 48 ggr (i Lpo 94, 8 ggr) Reflektera, reflektion, 16 ggr (i Lpo 94, 87 ggr) (enligt Steve Wretman, SO-lärare) Enligt Vygotskij är språk och tänkande nära förknippade med kommunikativa processer. Han menar att vi har en yttre dialog med omgivningen och en inre dialog med oss själva. Finns inte tid i undervisningen för en yttre och en inre kommunikation, sker inget lärande i någon djup mening.

35 35 Tack för idag!