Mitt barns rättigheter Skolans juridik. Magnus Jonasson, jurist

Transkript

1 Mitt barns rättigheter Skolans juridik Magnus Jonasson, jurist

2 Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: Samtliga skolformer Sakkunnig i kvalitetsgranskningsprojekt, bl.a: Skolsituationen för elever med autismspektrumtillstånd (AST) Inte enligt mallen Omfattande frånvaro, Hemmasittare Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan Huvudmäns och rektorers arbete för en rättvis och likvärdig betygssättning

3 I vilken ände ska jag börja?

4

5 Verktygslådan

6 Principen om barnets bästa - barnets rätt till delaktighet och inflytande Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i första rummet. (art. 3 barnkonventionen) I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap. 10 skollagen). Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag (29 kap. 12 skollagen).

7 Kommunikation

8 Delaktighet och inflytande, för barn och föräldrar i skolan, vad gäller? Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen). Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (4 kap. 12 skollagen)."

9 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 skollagen). Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling (3 kap 3 skollagen fom 1 juli 2019).

10 Skolans kompensatoriska uppdrag Likvärdig utbildning: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas 1 kap. 9 skollagen). En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning).

11 Läsa, skriva, räkna garanti - gäller f o m 1 juli 2019 Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 (extra anpassningar) eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 (utredning om särskilt stöd). Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 (extra anpassningar) eller 7 (utredning om särskilt stöd) redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 (3 kap 4 skollagen).

12 Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens - gäller f o m 1 juli 2019 Ansvarig förskollärare eller lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid 1. en särskild bedömning, 2. planering av stöd som anges i 5 (extra anpassning) när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och 3. uppföljning. Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens (3 kap 4 a skollagen). I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs (3 kap. 4 b skollagen)

13 Från extra anpassningar till särskilt stöd Individanpassning Extra anpassningar Särskilt stöd

14 Stöd i form av extra anpassningar Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt (3 kap 5 a skollagen).

15 Utredning Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt (3 kap 8 skollagen).

16 Särskilt stöd För en elev i grundskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap 10 skollagen). Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning (3 kap 7 skollagen).

17 Särskilt stöd fortsättning Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning: Om det finns särskilda skäl, får särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till (3 kap. 11 skollagen). Anpassad studiegång: Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som gäller för utbildningen. ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen (3 kap. 12 skollagen).

18 Särskilt stöd fortsättning Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegångfår rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas (3 kap 9 skollagen).

19 Vikten av att upprätta hålla en fungerande kommunikation med mitt barns skola. Ta makten över samtalet det är ditt barn det handlar om: Öppet, bekräftande förhållningssätt Dagordning, närvarande Inledning ange tonen Formulera frågor Bli bekväm med lokalen Tala, bli lyssnad på Fråga, fråga om - jag förstår inte, förklara så jag förstår Hur går vi vidare? Minnesanteckningar

20 Resursfördelning Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8 b skollagen). Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 10 skollagen).

21 Integrering Elever som definierats som avvikande ska passa in i en helhet som från början inte organiserats utifrån att elever är olika.

22 Inkludering Strävan att från verksamheten att organisera utbildning utifrån den variation som finns hos elever i en grupp. Strävan efter att alla elever undervisas i sin ordinarie klass och att se elevers olikheter som en tillgång i klassen.

23 Tillgänglighetsmodell

24 Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Hur definieras bristande tillgänglighet? Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Vad är då skäliga tillgänglighetsåtgärder? Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

25 Exempel på skäliga tillgänglighetsåtgärder Tekniska läshjälpmedel för datorer Hörselslingor i möteslokaler Placering av dörröppnare God ventilation (för allergiker) Utformning av trösklar, ramper och hissar Stöd i undervisningen Ljuddämpning i klassrum Förhållningsregler avseende livsmedel Teckentolkar i undervisning Anpassad schemaläggning Resurs/elevassistent Extra undervisning Inlästa läromedel

26 Rättsfall: Vara (Mål nr T ) Sebastian berättade att han har en kronisk muskelsjukdom som gör att han progressivt tappar rörligheten i benen, varför han använder rullstol. Vidare berättade han utförligt om hur han mött hinder i skolan som inte åtgärdats. Han beskrev detaljerat hur hindren försvårat hans skolgång, särskilt i hemkunskap och slöjd. Ramperna som han var hänvisad till att använda för att komma in och ur byggnaderna var svåra att använda och dörrarna svåra att komma in genom. Han beskrev hur han utanför en entré var tvungen att ha ett hjul utanför kanten och balansera för att överhuvudtaget kunna öppna dörren och komma in. Han beskrev vidare hur den bristande tillgängligheten är en säkerhetsrisk. Han har ramlat bakåt i en alltför lutande ramp, och ramlat av olika ramper vid ett par tillfällen så att han gjort illa ryggen och svanskotan.

27 Forts. rättsfall: Vara (Mål nr T ) Domskälen Inledningsvis prövade Tingsrätten om Sebastian försatts i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Tingsrätten fann att Sebastians skolgång påverkats negativt av de brister som funnits avseende ramper, vilplan och dörröppnare. För att på ett säkert sätt få tillgång till skolans lokaler var han beroende av hjälp från kamrater eller personal som öppnade dörrar mm. Därmed fann tingsrätten att han inte försatts i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Tingsrätten prövade därefter om kommunen underlåtit att vidta skäliga åtgärder som hade gjort skolan tillgänglig och försatt Sebastian i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Omständigheterna att kommunen prioriterat läckande tak och dåliga fönster samt att det rådde osäkerhet kring skolans fortlevnad antogs inte av Tingsrätten som acceptabla skäl för kommunen att underlåta att vidta skäliga åtgärder. Kommunen har dessutom vetat om bristerna under tiden som löpt från den 1 januari 2015 till slutet av vårterminen Tingsrätten fann därmed att kommunen inte vidtagit de åtgärder som kan krävas för att öka tillgängligheten på skolan. Sebastian har därför enligt Tingsrätten utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet enligt 1 kap 4 3 p. diskrimineringslagen (2008:567) (DL) i strid mot diskrimineringsförbudet i 2 kap 5 gällande utbildning. Han är därmed berättigad till diskrimineringsersättning av Vara kommun för den kränkning som diskrimineringen har inneburit för honom enligt 5 kap 1 DL.

28 Forts. rättsfall: Vara (Mål nr T ) Diskrimineringsersättning och rättegångskostnader Diskrimineringsersättning ska både kompensera den drabbade och motverka förekomsten av diskriminering i samhället. I sitt resonemang om erdättningen menar tingsrätten att kommunen haft både praktiska och ekonomiska förutsättningar att åtgärda den bristande tillgängligheten. Man kan dessutom ställa höga krav på att skolmiljöer görs tillgängliga. Sebastian har visserligen kunnat delta i skolans undervisning, men har enligt tingsrätten kränks i och med obehag och oro inför den bristande tillgängligheten. Tingsrätten beaktar här att kränkningen pågått under en längre tid och att den skett i skolan, där Sebastian är skyldig att vistas enligt skolplikten. Vid prövningen av yrkandena för ersättning av rättegångskostnaderna konstaterade tingsrätten att Diskrimineringsombudsmannen har vunnit i huvudfrågan, men gav inte DO fullt bifall i frågan om ersättningens storlek. Vid en samlad bedömning sattes diskrimineringsersättningen till kr, till skillnad från yrkandet om kr.

29 Så var det paus

30 Bedömning och betyg Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav (kursplaner) för olika betygssteg (2.7 Bedömning och betyg Lgr 11). Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper (2.7 Bedömning och betyg, riktlinjer, Lgr 11).

31 Vägen till betyg (kunskap) Vart? (målet) Var? Hur? När?

32 Pys-paragrafen Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (10 kap. 21 skollagen).

33 När kan det bli aktuellt att pysa? Ur kursplan för ämnet Idrott och hälsa Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider

34 När kan det bli aktuellt att pysa? forts. Ur Kursplan för ämnet svenska Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

35 Rätten att välja skola - påverkas den av att jag har ett barn med ADHD? En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om: 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (9 kap 15 skollagen), eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart (10 kap 30 skollagen).

36 Vad kan jag göra när mitt barns skolsituation inte fungerar? Prata med skolan först. Vänd dig till den som driver skolan: Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt (4 kap 8 skollagen). Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas (4 kap. 7 skollagen).

37 Vänd dig till rätt myndighet Vänd dig till rätt myndighet: Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet: missförhållanden på skolan, kränkningar, brister i undervisningen, eller ärenden rörande särskilt stöd. Skolväsendets överklagandenämnd: beslut om åtgärdsprogram, placering i särskild undervisningsgrupp (SUG), mottagande i särskola och gymnasieskola. placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavarna önskar.

38 Vad händer efter att du har kontaktat Skolinspektionen? Om Skolinspektionen fattar beslut om att starta en tillsyn utifrån individärenden: Skolan kontaktas Begäran av yttrande från skolan och vårdnadshavare Delgivande och kommunicering av underlag som tillförs ärendet till skolan och vårdnadshavare Du och skolan får ett beslut Detta kan anmälan leda till: Krav på åtgärder Eventuellt krav på skadestånd

39 Verktygslådan Strategier Barnets bästa Delaktighet/ inflytande Vägen till kunskap Integrering/ Inkludering/ Tillgänglighet Lärande/ Personlig utveckling

40 Extra anpassningar - 10 punkter att tänka på Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar. Elevhälsans kompetens tas tillvara. Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka. Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen. Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att denne identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven (avser endast årskurs 1 5 där eleven inte erhåller betyg, jfr 10 kap. 31 skollagen). Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling. Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar. Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen. Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.

41 Referenser Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi, har bl.a. forskat kring trygghetens betydelse för lek och lärande, individuella variationer i trygghetsbehovet och föräldrastöd: Psykologiska perspektiv på sjukdom hos barn. Skolverket - Mer om överklagande enligt skollagen, SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglighet, Lisbeth Iglum Rønhovde, fil. kand. specialpedagogik, Norge: Om de bara kunde skärpa sig och för några går det ofta fel Skolinspektionen: Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD, Skolinspektionen: Inte enligt mallen Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd, Omfattande frånvaro en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro, Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor,

42 Frågor?